umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Palm, Torulf
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Bergqvist, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik (UFM).
    Eriksson, Ingela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Hellström, Timo
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Häggström, Carl-Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2. Åhs, Margareta
    et al.
    Börjesson, Lena
    Olofsson, Gunilla
    Häggström, Carl-Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Nilsson, Birgitta
    Karlberg, Lovisa
    Dietrich, Wolfang
    Hector-Stahre, Karin
    Andersson, Roger
    Broberg, Anders
    Gymnasieskolans kursprov vt 2007: En resultatredovisning2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Proven har hög legitimitet hos lärarna. Kraven stämmer till stora delar överens med lärarnas

    synpunkter och proven anses matcha lärarnas undervisning.

    Ungefär 20 procent av eleverna får ett högre preliminärt kursbetyg än provbetyg. Liksom

    i tidigare undersökningar finns indikationer om att främst kvinnorna lyckas höja sitt betyg

    när lärare tar hänsyn till annat betygsunderlag än provet.

    Engelska A och B har jämfört med andra ämnen lägsta andelen (ca 4%) elever med IG i

    provbetyg . För Matematik B och C är motsvarande andel ca 20 procent.

    Engelska B och Matematik D har de största andelarna elever med provbetyget MVG.

    Många elever på de yrkesinriktade programmen uppnår inte godkänt resultat på proven.

    Dock är variationen stor mellan programmen.

    Generellt kan man se att elever med annat modersmål har svårare att hävda sig på proven.

    Dock tycks denna elevgrupp lyckas bättre i de muntliga delarna av kursproven.

    Liksom när det gäller det sammanräknade provbetyget i Engelska A lyckades eleverna på

    de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska programmen tillsammans med

    eleverna på det estetiska programmet bäst med de receptiva delproven, medan andelen icke

    godkända resultat var stor på flera av de yrkesinriktade programmen.

    Rent allmänt visade kursproven i engelska att svarsformer av matchningskaraktär eller

    flervalstyp är till männens fördel. Kvinnor lyckas däremot bättre på provdelar med övervägande

    egenproducerade svar.

    Nyordningen med att ge kursprovet i Matematik A på två dagar istället för en pekar resultatmässigt

    på att det blivit färre elever med IG som provbetyg. Förklaringen kan vara att

    elever som har låg uthållighet ges större chans att orka med hela provet. Rent allmänt kan

    man konstatera att eleverna på de yrkesförberedande programmen lyckats påfallande bättre

    än tidigare år med provet i Matematik A. Samma trend, fast något svagare, gäller även provet

    i Matematik B.

    Flera lärare i Svenska B påpekar att provet var väl anpassat för de program de undervisar

    på. Kanske är det ett resultat av att provkonstruktörerna fördjupat sig i frågan vad som gynnar

    och missgynnar i proven utifrån program. Värt att notera när det gäller resultaten är att

    för första gången är G det vanligaste betyget på den långa skrivuppgiften också för kvinnliga

    elever medan VG fortfarande är det vanligaste provbetyget hos kvinnliga elever.

1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf