umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jonsson, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    The presence of the past: a life course approach to the social determinants of health and health inequalities in northern Sweden2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Epidemiologi är en vetenskaplig disciplin inriktad mot att studera förekomsten, fördelningen och bestämningsfaktorerna för olika hälso- och sjukdomsrelaterade tillstånd i befolkningen. Denna avhandling är placerad i korsningen mellan och förenar två av dess underliggande kunskapsområden – social epidemiologin och livsloppsepidemiologin. Sammantaget utgår dessa grenar från föreställningen om att socioekonomiska (t.ex. yrke och utbildning), materiella (t.ex. inkomst och bostad) och psykosociala (t.ex. stöd och inflytande) livsomständigheter är viktiga för förekomsten av ohälsa i befolkningen och för dess ojämlika fördelning mellan social grupper. Mer specifikt antas dock att hälsokonsekvenserna av dessa förhållanden inte alltid, nödvändigtvis eller enbart är omedelbara. Bortsett från det faktum att ekonomiska och sociala förutsättningar i familjen under uppväxten kan påverka hälsan hos ungdomar direkt, antas sådana omständigheter kunna forma deras hälsotillstånd även på längre sikt – både avskilt från och tillsammans med senare livsvillkor. Mot denna bakgrund var avhandlingens syfte att studera hur olika livs- och levnadsförhållanden över livsloppet kan bidra till ohälsa och ojämlikheter i hälsa i medelåldern. En rad kunskapsluckor i den social- och livsloppsepidemiologiska litteraturen låg till grund för fyra specifika forskningsfrågor. Dessa fokuserade på: 1) betydelsen av socioekonomiska, materiella och psykosociala livsvillkor i det tidiga vuxenlivet för relationen mellan socioekonomiska omständigheter i ungdomen och ohälsa i medelåldern; 2) konsekvenserna av bristande socialt kapital i ungdomen och sammantaget över livsloppet för ohälsa i medelåldern; 3) följderna av uppåt- och nedåtgående socioekonomisk mobilitet i vuxen ålder för ohälsa i medelåldern och 4) den grad till vilken ojämlikheter i hälsa mellan bostadsområden kan härledas till underliggande skillnader i socioekonomiska, materiella och psykosociala livs- och levnadsvillkor i ungdomen, det tidiga vuxenlivet och medelåldern.

    Deltagare och metod: Avhandlingen har sin utgångspunkt i den svenska kontexten och spänner över nästan tre decennier, från början av 1980-talet och fram till mitten av 2010-talet. Mer specifikt baseras det kunskapsmässiga underlaget på självrapporterade och register baserade uppgifter från en Norrländsk kohort bestående av 1083 elever (506 tjejer och 577 killar) som gick eller skulle ha gått sista året i grundskolan år 1981. De uppgifter som används i avhandlingen kommer från enkäter besvarade av deltagarna vid 16 (1981), 21 (1986), 30 (1995) och 42 (2007) års ålder. Under de 26 år som studien fortlöpt har 1010 av de 1071 personer som varit i livet under hela perioden medverkat vid samtliga insamlingstillfällen (94,3%). Information om deltagarnas bostadsområden och sociodemografiska egenskaper för samtliga innevånare i dessa områden vid tidpunkterna för enkätinsamlingarna har också inhämtats från svenska register. Förekomsten av relativt vanliga fysiska besvär i form av huvud-, muskel- och magvärk, trötthet, sömnsvårigheter, illamående och hjärtklappning – så kallade funktionella somatiska symptom – användes som ett sammantaget mått på ohälsa i avhandlingen. En rad materiella, socioekonomiska och psykosociala livs- och levnadsförhållanden verkade i sin tur som de primära exponeringarna för att förklara förekomsten av och den ojämlika fördelningen i detta hälsoutfall. De statistiska analysmetoder genom vilka forskningsfrågorna studerats inkluderade 1) ’path analysis’, 2) multipel linjär regression, 3) diagonala referens modeller och 4) dekompositionsanalys.

    Centrala fynd och slutsatser: Resultaten från denna avhandling visar hur ett komplext samspel mellan olika socioekonomiska, materiella och psykosociala levnadsförhållanden, vid separata livsloppsperioder men också över tid, kan ha betydelse för utvecklingen av ohälsa (forskningsfrågor 1-3) och ojämlikheter i hälsa (forskningsfråga 4) i medelåldern. Mer specifikt framkom att 1) socioekonomiska problem i ungdomen och senare ohälsa kan sammankopplas genom erfarenheter av materiella och psykosociala svårighet tidigt i vuxenlivet. Vidare indikerade resultaten att 2) bristande socialt kapital i ungdomen kan spela en viktig roll i utvecklingen av ohälsa i medelåldern, men att ett sådant inflytande till stor del verkar vara beroende av senare eller den sammantagna erfarenheten av bristande social kapital genom livet. Dessutom visade resultaten att 3) nedåtgående mobilitet i den socioekonomiska hierarkin i vuxen ålder inte hade någon hälsopåverkan, medan en liten positiv hälsoeffekt kunde urskiljas från uppåtgående rörlighet. Slutligen framkom genom resultaten att 4) en ojämlikhet i hälsa mellan olika bostadsområden vilken kunde tillskrivas bakomliggande skillnader i socioekonomiska, psykosociala och materiella villkor i hög grad. Primärt förklarades ojämlikheten av samtida omständigheter i vuxen ålder men även till viss del av levnadsförhållanden i ungdomen och det tidiga vuxenlivet.

    I ljuset av ovanstående fynd framhålls genom denna avhandling för det första en genomgripande betydelse av olika socioekonomiska, materiella och psykosociala livsomständigheter för ohälsa samt för ojämlikhet i hälsa. Mer specifikt förefaller samtliga levnadsförhållanden vara viktiga, både tillsammans och oberoende av varandra. För det andra pekar resultaten på styrkan i rådande livsomständigheter i vuxen ålder samt att dessa tycks vara en viktigare källa till ohälsa och ojämlikhet i hälsa i medelåldern än tidigare levnadsvillkor. Genom att endast göra en ytlig jämförelse kan samtida livsomständigheter således ses som mer väsentliga än de förgångna. Detta representerar dock en förhastad och förenklad slutsats, vilken bortser från viktiga nyanser i resultaten. För det tredje framkom det nämligen hur livsvillkor i ungdomen och i det tidiga vuxenlivet inte bör ses som obetydliga. Istället för att ha direkta och permanenta konsekvenser verkar denna långsiktiga påverkan dock karaktäriseras av sociala processer där tidiga omständigheter är beroende av och samspelar med senare händelser.

    Sammanfattningsvis illustrerar denna avhandling hur en kontinuitet av livs- och levnadsförhållanden – vilka färdas från vårt förflutna till nuet, inte så mycket av kroppen utan genom livet vi lever – till stor del bidrar till utvecklingen av senare ohälsa och ojämlikhet i hälsa. Det intressanta är således inte huruvida händelser i dåtid eller nutid är viktigast, utan hur det förflutna gör sig känt genom sitt formativa inflytande på det nuvarande livet; och omvänd, hur nutiden reflekterar och förkroppsligar ett livslångt förflutet. Detta är problemformuleringar som den aktuella avhandlingen har gett några preliminära svar på.

    Implikationer och riktning för framtida forskning: Ur ett vidare perspektiv bör resultaten från avhandlingen ses i relation till en ökad förekomst av mental ohälsa och psykosomatiska besvär hos barn och ungdomar i Sverige under de senaste decennierna. Sammantaget visar fynden nämligen hur sådana hälsoproblem hos unga människor kan fortsätta formas över livet genom sociala processer bundna till en kontinuitet av livs- och levnadsvillkor. Eftersom hälsokonsekvenserna av förhållanden i ungdomen inte verkade vara direkta eller oåterkalleliga på grundval av avhandlingens resultat bör tidiga insatser inrättas, men inte nödvändigtvis ses som den enda lösningen. Fynden i avhandlingen tyder nämligen på att interventioner senare över livsloppet även skulle kunna minska risken för senare uppkomst av ohälsa och ojämlikhet i hälsa. När det gäller tidiga, förebyggande insatser vilka ämnar till att förbättra unga människors liv bör dessa ses som ett första alternativ då de kan ha både kort- och långsiktiga konsekvenser. På inrådan av den svenska folkhälsomyndigheten samt kommissionen för jämlik hälsa bör i första hand skolmiljön och arbetsmarknaden stärkas för att främja hälsan och förbättra livschanserna för ungdomar och unga vuxna. Inom skolans värld bör segregationen mellan skolorna bli mindre, elevhälsovården förbättras samt lärarnas professionella utveckling öka och administrativa börda minska. Strategier för sysselsättning och försörjning över det fortsatta livsloppet bör i sin tur öka socialförsäkringsersättningen, förbättra arbets- och anställningsvillkor samt avlägsna hinder för att delta och etablera sig på arbetsmarknaden.

    Slutligen, vår samlade kunskap om de livs- och levnadsförhållande som påverkar hälsan och bidrar till ojämlikheter i hälsa grundar sig i dagsläget huvudsakligen på beskrivande epidemiologiska studier vilka sällan visar tydliga vägar framåt. Kommande forskning bör således ägna större uppmärksamhet åt interventioner och policys med syfte att utvärdera vad som fungerar (eller inte) för vem, under vilka omständigheter och hur för att främja hälsan och minska ojämlikheterna i hälsa. Vidare bör forskningen fortsätta i riktningen om att utröna diverse kausala samband. Detta med avsikten att generera kunskapsunderlag som verkligen är folkhälsopolitiken och praktiken till gagn.

  • 2.
    Jonsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Goicolea, Isabel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    San Sebastian, Miguel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Rural-urban differences in health among youth in northern Sweden: an outcome-wide epidemiological approach2019Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 78, artikel-id 1640015Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research was to contribute knowledge about rural-urban differences in health among young northern Swedish women and men. This study was based on the 2014 "Health on Equal Terms" survey, distributed in the four northernmost counties of Sweden, with complementary information on areas of residence classified as rural, semi-urban and urban from total population registers. The analytical sample included 2,691 individuals who were selected using a probabilistic sampling method. Prevalence ratios were calculated in multivariable log-binomial regression analyses to measure the association between place of residence and nine outcomes covering three health dimensions (general, mental and lifestyle behaviours). The results indicated that daily smoking and being overweight were more common, while feelings of stress and psychological distress were less prevalent, among youths in rural as compared to urban areas. After including covariates, this pattern appeared stronger for young women, although the direction of the results also applied to young men, albeit without revealing significant differences. In conclusion, the findings from this study indicate that for youths - particularly young women - the rural setting may imply an increased risk of poor general health and lifestyle behaviours, while simultaneously playing a partially protective role for mental health.

  • 3.
    Jonsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Hammarström, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Gustafsson, Per E.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Social capital across the life course and functional somatic symptoms in mid-adulthood2014Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, nr 7, s. 581-588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To examine social capital across life and functional somatic symptoms in middle-age, according to life-course models of cumulative risk and sensitive periods.

    Methods: Data from the 26-year prospective study the Northern Swedish Cohort enabled complete case analyses on 940 individuals (451 women and 489 men) participating in questionnaire surveys at ages 16, 21, 30 and 42. Social capital was operationalized at the individual level, comprising items on social participation, social influence and social support. Functional somatic symptoms were a summary measure of self-reported physical symptoms, palpitation and sleeping difficulties occuring during the 12 months prior to the data collection. Linear regression was used as the main statistical method, examining the relationship between functional somatic symptoms at age 42 and social capital across life.

    Results: Lower levels of social capital accumulated over the life course were associated with higher levels of functional somatic symptoms at age 42, for both women and men. Social capital was, especially among adolescent men, related to functional somatic symptoms at age 42, independently of social capital later in life and baseline material circumstances.

    Conclusions: The health impact of poor social capital may be due to accumulation across the life course and to adolescence being a particularly sensitive period. It is relevant for preventive work to acknowledge effects of social capital throughout life.

  • 4.
    Jonsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    San Sebastian, Miguel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Hammarström, Anne
    Gustafsson, Per E.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Are neighbourhood inequalities in adult health explained by socio-economic and psychosocial determinants in adolescence and the subsequent life course in northern Sweden?: A decomposition analysis2018Ingår i: Health and Place, ISSN 1353-8292, E-ISSN 1873-2054, Vol. 52, s. 127-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explains neighbourhood deprivation inequalities in adult health for a northern Swedish cohort by examining the contribution of socio-economic and psychosocial determinants from adolescence (age 16), young adulthood (age 21) and midlife (age 42) to the disparity. Self-reported information from 873 participants was drawn from questionnaires, with complementary neighbourhood register data. The concentration index was used to estimate the inequality while decomposition analyses were run to attribute the disparity to its underlying determinants. The results suggest that socio-economic and psychosocial factors in midlife explain a substantial part, but also that the inequality can originate from conditions in adolescence and young adulthood.

  • 5.
    Jonsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    San Sebastian, Miguel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Stromsten, Lotta M. J.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Hammarstrom, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Socialmedicin.
    Gustafsson, Per E
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Life Course Pathways of Adversities Linking Adolescent Socioeconomic Circumstances and Functional Somatic Symptoms in Mid-Adulthood: A Path Analysis Study2016Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 5, artikel-id e0155963Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While research examining the health impact of early socioeconomic conditions suggests that effects may exist independently of or jointly with adult socioeconomic position, studies exploring other potential pathways are few. Following a chain of risk life course model, this prospective study seeks to examine whether pathways of occupational class as well as material and social adversities across the life course link socioeconomic disadvantage in adolescent to functional somatic symptoms in mid-adulthood. Applying path analysis, a multiple mediator model was assessed using prospective data collected during 26 years through the Northern Swedish Cohort. The sample contained 987 individuals residing in the municipality of Lulea, Sweden, who participated in questionnaire surveys at age 16, 21, 30 and 42. Socioeconomic conditions (high/low) in adolescence (age 16) were operationalized using the occupation of the parents, while occupational class in adulthood (manual/nonmanual) was measured using the participant's own occupation at age 21 and 30. The adversity measurements were constructed as separate age specific parcels at age 21 and 30. Social adversity included items pertaining to stressful life events that could potentially harm salient relationships, while material adversity was operationalized using items concerning unfavorable financial and material circumstances. Functional somatic symptoms at age 42 was a summary measure of self-reported physical symptoms, palpitation and sleeping difficulties that had occurred during the last 12 months. An association between socioeconomic conditions at age 16 and functional somatic symptoms at age 42 (r = 0.068) which was partially explained by people's own occupational class at age 21 and then material as well as social adversity at age 30 was revealed. Rather than proposing a direct and independent health effect of the socioeconomic conditions of the family, the present study suggests that growing up in an unfavorable socioeconomic environment might be a source for a chain of adverse material and social living situations, which in turn affects adult health.

  • 6.
    Jonsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Sebastian, Miguel San
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Hammarström, Anne
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Gustafsson, Per E.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Intragenerational social mobility and functional somatic symptoms in a northern Swedish context: analyses of diagonal reference models2017Ingår i: International Journal for Equity in Health, ISSN 1475-9276, E-ISSN 1475-9276, Vol. 16, artikel-id 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Research indicate that social class mobility could be potentially important for health, but whether this is due to the movement itself or a result of people having been integrated in different class contexts is, to date, difficult to infer. In addition, although several theories suggest that transitions between classes in the social hierarchy can be stressful experiences, few studies have empirically examined whether such movements may have health effects, over and above the implications of "being" in these classes. In an attempt to investigate whether intragenerational social mobility is associated with functional somatic symptoms in mid-adulthood, the current study tests three partially contrasting theories.

    METHOD: The dissociative theory suggests that mobility in general and upward mobility in particular may be linked to psychological distress, while the falling from grace theory indicates that downward mobility is especially stressful. In contrast, the acculturation theory holds that the health implications of social mobility is not due to the movement itself but attributed to the class contexts in which people find themselves. Diagonal Reference Models were used on a sample of 924 individuals who in 1981 graduated from 9(th) grade in the municipality of Luleå, Sweden. Social mobility was operationalized as change in occupational class between age 30 and 42 (measured in 1995 and 2007). The health outcome was functional somatic symptoms at age 42, defined as a clustering self-reported physical symptoms, palpitation and sleeping difficulties during the last 12 months.

    RESULTS: Overall mobility was not associated with higher levels of functional somatic symptoms compared to being immobile (p = 0.653). After controlling for prior and current class, sex, parental social position, general health, civil status, education and unemployment, the association between downward mobility was borderline significant (p = 0.055) while upward mobility was associated with lower levels of functional somatic symptoms (p = 0.03).

    CONCLUSION: The current study did not find unanimous support for any of the theories. Nevertheless, it sheds light on the possibility that upward mobility may be beneficial to reduce stress-related health problems in mid-life over and above the exposure to prior and current class, while downward mobility can be of less importance for middle-age health complaints.

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf