Det behövs en ökad förståelse för det integrerade taktiska förhållningssättet och dess helhet som härstammar tillbaka till den Nationella bastaktikens ändamål, det vill säga ”ett rättesnöre för alla poliser i deras förhållningssätt till och bedömningar av person eller grupp han/hon kommunicerar med eller ingriper mot, fysisk omgivning, samt egna förmågor och begränsningar.” Syftet med denna rapport är att på ett vetenskapligt och strukturerat sätt undersöka om POLKON som koncept med hänsyn till integreringen av kunskapsområdena skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö för enskilda poliser. Empirin i denna rapport är 28 intervjuer (19 män, nio kvinnor) med poliser från samtliga polisregioner i Sverige. Intervjuerna genomfördes under hösten 2022.
Resultaten visar att erfarenhet ses som en tillgång när det gäller att tillämpa det integrerade taktiska förhållningssättet. Enligt POLKON:s utbildningsmaterial ska individens förståelse, förhållningssätt och förmåga bidra till att i ett integrerat taktiskt förhållningssätt sträva efter kontroll i situationen, det vill säga tid och egen förmåga till adekvat åtgärd. Resultaten visar att POLKON som koncept tillämpas men att det finns variationer i såväl förståelsen som tillämpningen. Resultaten visar vidare att kommunikation är grunden i ingripande polisarbete men att det skiljer sig åt mellan olika poliser. Kopplingen mellan de olika kunskapsområdena, det vill säga taktik, mentalt och kommunikativt är dock inte helt uttalad. Resultaten visar att POLKON som koncept är anpassat till det praktiska arbetet som polis. Det finns inget i resultaten som indikerar att det integrerade taktiska förhållningssättet inte är anpassat efter det som poliserna ställs inför i sitt vardagliga arbete. Det finns snarare de som menar att de har allt de behöver för alla typer av ingripanden i sin förståelse av de grundläggande principerna.
Resultaten från vår studie visar att det finns goda förutsättningar för att det integrerade taktiska förhållningssättet och POLKON som koncept kan bidra till att svensk polis gör rättssäkra och säkra ingripanden för polisen, den de ingriper mot samt eventuell tredje part. Vi har inte funnit något i resultaten som visar att de grundläggande teorierna och principerna för ingripanden brister även om det kräver ständig utveckling utifrån hur samhället och därmed polisarbetet förändras och utvecklas.
Det finns internationell forskning som ger stöd åt flera av de nationellt fastställda metoderna och den grundläggande taktiska förklaringsmodellen. Utbildningsmaterialet är i behov av en revidering särskilt med tanke på att det finns ett förhållandevis omfattande stöd i internationell befintlig forskning för många av de metoder som finns nationellt fastställda. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och slutsatser och rekommendationer redovisas i sin helhet i slutet av rapporten.