umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Norlin, Björn
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Editorial: Notes from the Editorial Team2015Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-9076, Vol. 2, nr 1, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Sjögren, David
    et al.
    Uppsala universitet.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Notes from the Editors2015Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 2, nr 2, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    An early attempt to approach rival histories: epistemological impediments to transnational history teaching — a Scandinavian example2017Ingår i: International perspectives on teaching rival histories: pedagogical responses to contested narratives and the history wars / [ed] Henrik Åström Elmersjö, Anna Clark, Monika Vinterek, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2017, 1, s. 17-39Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, Elmersjö explores the epistemological issues faced in the context of the Norden Associations' attempts to reach agreement on historical narratives in relation to different genre positions of historical writing. The historians engaged in these attempts seem to have acknowledged the need for different narratives, with different protagonists and agents, as well as different interpretations of historical events in different national contexts. Instead of relating these insights to the epistemological issues they raise, however, a reconstructionist approach to historical truth and the embedded meaning of the past was never abandoned. Instead, an acknowledgement of the cultural reasons behind others' divergent, and basically contingent, conceptualization of history was put forward, but without the recognition of the cultural contingency of history itself.

  • 4.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Att beskriva en disputationsakt2019Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 139, nr 2, s. 328-337Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En av staten godkänd historia: förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938–19912017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läromedel i historia blir ofta föremål för intensiva debatter, förmodligen på grund av att de är tänkta att kanalisera ett officiellt samhälleligt minne. Diskussionerna i sig själva påverkar också synen på det förflutna. Idag har vi läromedel i historia som fokuserar på helt andra saker än 1940-talets läroböcker.

    I En av staten godkänd historia undersöker historikern Henrik Åström Elmersjö samhällelig förhandling om historia genom det nyckelhål som den statliga förhandsgranskningen av historieläromedel utgjorde. Dynamiken i åsiktsförskjutningarna kring vilken historia som var viktig framträder tydligt i just läromedelsgranskningen. De sakkunniga granskarna både hämmade och drev på läromedelsutvecklingen.

    Elmersjö visar i sin studie hur diskussioner om historieläromedel på ett särskilt sätt bidrar till vår kunskap om hur historien förändras i relation till nya upplevelser om vad som är viktigt i den.

  • 6.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En historia att lära av?: Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia2017Ingår i: Vägval i skolans historia. Tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria, ISSN 1652-0610, Vol. 17, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En nordisk historia eller nationalism på ett nytt sätt?: Ömsesidig historieläroboksrevision i föreningarna Nordens regi, ca 1930-19652013Ingår i: Uddannelseshistorie, ISSN 0900-226X, Vol. 47, s. 81-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores some conditions of interaction between different perspectives in the teaching of history in Scandinavian schools in the twentieth century. The study investigates how currents of international sentiment in the teachings of history were met in the national context; how national narratives interacted and changed, when questioned within the framework of education. The investigation is specifically focused on the revision of history textbooks conducted by the Norden Associations which was aimed at nourishing cooperation and a sense of unity among the Nordic peoples. The theoretical framework is inspired by the concepts of historical culture and national myths. History is contended to be negotiated within the framework of historical culture, and therefore rarely affected by criticism from the outside in a profound way. The article shows that discussions among historians within the textbook revision were imbued with political sentiment and that the Second World War, which has been said to have changed the conception of national history in Europe, may have had a big impact on some issues, but not on others. Changes in the conception of history within the revision can almost always be attributed to changes in the political dimension of historical culture, and not to changes within the academic discipline.

  • 8.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Establishing an ideologically coherent history: Swedish social-democratic historical culture, 1881–19002017Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 42, nr 2, s. 193-218Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the historical culture of the Swedish Social Democratic Worker’s Party (SAP) during its formation in the last decades of the 19th century. Utilising the theoretical concepts of myth and conceptual metaphor, the sense-making aspects of historical narration is studied, especially the way coherent stories are told in which the movement under formation is made part of a long history leading to a desirable future. The SAP utilised history both morally-defensively and tactically-offensively. The moral use of history depicts Jesus, Münster and the French Revolution, establishing the righteousness of revolt. The revolutions of 1848 and the Paris Commune, where the workers are seen as acting more independently, are depicted in a way which draws attention to tactical aspects; lessons are learned on how the workers should act in a revolutionary situation. As has been shown to be the case regarding national narratives, the sense-making mechanisms of historical narration also tends to appeal to issues of identity. The metaphorical conceptualisation of ideas and movements as individuals and families, further underlines these issues.

  • 9.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Exploring the Impact of Textbook Revision2012Ingår i: Eckert: Das Bulletin, ISSN 1865-7907, Vol. 11, s. 56-57Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This article summarizes the objectives and preliminary findings from a research stay at the Georg Eckert Institute in Braunschweig, Germany.

  • 10.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Historia och konflikter: historiekultur och historieundervisning inom, över och bortom gränser2014Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 134, nr 2, s. 267-277Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskningsöversikten diskuterar fyra böcker som alla behandlar förhållandet mellan  historieundervisning och samhälleliga konflikter i olika delar av världen. Till översiktens slutsatser hör att det behövs tydligare historiekulturella perspektiv på så kallade history wars; att det blir svårt att tala om "post-konflikt-samhällen" då alla samhällen har inneboende konflikter som också innefattar synen på historien; samt att ett undervisningsklimat som tillåter friktion mellan olika berättelser förmodligen är att föredra framför nya överslätande narrativ baserade på överenskommelser. Att komma överens om historien kan heller inte förväntas leda till att konflikter mellan olika kulturella grupper upphör. Istället finns anledning att misstänka att orsakssambandet är det omvända: det är enklare att komma överens om historien om de olika kulturella grupperna upplever att de lever under rättvisa förhållanden och respekterar varandra i samtiden.

  • 11.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Historical Culture and Peace Education: Some Issues for History Teaching as a Means of Conflict Resolution2015Ingår i: Contesting and Constructing International Perspectives on Global Education / [ed] Ruth Reynolds, Deborah Bradbery, Joanna Brown, Kay Carroll, Debra Donnelly, Kate Ferguson-Patrick & Suzanne Macqueen, Rotterdam: Sense Publishers, 2015, 1, s. 161-172Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When considering the peace-building potential of history education, it is important to remember that the interpretation of history fills different needs for different cultural and social groups. This means that in a conflict – and all societies have conflicts between groups built into them – the different interpretations of historical events play a very important role in the group-making process. When discussing how history education should be practiced in order to promote peace, one must consider the cultural aspects of history as a sense-making subject.

    Promoting a global perspective might be one way to generate global awareness, but history will still mean different things for different people. History education can sustain or strengthen division, but without a societal conflict to build upon it would be almost impossible to use history to create a divide. Using the same logic, history cannot create peace in a society where groups of people feel diminished or oppressed nor can it create peace between nations if the nations in question have not already established some sort of peaceful relations. Culture and history are dialectically interrelated. Hence, history cannot create war or peace, it can only provide extra fuel for war or peace.

    What does this mean for global education and for history education as a tool for peace and conflict resolution? This chapter discusses this question by utilizing the concept of historical culture and by looking at debates on history education and post-conflict resolution – mainly in Scandinavia – in recent years. The main point is that history education as a tool for peace is an education that provides insights into how history is culturally embedded and is an education that provides an atmosphere where different narratives – and different interpretations of the same narrative – are not only tolerated, but where the friction between different narratives is nurtured and valued.

  • 12.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Historievetenskap och historieundervisning: Sven Ulric Palme och 1950-talets läroböcker i historia för folkskolan2017Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 83, nr 1, s. 10-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Mellan 1950 och 1958 var den svenske historikern Sven Ulric Palme (1912-1977) engagerad i en livlig diskussion angående historisk vetenskap och historieundervisning i skolan. I den här artikeln utnyttjas dessa debatter för att belysa förhållandet mellan vetenskap och undervisning, med särskilt fokus på Palmes kritik av läroböcker i historia och hans egen lärobok skriven för folkskolans år 4-6, som publicerade 1956. Genom att fokusera på en kontroversiell historiker, som Palme, som tidigare kritiserat historieläroböcker som användes i svenska skolor, är syftet att belysa hur debatter om förhållandet mellan vetenskap och undervisning betonar olika dimensioner av historiekulturen. Resultaten av studien visar hur vetenskap och undervisning dikotomiserades i begreppen "den historiska vetenskapen" och "pedagogiska frågor" alternativt "den historiska vetenskapen" och "ideologiska föreställningar". I båda fallen sågs den historiska vetenskapen som objektiv och oantastlig. Men studien visar också hur denna dikotomi är svår att upprätthålla eftersom historisk vetenskap, liksom historiekultur i allmänhet, alltid är en fråga om förhandling. Resultaten av historisk vetenskap är en del av en förhandling angående på vilket sätt historia är intressant och viktigt för den kulturella gemenskap som det är tänkt för att förklara. Läroböcker i historia är en del av samma förhandling och innehållet i dem är inte ett resultatet av historievetenskap som sipprar ner, istället fortsätter förhandlingen också där.

  • 13.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    History Beyond Borders: Peace Education, History Textbook Revision, and the Internationalization of History Teaching in the Twentieth Century2014Ingår i: Historical Encounters, ISSN 2203-7543, Vol. 1, nr 1, s. 62-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article summarizes the findings of the "History beyond borders: The international history textbook revision, 1919-2009" project, which explored the internationalization of history education. The different studies within the project focused on ideas of peace education, relations between different revisioning projects, the interaction between different historical cultures, and the relation between guidelines from international organizations and national curricula and syllabi. The findings indicate that there were pronounced connections between peace associations and history teaching, and that the national perspective was built in to methods of internationalization. The process of implementation was extended throughout the twentieth century. The different arenas, projects and organizations that engaged in the process were also connected in the making of a European educational space which they both influenced, and were influenced by.

  • 14.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Jörgen Gustafsson Historielärobokens föreställningar: påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–20002018Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 5, nr 1, s. 120-125Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Negotiating Norden: Nordic historians revising history textbooks, 1920–19702017Ingår i: Making Nordic historiography: connections, tensions and methodology, 1850 - 1970 / [ed] Pertti Haapala, Marja Jalava and Simon Larsson, New York: Berghahn Books, 2017, s. 235-255Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Starting in 1919 the inter-Nordic Norden Associations of Denmark, Norway and Sweden started a textbook revision which became mutual in the 1930s, when also Icelandic and Finnish associations had formed. This chapter examines the historiographical implications of this textbook revision where historians from the different countries in a mutual manner examined textbooks both in order to create a common Nordic history for schools, and in order to defend the national history of each nation from perceived misinterpretations in the other Nordic countries' history textbooks. The chapter suggests that the entire project was imbued with methodological nationalism in that it was nationally organised, but also in the recruitment of specific historians, unwilling to abandon, what they perceived as, the natural primacy of national history.

  • 16.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Negotiating the Nation in History: The Swedish State Approval Scheme for Textbooks and Teaching Aids from 1945 to 19832016Ingår i: Journal of Educational Media, Memory and Society, ISSN 2041-6938, E-ISSN 2041-6946, Vol. 8, nr 2, s. 16-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the discussions concerning history textbooks that occurred within the Swedish State Approval Scheme for Textbooks (Statens läroboksnämnd) from 1945 to 1983. By focusing on the negotiation of nationhoodand the process of textbook approval as an arena for the renegotiation of ways in which history was taught in schools, the article reveals that nationalistic sentiment associated with the historical discipline was challenged by intercultural and materialist discourses during the period under examination. However, much of the debate within the State Approval Scheme for Textbooks indicates that an ethnic nationalist discourse and competing discourses introduced in new syllabi for history education after 1945 tended to converge.

  • 17.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919-19722013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation investigates the negotiation of history within the history textbook revision conducted by the Norden Associations between 1919 and 1972. The thesis combines an examination of the discussions surrounding the revision with an understanding of the organization of the revision process to study the negotiations between representatives of different historical cultures and the conditions within these historical cultures.  At the end of World War I, the teaching of history was challenged by internationalists and school­teachers as a chauvinistic and warmongering subject. The war was a catalyst for the emergence of history textbook revisions in general, and in the Nordic countries the war also became a catalyst for efforts to promote Nordic understanding and cooperation. These two outcomes of the war experience merged in the Norden Associations’ history textbook revision. The revision was promoted as both an effort to reach an agreement on a common Nordic history and an effort to present to the international community a peaceful corner of the world.  The theoretical framework of this dissertation draws on the concept of the nation as an imagined community and sees national historical cultures as being reflective of the community at that time and place. The discussions of historical events in the thesis are treated as motifs of a national myth, and they are scrutinized as part of the cognitive, political, and aesthetic dimensions of historical culture. The organizational features of the revision are studied through a network analysis of the organizational field.  Prior to World War II, involvement in the revision was reserved almost exclusively for historians. From the end of the 1950s, however, the initiative shifted towards teachers and teacher trainers. This dissertation shows that the revision was organized with an emphasis on national boundaries even though the revision itself was an effort to transcend these boundaries.  The results of this thesis show that the history within the revision was such an integral part of national identity that it was almost impossible to reach any understanding of a common Nordic history. Most motifs, such as the nation’s founding, liberation, golden age, and decline, within the individual national myths had very little common ground and they often contradicted each other. The debates in regards to historical events were also highly political. The historians involved in the revision process could not see past their own national context and were not able to approach the subject from a purely methodological or scientific stance. Pedagogical issues in the textbooks were almost completely ignored.  In conclusion, the history textbook revision conducted by the Norden Associations should probably be seen as a defense of nationalistic hegemony in the understanding of history and cultural identity instead of as a challenge to that hegemony. In addition, the decline in impact of the textbook revision in the 1960s can be explained as a result of this nationalistic identity giving way to the prosperity of a new hegemony that was more liberal, Eurocentric, and global.

  • 18.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Ny bild av Europa: förändring i historieläroböckerna i samband med nya relationer2011Ingår i: Manus, ISSN 2000-4028, nr 1, s. 10-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The Meaning and Use of "Europe" in Swedish History Textbooks, 1910-20082011Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 2, nr 1, s. 61-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the different meanings of “Europe” in Swedish history textbooks over the course of the 20th century. Utilising the concept of myth, this textbook analysis looks at how the older history of Europe, and Sweden in relation to Europe, had changed by the end of the century. In particular, it examines the way in which Europe as a historically coherent entity is becoming attached to the idea of European economic, cultural and political co-operation in the wake of the Second World War. By using both quantitative and qualitative methods the study reveals that Europe as a concept has altered its meaning over time. Further, the study shows that the amount of text on Europe as an entity altogether increased in Swedish history textbooks in the latter part of the 20th century.

  • 20.
    Åström Elmersjö, Henrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The Norden Associations and International Efforts to Change History Education, 1919–1970: International Organisations, Education, and Hegemonic Nationalism2015Ingår i: Paedagogica historica, ISSN 0030-9230, E-ISSN 1477-674X, Vol. 51, nr 6, s. 727-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the interwar period, a number of organisations started to look into education as part of an attempt to understand how nationalism was fuelled through education and to what extent it had forced the outbreak of the Great War. These efforts coincided with a more general internationalisation of educational systems as part of the progressive movement. In response to nationalism and a perceived need for reformation of national narratives, the school subjects of history and geography became the primary suspects as advocates of chauvinism and militarism. In 1919, associations for the promotion of understanding and cooperation between the Scandinavian countries – the Norden Associations [föreningarna Norden] – began investigating history textbooks. The notion behind these efforts was that the Scandinavian peoples had especially strong natural and historical bonds that a false nationalism had eradicated, and in the zeitgeist of the time such bonds should be resurrected. This revision of textbooks was expanded in the 1930s to explore, assess, and develop the entire teaching of history in the Nordic countries. The Norden Associations converged on many levels with the disparate international movements for educational change that, in a broader sense, led to standardisation of not only history education, but also the whole educational system. This article presents the Norden Associations as part of a process of hegemonic isomorphism in which cultural hegemony set the institutional boundaries within which the organizations could work in order to attain legitimacy. The network of educators, researchers, organisations, and politicians that was involved in this process was vast. This article demonstrates how an organisation with a specific political agenda, and with only limited international objectives came to be – not only a part of – but, to some extent, an organisational role model for loftier efforts aimed at global and cosmopolitan history teachings.

  • 21.
    Åström Elmersjö, Henrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Clark, Anna
    University of Technology Sydney.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna.
    Introduction: Epistemology of Rival Histories2017Ingår i: International Perspectives on Teaching Rival Histories: Pedagogical Responses to Contested Narratives and the History Wars / [ed] Henrik Åström Elmersjö, Anna Clark & Monika Vinterek, Palgrave Macmillan, 2017, 1, s. 1-14Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elmersjö, Clark, and Vinterek establish the framework of the book in this introductory chapter. They introduce the different approaches to teaching history introduced by Peter Seixas in 2000: the best story approach enhancing collective memory, the disciplinary approach, and the postmodern approach. By linking these approaches to different genre positions taken by historians and described by Keith Jenkins and Alun Munslow (the reconstructionist, constructionist, and deconstructionist positions), Elmersjö, Clark, and Vinterek frame the book’s general theme of teaching rival histories in an epistemological question regarding what history is and what it can be.

  • 22.
    Åström Elmersjö, Henrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Notes from the Editors2017Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 4, nr 1, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Åström Elmersjö, Henrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Lindmark, Daniel
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sjögren, David
    Uppsala University.
    Nordic Journal of Educational History (NJEdH) (Sweden)2015Ingår i: Connecting history of education: Scientific journals as international tools for a global world / [ed] José Luis Hernández Huerta, Antonella Cagnolati & Alfonso Diestro Fernández, Salamanca: FahrenHouse , 2015, 1, s. 151-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Åström Elmersjö, Henrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sjögren, David
    Uppsala universitet.
    Notes from the Editors2018Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 5, nr 1, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Åström Elmersjö, Henrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Lindmark, Daniel
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nationalism, Peace Education, and History Textbook Revision in Scandinavia, 1886-19402010Ingår i: Journal of Educational Media, Memory, and Society, ISSN 2041-6938, Vol. 2, nr 2, s. 63-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    History as a school subject has been a thorny issue for advocates of peace education at least since the 1880s. Efforts, including the substitution of cultural history for military history, have been made to ensure that it promote international understanding, not propagate chauvinism. The Norden Associations of Scandinavia, which were involved in textbook revision since 1919, achieved some success by altering contents, but national myths remained central to each country’s historical narrative, making it difficult to give history education its desired international orientation.

1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf