umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Berlin, Martin
    et al.
    Fors Connolly, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    The Association Between Life Satisfaction and Affective Well-Being2019Ingår i: Journal of Economic Psychology, ISSN 0167-4870, E-ISSN 1872-7719, Vol. 73, s. 34-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We estimate the correlation between life satisfaction and affect—two conceptually distinct dimensions of subjective well-being. We propose a simple model that distinguishes between a stable and a transitory component of affect, and which also accounts for measurement error in self-reports of both variables, including current-mood bias effects on life satisfaction judgments. The model is estimated using momentarily measured well-being data, from an experience sampling survey that we conducted on a population sample of Swedes aged 18–50 (n=252). Our main estimates of the correlation between life satisfaction and long-run affective well-being range between 0.78 and 0.91, indicating a stronger convergence between these variables than many previous studies that do not account for measurement issues.

  • 2. Bongard, René
    et al.
    Fors Connolly, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Johansson Sevä, Ingemar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hur mår företagaren?: En rapport om välbefinnande och livstillfredsställelse2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Brülde, Bengt
    et al.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Den svenska ensamheten: om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande2015Ingår i: Fragment: SOM-undersökningen 2014 / [ed] Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson., Göteborg: SOM-institutet , 2015, s. 47-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Brülde, Bengt
    et al.
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kan lycka köpas för pengar?: Om konsumtion och lycka2012Ingår i: Konsumtionsrapporten / [ed] Roos, John Magnus, Göteborg: Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet , 2012, s. 23-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Brülde, Bengt
    et al.
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vad gör ett liv meningsfullt?2014Ingår i: Mittfåra & marginal / [ed] Annika Bergström & Henrik Oscarsson, Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet. , 2014, s. 37-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Brülde, Bengt
    et al.
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Är lyckan grön?2013Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 2, s. 45-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Fors Connolly, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Goossen, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hjerm, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Does Gender Equality Cause Gender Differences in Values?: Reassessing the Gender-Equality-Personality Paradox2019Ingår i: Sex Roles, ISSN 0360-0025, E-ISSN 1573-2762Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Gender-Equality-Personality Paradox (GEPP) is the finding that gender differences in personality are at their largest in the most gender equal countries. Previous known studies have not examined this relationship over time. Examining this linkage is crucial to our understanding of gender differences and personality development. In the present study, we contrast evolutionary perspectives predicting a gender divergence in personality due to progression in gender equality against biosocial perspectives predicting convergence. Using data from all eight rounds of the European Social Survey (n = 235,339) across 32 European countries, we report three findings. First, in accordance with the evolutionary perspective, country-level gender equality is positively associated with gender differences in basic human values. Second, in accordance with the biosocial perspective, we find evidence supporting gender convergence in basic human values. Third, contradicting both evolutionary and biosocial assumptions, we find no evidence that gender equality causes gender differences in values. We argue that there is a need to explore alternative explanations to the observed cross-sectional association between gender equality and personality differences, as well as gender convergence in personality over time.

  • 8.
    Fors Connolly, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Johansson Sevä, Ingemar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Social status and life satisfaction in context: a comparison between Sweden and the USA2018Ingår i: International Journal of Wellbeing, ISSN 1179-8602, E-ISSN 1179-8602, Vol. 8, nr 2, s. 110-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that social status is an important predictor of life satisfaction (LS). However, researchers have largely focused on the United States, which raises questions about the extent to which the cultural context moderates the relationship between social status and LS. In this paper, we argue that the dominant cultural orientations in society most likely influence the strength of the relationship between social status and LS. Cultural orientations emphasizing competition, achievement and assertiveness should increase the positive influence of social status on LS, while cultural emphases on cooperation, equality and humility instead weakens the effect of status. We therefore analyze the social status-LS relationship in two distinctly different cultural contexts, i.e., Sweden and the United States. Based on theories about national differences in cultural value orientations, we argue that social status should be of more importance in the US compared to in Sweden, since the dominant values and ideals emphasize hierarchy, mastery and masculinity, while the Swedish culture represents an opposite pole by emphasizing egalitarianism, harmony, and femininity. We formulate a number of hypotheses and use survey data to examine the extent to which both social status attainment and social status seeking are related to LS in both countries. The results show that socioeconomic status (income) and sociometric status (perceived respect and admiration in everyday life) have a stronger influence on LS in the US compared to in Sweden. Further, the findings show that social status seeking (low honesty-humility) has a positive relationship to LS in the US, but is negatively related in Sweden. The results also show that gender differences in the relationship between social status and LS are more pronounced in the US compared to in Sweden. We conclude that both the attainment and pursuit of social status are more important for LS in the American cultural context compared to in the Swedish, especially among men. These findings are in line with our expectations, based on the opposing cultural orientations in Sweden and the US. The study contributes to the literature on the relationship between social status and LS, but also to the more general literature on the moderating influence of culture on the predictors of LS.

  • 9.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lycklig?: Sju studier om välbefinnandets och livstillfredsställelsens bestämningsfaktorer2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mänsklig livskvalitet definieras ofta i termer av lycka. Människors lycka kan i sin tur delas upp i två komponenter, en mer kognitiv och utvärderande form av lycka som går under benämningen livstillfredsställelse samt en mer känslomässig form av lycka som går under benämningen affektivt välbefinnande. Den empiriska lyckoforskningen syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar människors livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. Trots att lyckoforskningen syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar både dessa två former av lycka har nästan alla tidigare studier ensidigt studerat vad som påverkar människors livstillfredsställelse. Huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt, samt om det finns vissa faktorer som är av särskilt relevans för välbefinnandet, är således oklart utifrån tidigare forskning. Avhandlingens första och huvudsakliga frågeställning kretsar kring att försöka besvara dessa frågor. Mer specifikt undersöks hur individens socioekonomiska status, sociala relationer, hälsa, fritidsaktiviteter, personlighetsdrag och samhällskontext relaterar till lyckans två komponenter. Dessa frågeställningar analyseras med hjälp av statistisk data från European Social Survey och den svenska SOM-undersökningen.

    Resultaten i avhandlingen pekar på att sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och individens livstillfredsställelse respektive välbefinnande systematiskt skiljer sig åt. Först och främst visar sig flera viktiga aspekter av individens socioekonomiska status, sociala relationer och samhällskontext samvariera starkare med livstillfredsställelsen jämfört med välbefinnandet. Aspekter av individens hälsa och personlighet uppvisar å andra sidan starkare samband med välbefinnandet jämfört med livstillfredsställelsen.

    Vid sidan av att undersöka huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt syftar avhandlingen också till att besvara om individens personlighetsdrag och värderingar påverkar vilken betydelse de yttre livsvillkoren har för hennes livstillfredsställelse och välbefinnande. Avhandlingens resultat pekar på att både individens personlighetsdrag och värderingar påverkar betydelsen av en rad olika livsvillkor.  

    Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att studiet av människors lycka bör nyanseras genom att individens livstillfredsställelse och välbefinnande studeras separat. Vidare kan studiet av individuella skillnader i personlighetsdrag och värderingar ge en utökad förståelse för hur olika yttre livsvillkor påverkar individens livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa insikter bidrar i sin tur till viktig kunskap om hur människors livstillfredsställelse och välbefinnande kan främjas både på ett individuellt och samhälleligt plan.

  • 10.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lyckligare och lyckligare dag för dag?2016Ingår i: Utblick: Sverige i en internationell jämförelse / [ed] Filip Fors och Jenny Olofsson, Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå Universitet , 2016, s. 51-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället: Underlagsrapport 4 till Framtidskommissionen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Fors, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Brülde, Bengt
    Har vi det bättre på jobbet eller på fritiden?2017Ingår i: Larmar och gör sig till: SOM-undersökningen 2016 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2017, s. 211-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet undersöker vi hur det är ställt med välbefinnandet och meningsfullheten på arbetet och på fritiden, i dagens Sverige. Våra data pekar på att den del av svenska folket som förvärvsarbetar mår bättre på fritiden än på arbetet, medan upplevelsen av meningsfullhet snarare är starkare på jobbet än på fritiden. Någon fullständig förklaring till människors välbefinnande och meningsfullhet – på jobbet och på fritiden – kan vi inte ge, men våra begränsade analyser visar bland annat att företagare har högre välbefinnande och meningsfullhet på jobbet, medan höga inkomster framför allt är förknippade med högre välbefinnande och meningsfullhet på fritiden. Vi kan också se att individer som motionerar mycket på sin fritid upplever både högre välbefinnande och meningsfullhet på fritiden, men inte på arbetet. Avslutningsvis finner vi att fritiden tycks vara viktigare än jobbet för de som förvärvsarbetar: graden av välbefinnande och meningsfullhet på fritiden spelar en betydligt större roll för hur nöjda svenskarna är med sina liv som helhet, jämfört med hur mycket välbefinnande och meningsfullhet de upplever på arbetet.

  • 13.
    Fors, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Brülde, Bengt
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Varför arbetslösa mår sämre2012Ingår i: I framtidens skugga / [ed] Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2012, 56, s. 247-260Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Fors, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Brülde, Bengt
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Välbefinnande och livstillfredsställelse i dagens Sverige2011Ingår i: Lycksalighetens ö / [ed] Sören Holmberg, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2011, 52, s. 349-364Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Fors, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kulin, Joakim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bringing Affect Back In: Measuring and Comparing Subjective Well-being across Countries2016Ingår i: Social Indicators Research, ISSN 0303-8300, E-ISSN 1573-0921, Vol. 127, nr 1, s. 323-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, researchers and policymakers have paid increasing attention to cross-country comparisons of subjective well-being. Whereas classical theories of quality of life emphasize the central role of affective well-being (i.e., whether a person feels good or bad), previous comparative studies have focused almost exclusively on life satisfaction (i.e., cognitive evaluations of life). This study brings affect into the comparative study of subjective well-being, constructing a new measurement instrument that captures both the affective and cognitive dimensions of subjective well-being. Using European Social Survey data and multi-group confirmatory factor analysis, we estimate latent country means for the two dimensions and compare country rankings across the two measures. The results reveal important differences in country rankings depending on whether one focuses on affective well-being or life satisfaction. We identify crucial differences among top-ranking countries and, perhaps even more importantly, considerable differences in rankings among more moderately ranking countries. In a second step, we compare and evaluate the single-item measures commonly used in previous research with the results based on our new measures. We conclude by discussing our results in relation to previous studies, and in terms of their possible implications for future research and for policymakers bent on improving national levels of subjective well-being. 

  • 16. Gärling, Tommy
    et al.
    Gamble, Amelie
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hjerm, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Emotional Well-Being Related to Time Pressure, Impediment to Goal Progress, and Stress-Related Symptoms2016Ingår i: Journal of Happiness Studies, ISSN 1389-4978, E-ISSN 1573-7780, Vol. 17, nr 5, s. 1789-1799Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We propose that emotional well-being in everyday life is partially related to the balance of positive and negative affect associated with everyday routine activities. Factors that interfere with positive affect associated with such activities would therefore have negative impacts on emotional well-being. Supporting that time pressure is one such factor, we find in Study 1 for a representative sample of Swedish employees (n = 1507) answering a survey questionnaire that emotional well-being has a negative relationship to time pressure. In Study 2 we test the hypothesis that the negative effect of time pressure on emotional well-being is jointly mediated by impediment to goal progress and time stress. In another survey questionnaire a sample of Swedish employees (n = 240) answered retrospective questions about emotional well-being at work and off work, experienced impediment to goal progress, experienced time pressure, and stress-related symptoms. Statistical mediation analyses supported the proposed hypothesis.

  • 17.
    Hjerm, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Eger, Maureen A.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bohman, Andrea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fors Connolly, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    A New Approach to the Study of Tolerance: Conceptualizing and Measuring Acceptance, Respect, and Appreciation of Difference2019Ingår i: Social Indicators Research, ISSN 0303-8300, E-ISSN 1573-0921Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous empirical research on tolerance suffers from a number of shortcomings, the most serious being the conceptual and operational conflation of (in)tolerance and prejudice. We design research to remedy this. First, we contribute to the literature by advancing research that distinguishes analytically between the two phenomena. We conceptualize tolerance as a value orientation towards difference. This definition—which is abstract and does not capture attitudes towards specific out-groups, ideas, or behaviors—allows for the analysis of tolerance within and between societies. Second, we improve the measurement of tolerance by developing survey items that are consistent with this conceptualization. We administer two surveys, one national (Sweden) and one cross-national (Australia, Denmark, Great Britain, Sweden, and the United States). Results from structural equation models show that tolerance is best understood as a three-dimensional concept, which includes acceptance of, respect for, and appreciation of difference. Analyses show that measures of tolerance have metric invariance across countries, and additional tests demonstrate convergent and discriminant validity. We also assess tolerance’s relationship to prejudice and find that only an appreciation of difference has the potential to reduce prejudice. We conclude that it is not only possible to measure tolerance in a way that is distinct from prejudice but also necessary if we are to understand the causes and consequences of tolerance.

  • 18.
    Stattin, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Arbete, pensionering och hälsa bland äldre i Europa2016Ingår i: Utblick: Sverige i en internationell jämförelse / [ed] Filip Fors och Jenny Olofsson, Umeå: Sociologiska Institutionen, Umeå Universitet , 2016, s. 119-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf