umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson-Skog, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Hansen, Kjell
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Var god tag plats - nu går sista bussen2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Bern, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Haugen, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Jansson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Olsson, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    ”Det är ju som vilken annan bil som helst”: röster om elbilar2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Bern, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Jansson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). RiseB.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Nyman, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Mobilitet och tillgänglighet – framtidens resande2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har gett TRUM (Transportforskningsenheten vid Umeå Universitet) i uppdrag att utreda framtidens mobilitet innefattande frågor såsom privatpersoners attityder och normer till resande med bil och däribland självkörande bilar, betalningsvilja, syn på ägande inställning till individuellt resande gentemot kollektivt resande, samt intressenters förväntningar på ett framtida tillgängligt transportsystem. Därutöver önskar Trafikverket ökad förståelse kring arbetssätt och metoder för att möta teknikutveckling och framtida mobilitet. Syftet med föreliggande rapport är att svara på dessa frågeställningar utifrån litteraturstudier och intervjuer.

    Det huvudsakliga underlaget för rapporten är en genomgång av litteratur relaterad till transporter, mobilitet och historiska såväl som framtida trender. Fokus har varit på persontransporter kopplat till människors beteende, samt vad privatpersoner, framtidsspanare och företrädare för bil- och teknikbranschen tror kommer att hända med personresande i framtiden. Utöver litteraturstudien genomfördes sex intervjuer under januari och februari 2016. Intervjuerna gjordes med syfte att öka förståelsen för hur människor resonerar kring mobilitet och transporter i dagsläget och hur de tror att vi kommer att resa i framtiden. Utifrån litteraturgenomgången och intervjuerna kan konstateras att attityder till elbilar generellt sett är positiva. Hinder för ett bredare genombrott utgörs av uppfattade prisskillnader, räckviddsångest och uppfattad brist på laddinfrastruktur. Som drivkrafter kan nämnas ökat miljömedvetande och alltmer positiva attityder bland flera olika aktörer, till exempel teknikutvecklare. När det gäller självkörande bilar är attityderna mer varierande. Bland annat lyfts säkerhetsfaktorer, tillgänglighet och det faktum att flera bilmodeller redan idag utrustas med olika typer av autonomifunktioner. Enligt olika bedömningar kommer koncept såsom Mobility as a Service och liknande att leda till förändrade attityder och normer när det gäller både privat och kollektivt resande. Avslutningsvis lämnas förslag på hur dessa och andra förändringar kan följas och förstås utifrån ett planeringsperspektiv. Olika metoder och perspektiv är viktiga för att skapa en bild över framtida utveckling redan idag, framförallt kopplat till de miljöutmaningar samhället står inför.

  • 4. Bylin, Frida
    et al.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Trafikstarten på Botniabanan: En studie om tjuvstartsresenärernas upplevelser2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Acceptability of travel demand management measures: The importance of problem awareness, personal norm, freedom, and fairness2006Inngår i: Journal of Environmental Psychology, ISSN 0272-4944, Vol. 26, nr 1, 15-26 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Staten och kollektivtrafiken i glesa bygder efter 1989: översikt och policyanalys2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport belyser vad som hänt med turtäthet och trafikutbud i några glesa områden sedan 1989 – då trafikhuvudmannareformen genomfördes. Rapporten ingår i det av Vinnova finansierade projektet Resande i glesa bygder – kvinnors och mäns livsförutsättningar (Dnr 2006-02279), ett projekt som syftar till att belysa och diskutera de olika villkor för dagligt resande och dagligt liv som människor i glesare områden har.

    I projektet testar vi tre myter; (i) den om den homogena glesbygden, alltså det faktum att "glesbygden" inte är en, utan många, sinsemellan olika och mer eller mindre områden, (ii) den om förstelnade könsrelationer i glesbygd och (iii) den om en transportpolitik som är anpassad till de behov människor i skilda geografiska miljöer har. I denna rapport knyter vi an till den tredje myten om ensammanhållen och oföränderlig transportpolitik för hela landet. En övergripande trafikpolitisk målsättning är att erbjuda människor och näringsliv i samtliga landets delar en tillfredsställande transportförsörjning. Sedan Länshuvudmannareformen 1988 har stora insatser gjorts för att få till stånd fungerande, för resenärerna attraktiv, och samhällsekonomiskt lönsam kollektivtrafik. Inte minst har olika försök gjorts att finna alternativa trafiklösningar i glesbygd. Det nedslående resultatet är dock att trots många och goda försök fungerar inte kollektivtrafik i glesbygd; passagerarunderlaget är för lågt, länstrafikbolagen kan inte få ekonomi i verksamheten, och resenärerna – både kvinnor och män – väljer bil. Skillnaden mellan politiska mål och faktiskt vardagsliv har till stor del att göra med myten om den oföränderliga glesbygden.

  • 7.
    Garli, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Resande i glesa bygder: skillnader och likheter mellan olika glesa bygder och mellan kvinnor och män2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Gärling, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Smart fart: Rekrytering av testförare och montering av fartkollare2001Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM). Psykologi.
    Marell, Agneta
    Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Nordlund, Annika
    Psykologi.
    Effects of increased awareness on choice of travel mode2003Inngår i: Transportation, ISSN 0049-4488 (Print) 1572-9435 (Online), Vol. 30, nr 1, 63-79 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports a field experiment with the purpose of studying the effects of increased awareness on travel mode choice. One hundred fifteen subjects were randomly assigned to an experimental and a control group. In the experimental group, a more deliberate choice of travel mode was induced and expected to result in a stronger relationship between attitude and behavior, a weaker relationship between habit and behavior, and a behavioral change among individuals with a strong habit. Attitude, habit, and behavior were measured in travel diaries and questionnaires. The results indicated no significant change in the relationship between attitude and behavior and no significant change in the relationship between habit and behavior. However, a temporally extended decrease in car use was observed in the experimental group. The effect was noted for individuals with a strong habit who reduced their car use but not for subjects with a weak habit.

  • 10.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Marell, Agneta
    Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Factors influencing drivers' decision to install an electronic speed checker in the car2003Inngår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, Vol. 6, nr 1, 37-43 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Intelligent speed adaptation (ISA) refers to various concepts aiming at limiting the vehicle speed. In Umea, Sweden, a large scale field study was carried out to test the possibility to, on a voluntary basis, install one type of ISA device in private vehicles. In this study 10,300 car owners were contacted by telephone and offered to have an ISA device installed in their car. This paper reports on drivers' attitudes to four different ISA-applications and on factors influencing the decision to install the one type of ISA, an electronic speed checker (ESC). The results show that approximately 40% of the respondents accepted the offer to have an ESC installed in their vehicle. The analysis indicated that age, perceived risk, moral and perceived difficulty to keep the speed limits significantly influenced their evaluation of the ESC and that the perception of the ESC influenced the decision to participate.

  • 11.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Intelligent speed adaptation: increased safety through speed reduction2006Inngår i: Towards better performing transport networks / [ed] Bart Jourquin, Piet Rietveld, and Kerstin Westin, London, UK: Routledge, 2006, 64-79 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Gärling, Tommy
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    A note on the short-term effects of deregulation of the Swedish taxicab industry1995Inngår i: Journal of Transport Economics and Policy, ISSN 0022-5258, E-ISSN 1754-5951, nr 24, 209-214 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Framtidens lastbilschaufförer - en förstudie2005Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Jansson, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). School of Economics and Management, Lund University, Lund, Sweden.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Examining drivers of sustainable consumption: the influence of norms and opinion leadership on electric vehicle adoption in Sweden2017Inngår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 154, 176-187 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Transportation accounts for a large and growing part of carbon dioxide emissions. With an increasing vehicle fleet worldwide private car use is becoming an acute problem in need of urgent attention and action. Policy interference and cleaner cars are not enough; alternative fuel vehicles such as electric vehicles need to be adopted by consumers as well. Previous research on pro-environmental consumer behavior and sustainable consumption has proven the importance of norms and pro-environmental attitudes. However, little research has focused on understanding interpersonal influence found influential in consumer behavior research relating to innovation adoption. Consumer opinion leading and opinion seeking are two such interpersonal influence attitudinal constructs that have not been empirically analyzed in relation to sustainable consumption and alternative fuel vehicles. The main aim of this study is thus to analyze the influence of a set of attitudinal constructs on electric and flexfuel vehicle adoption: personal norms, social norms, ecological attitudes, opinion leading, and opinion seeking. Data from a questionnaire survey on three groups of electric vehicle adopters and non-adopters is used (N=1,192). The results confirm the importance of personal norms, opinion leading and opinion seeking in the three groups also when controlling for socio-demographic factors. The main contribution of this study is that it shows the importance of both interpersonal influence and attitudinal factors as drivers for eco-innovation adoption. The study also contributes in showing that electric vehicle and flexfuel vehicle adopters differ in relation to non-adopters on several factors.

  • 15.
    Linder, Peter
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Äldre människors res- och aktivitetsmönster: En litteraturstudie2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Marell, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Westin, Kerstin
    Transportforskningsenheten (TRUM).
    The effects of taxicab deregulation in rural areas of Sweden2002Inngår i: Journal of Transport Geography, ISSN 0966-6923, Vol. 10, nr 2, 135-144 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 1990, the taxicab industry in Sweden was deregulated. By eliminating entry and price controls, it was expected that prices would decrease and efficiency/productivity would increase. This paper examines the effects of deregulation in rural areas. We assume that the geographic setting, with respect to population composition, population density, economic life, infrastructure, transport service provision, etc., provides different conditions for taxicab services as well as different demands for taxicab services. Taxi logs and taxi meters provided data for this study. The results indicate that although not all expectations have been fulfilled, some positive effects concerning competition and productivity are noted.

  • 17.
    Nordlund, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Effects of values, problem awareness, and personal norm on willingness to reduce personal car use2003Inngår i: Journal of Environmental Psychology, ISSN 0272-4944, E-ISSN 1522-9610, Vol. 23, nr 4, 339-347 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The influence of values, problem awareness, and personal norm on willingness to cooperate were studied. The choice situation was seen as a social dilemma and willingness to reduce personal car use as an intention to cooperate since it requires sacrificing immediate personal gains in order to reduce long-term collective environmental costs. Data were collected through a survey to 2500 car owners in Sweden. The survey assessed, value orientation, problem awareness, personal norm, and willingness to reduce personal car use. A hierarchical model, of the effects of values, awareness, and norms on the willingness to cooperate, was tested with path analysis. Data supported the hypothesized model. Values and problem awareness influenced personal norm, which in turn influenced willingness to reduce personal car use. The results clearly showed the importance of personal norm for willingness to cooperate in a social dilemma.

  • 18.
    Nordlund, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Value structures behind pro-environmental behavior2002Inngår i: Environment and Behavior, ISSN 0013-9165, E-ISSN 1552-390X, Vol. 34, nr 6, 740-756 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to test a hierarchical model of the effects of general values, environmental values, problem awareness, and personal norms on general proenvironmental behavior. The model starts with the effects of the relatively stable structures of general values and moves toward effects of more specific environmental values, environmental problem awareness, and personal norms. A personal norm was expected to mediate the effects of values and problem awareness on proenvironmental behavior. Survey data from a Swedish sample of 1,400 individuals were used in a path analysis to test the model, which was supported, and the results showed that the personal norm could be seen as derived from self-transcendent and ecocentric values and activated by problem awareness. The personal norm mediated the effects from general values, environmental values, and problem awareness on proenvironmental behavior.

  • 19.
    Nordlund, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Granström, Robert
    Test Site Sweden.
    Hillman, Karl
    Akademin för teknik och miljö, Högskolan i Gävle.
    Zampoukos, Kristina
    Avdelningen för turismvetenskap och geografi, Mittuniversitetet.
    Användarnas beteende och syn på laddbara bilar: Rapport från projektet SELF-i2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Nordlund, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Granström, Robert
    Test Site Sweden.
    Hillman, Karl
    Akademin för teknik och miljö, Högskolan i Gävle.
    Zampoukos, Kristina
    Avdelningen för turismvetenskap och geografi, Mittuniversitetet.
    Användarnas beteende och syn på laddbara bilar: Rapport från projektet SELF-i2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Nordlund, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Influence of values, beliefs, and age on intention to travel by a new railway line under construction in northern Sweden2013Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 48, 86-95 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to investigate determinants of intentions to use a new railway line under construction in the northern Sweden. To this end a test was made of a two-part hierarchical model of train-use intentions positing influences from general values and beliefs as well as specific beliefs about the new railway line. A questionnaire was sent to a randomly selected sample of 1238 citizens residing in seven municipalities along the new railway line. In order to also investigate potential generation differences participants were sampled in four age groups, young adults, young middle-aged, middle-aged, and pensioners. The results supported the proposed hierarchical model showing that general values and beliefs influence intentions primarily through the specific beliefs about the railway line. In addition, the results showed that the youngest age group is more open to change and has stronger intentions to use the new railway.

  • 22.
    Olsson, Olof
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Östbring, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Resande i glesa bygder: beskrivning av Falkenberg, Örnsköldsvik, Gislaved, Strömsund , Linköping och Umeå2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Sandow, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Att resa till arbetet i befolkningsmässigt glesa miljöer2005Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Sandow, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Regionförstoring i glesa områden – Kollektivtrafikens möjligheter och betydelse2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Sandow, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    The persevering commuter: Duration of long-distance commuting2010Inngår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, Vol. 44, nr 6, 433-445 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A growing number of people are long-distance commuters. For some long-distance commuting is a temporary solution, while as for others it can be a more long-term strategy to promote career and income. This study addresses duration of long-distance commuting – 30 km or more between home and work – in Sweden, and what characterizes individuals who commute for shorter or longer periods. The effects of long-distance commuting in terms of economic outcome for both partners in a commuter household are analysed. The study is based on register data for the years 1995–2005 covering all long-distance commuters in Sweden. One finding is that previous experience of long-distance commuting makes it more likely to have a long duration of long-distance commuting. In addition economic incentives, such as a higher income, are positively correlated for continuing to long-distance commuting more than a few years. Furthermore, the analysis shows that male commuters benefit more in terms of economic outcome of long-distance commuting. It is concluded that the trend with increasing long-distance commuting can sustain not only gender differences on the labour market but also within households. Finally, the paper indicates that long-distance commuting is a strategic mobility choice for households, rather than a short-term solution for a few years.

  • 26.
    Sandow, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Vill människor pendla längre?2006Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf