umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 69
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ingmanson, Staffan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Grundläggande EU-rätt2015 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken är uppdelad i tre delar: Den första delen beskriver EU och EU-rätten, vad som kännetecknar EU:s rättsordning och hur unionsrätten förhåller sig till nationell rätt. Den andra delen förklarar målen för EU:s verksamhet och hur de ska uppnås. Den tredje delen behandlar EU-rätten från skrift till verklighet, det vill säga de rättsliga mekanismer och processer som garanterar EU-rättens genomslag.På ett tydligt och pedagogiskt sätt beskrivs EU-rättens innehåll, logik och systematik. Såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler behandlas.Grundläggande EU-rätt är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EU-rätten på universitets- och högskoleutbildningar. Den vänder sig också till personer som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet.

  • 2.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bosman: a legacy beyond sports2016Ingår i: The legacy of Bosman: revisiting the relationship between EU law and sport / [ed] Antoine Duval & Ben Van Rompuy, Hague: T.M.C. Asser Press, 2016, s. 31-49Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The 1995 Bosman case from the CJEU is one of the most famous judgments ever delivered by the Luxembourg court. It is well-known in sporting contexts, but this article takes the discussion beyond that area, demonstrating Bosman's importance in other areas of law by using network analysis. This illustrates that Bosman is an exceptional case, both in its own right and as a source of further cases, citing Bosman directly or indirectly. We also demonstrate that Bosman is primarily cited for four reasons: the jurisdiction of the CJEU in matters of preliminary rulings, the use of the fundamental freedoms against private entities, non-discriminatory obstacles on the internal market and the temporal effects of CJEU judgments. However, when analyzed further it becomes clear that the Bosman case contains few truly original contributions to EU law and largely builds on existing case law to draw important conclusions. Thus, the Court must have other reasons for citing Bosman. Given the characteristics of the case many such reasons are plausible. Bosman is well-written, well-reasoned, well-known and well-connected, making it an excellent source to use in future cases.

  • 3.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bosman som spindeln i nätet: Bosmans betydelse bortom idrott2016Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, Vol. 19, nr 4, s. 685-702Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Cases and materials on EU law2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Characteristics of Precedent: The Case Law of the European Court of Justice in Three Dimensions2015Ingår i: German Law Journal, ISSN 2071-8322, E-ISSN 2071-8322, Vol. 16, nr 5, s. 1073-1098Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The case law of the Court of Justice of the European Union (CJEU) is one of the most important sources of European Union law. However, case law’s role in EU law is not uniform. By empirically studying how the Court uses its own case law as a source of law, we explore the correlation between, on the one hand, the characteristics of a CJEU case— type of action, actors involved, and area of law—and, on the other hand, the judgment’s “embeddedness” in previous case law and value as a precedent in subsequent cases. Using this approach, we test, confirm, and debunk existing scholarship concerning the role of CJEU case law as a source of EU law. We offer the following conclusions: that CJEU case law cannot be treated as a single entity; that only a limited number of factors reliably affect a judgment’s persuasive or precedential power; that the Court’s use of its own case law as a source of law is particularly limited in successful infringement proceedings; that case law is particularly important in preliminary references—especially those concerning fundamental freedoms and competition law; and that initiating Member State and the number of observations affects the behavior of the Court. 

  • 6.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Direktivs verkan före genomförandefristens utgång: preliminär, begränsad eller fullständig indirekt effekt?2007Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 1, s. 83-112Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    EG & EU-fördragen: EC & EU Treaties2007 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeiska unionens fördrag2009 (uppl. 3)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    EU-rättens framtid som rättsvetenskaplig disciplin: början på slutet eller slutet på början?2017Ingår i: Jubileumsskrift till Juridiska institutionen 40 år / [ed] Örjan Edström, Johan Lindholm, Ruth Mannelqvist, Umeå: Umeå universitet , 2017, s. 79-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fra.bo, en viktig bit i pusslet om de grundläggande friheternas horisontella verkan2012Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, Vol. 15, nr 4, s. 707-721Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Från Champagne till Ramlösa: EU-domstolens rättspraxis i svenska underinstanser2017Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 4, s. 695-716Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Goodbye van Gend en Loos, Hello Bosman?: Using Network Analysis to Measure the Importance of Individual CJEU Judgments2014Ingår i: European Law Journal, ISSN 1351-5993, E-ISSN 1468-0386, Vol. 20, nr 5, s. 667-687Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is generally agreed that some judgments by the Court of Justice are more important than others, but the ability of traditional legal methods to identify such judgments is inherently limited. In this article, we apply various tools developed in network analysis to identify which judgments are the most important as legal precedents. The study reveals that certain well-known judgments, like van Gend en Loos, have limited importance as precedents, while other judgments, like BosmanPreussenElektra and Schumacker, are likely overlooked.

  • 13.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Introduction: Europarättsdagarna 20152016Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, Vol. 19, nr 4, s. 667-668Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Is it good law?: network analysis and the CJEU's internal market jurisprudence2017Ingår i: Journal of international economic law (Oxford), ISSN 1369-3034, E-ISSN 1464-3758, Vol. 20, nr 2, s. 257-277Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An increasing number of legal scholars have been attracted to using network analysis, particularly by the possibility of conducting large-scale studies of case law. In this article, we discuss how network analysis can provide new and important information about the law governing the European Union’s internal market by making possible the study of the entire jurisprudence of the Court of Justice of the European Union (CJEU), including changes over time. We apply different network centrality measurements to key CJEU internal market decisions and compare how accurately they capture the precedential and persuasive power of case law. In so doing, we reach conclusions that can be used to better understand not only the law of the internal market, but also the law of any case law-driven jurisdiction such as WTO dispute settlement or investor–state arbitration.

  • 15.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Judiciell aktivism eller prejudikatbildning?: en empirisk granskning av Högsta domstolen2016Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 2, s. 143-158Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.

  • 16.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mickelsson: två män på vattenskoter vänder upp-och-ner på fri rörlighet för varor2009Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 94, nr 10, s. 1072-1086Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    EG-domstolen avkunnade nyligen dom i Mickelsson, ett mål som gällde begränsningar av bruket av vattenskotrar i svenska vatten. Domen i Mickelsson belyser en föga diskuterad dimension av den redan komplicerade frågan om hur principen om fri rörlighet ska tillämpas och, närmare bestämt, vad som utgör en sådan åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion (ÅMV) vilken är förbjuden enligt artikel 28 EG. Brukanderegler av det slag som behandlades i Mickelsson passar inte den traditionella uppdelningen i produktregler och försäljningsåtgärder som EG-domstolen etablerade i Keck. Denna artikel undersöker EG-domstolens praxis kring brukanderegler med utgångspunkt i Mickelsson och det relaterade målet mellankommissionen och Italien. Dessa domar klargör hur brukandereglers förenlighetmed artikel 28 EG ska bedömas. Genom domarna har dock EG-domstolen även tagit ett viktigt steg mot en förenklad tillämpning av artikel 28 i allmänhet.

  • 17.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Not enough room for optimal choices?: The European legal framework for green taxes2011Ingår i: Green taxation in East Asia / [ed] Richard Cullen, Jefferson VanderWolk and Yan Xu, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2011, s. 167-208Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 18.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Peek-A-Boo, It’s a Case Law System!: Comparing the European Court of Justice and the United States Supreme Court from a Network Perspective2017Ingår i: German Law Journal, ISSN 2071-8322, E-ISSN 2071-8322, Vol. 18, nr 3, s. 647-686Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The decisions of the Court of Justice of the European Union (CJEU) have had an immense impact on development of European Union law, and this has raised a critical discussion about how the CJEU establishes and uses case law. Through a comparison with the United States Supreme Court (USSC) and network analysis, this article argues that much of the criticism is based on false expectations as to the nature of the CJEU. We argue that the Court of Justice must be understood as a precedent-driven constitutional court and that, if we take that as our starting point, its approach to case law is quite reasonable.

  • 19.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Serving two masters: CJEU case law in Swedish first instance courts and national courts of precedent as gatekeepers2018Ingår i: The Court of Justice of the European Union: multidisciplinary perspectives / [ed] Mattias Derlén and Johan Lindholm, Oxford: Hart Publishing Ltd, 2018, s. 79-99Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper seeks to determine to what extent lower national courts are influenced by higher national courts in their application of CJEU case law. In doing so, we study and compare references to CJEU case law in the jurisprudence of Swedish courts of first instance and courts of precedent. We find that Swedish courts of first instance generally speaking identify and apply relevant CJEU case law independent of whether this has been dealt with by Swedish CoP or not. However, when these courts find and cite a Swedish court of precedent decision concerning an issue relating to EU law, they do not consistely consider relevant CJEU case law.

  • 20.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Three Ideas: The Scope of EU Law Protecting Against Discrimination2012Ingår i: Festskrift till Pär Hallström: Volume in honor of Pär Hallström / [ed] Mattias Derlén & Johan Lindholm, Uppsala: Iustus förlag, 2012, s. 77-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The issue of when EU law applies, its scope, is obviously important and yet it has no clear answer. Two extreme positions are that EU law has a general scope, which it does not, and that all EU law provisions have different scopes, which clarifies nothing. This article explores the middle ground by seeking to identify underlying ideas capable of explaining when different EU law provisions apply on the national level and why seemingly similar provisions differ in scope. The article studies under what conditions an individual seeking protection against discrimination can invoke EU law on the national level and concludes that EU law provisions preventing discrimination differ greatly in scope but that such differences can be explained by the fact that they are based on different ideas: the idea of the internal market, the idea of actor equivalence, or the idea of a Europe without borders.

  • 21.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    What happened to the revolution?: one decade with Trailers and MEQRs2019Ingår i: Festskrift till Örjan Edström / [ed] Ruth Mannelqvist, Staffan Ingmanson, Carin Ulander-Wänman, Umeå: Department of Law, Umeå University , 2019, s. 91-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2009 the CJEU delivered its judgment in the so-called Trailers case, offering a new perspective on the enigmatic ban on measures having an equivalent effect to a quantitative restrictions (MEQRs). Trailers was a positive, even necessary, development in an area fraught with complications but it left many questions as to the future direction of the CJEU. One decade on, and after several notable judgments, we are now in a position to return to those questions. This contribution explores the impact of Trailers and the relevance today of seminal MEQR decisions like DassonvilleKeck and Cassis de Dijon.

  • 22.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Markus, Naarttijärvi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konstitutionell rätt2016 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en tid då skyddet för grundläggande rättigheter och värnet mot otillbörlig maktutövning blir allt mer aktuellt är den konstitutionella rättens betydelse för rättssystemet och rättsstaten påtaglig. De gränser som den konstitutionella rätten ställer upp för utövandet av offentlig makt ökar således i betydelse, men samtidigt blir det konstitutionellrättsliga läget allt mer komplext, inte minst på grund av europarättens inflytande.Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman:Maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer. Utifrån dessa tre teman behandlar författarna konstitutionella bestämmelser med ursprung i svensk nationell rätt, EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik. Konstitutionell rätt är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare som är intresserade av konstitutionella frågor mer allmänt.

  • 23.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rosvall, Martin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Mirshahvalad, Atieh
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Coherence out of chaos: mapping European union law by running randomly through the maze of CJEU case law2013Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 3, s. 517-535Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [no]

    Recent research has demonstrated the ability of network analysis to better understand law. In this study we apply network analysis to the case law of the European Court of Justice (CJEU) in order understand its role as a source of law. In doing so, we apply network analysis tools not previously used in legal scholarship, most significantly (i) a modified version of the PageRank algorithm, (ii) the Map Equation, and (iii) resampling to infer “missing” links. In the article we demonstrate that this method can help us to understand not only the CJEU’s case law but law generally.

  • 24.
    Kaburakis, Anastasios
    et al.
    Saint Louis University.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rodenberg, Ryan
    Florida State University.
    British Pubs, Decoder Cards, and the Future of Intellectual Property Licensing after Murphy2012Ingår i: The Columbia journal of European law, ISSN 1076-6715, Vol. 18, nr 2, s. 307-322Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Larsson, Olof
    et al.
    University of Gothenburg.
    Naurin, Daniel
    University of Oslo.
    Derlén, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Speaking law to power: the strategic use of precedent of the court of justice of the European Union2017Ingår i: Comparative Political Studies, ISSN 0010-4140, E-ISSN 1552-3829, Vol. 50, nr 7, s. 879-907Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We argue that courts may increase their autonomy and effectiveness by persuading governmental actors, who have powers over the societal impact of judicial decisions, of the legal quality of their rulings. This view combines a strategic perspective on judicial decision making with a conception of persuasion that allows courts to widen their zone of discretion. We support our argument with data from the European Union, where we find that the Court of Justice improves its legal justifications—by embedding its decisions in case law—when it faces a more adverse political environment. Our findings suggest both that the limits of judicial independence are set largely by political preferences, and that legal rhetoric may be an opportunity for courts to extend their room for maneuver. They also indicate that political audiences may indirectly influence the development of case law, by triggering courts to engage in precedent. 

  • 26.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Juridik.
    Alla idrottsliga regler måste vara förenliga med EG-rätten - EG-domstolen begränsar idrottens rättsliga särställning2008Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 2, s. 34-34Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Artikel 165 FEUF: ett genombrott i EU-rättens förhållande till idrotten?2011Ingår i: Artikelsamling. 2011 / [ed] Krister Malmsten, Stockholm: Svensk idrottsjuridisk förening , 2011, s. 160-175Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bara vara vänner?: Bilsportmålets betydelse för bredd- och elitidrott2012Ingår i: Artikelsamling 2012, Stockholm: SISU Idrottsböcker , 2012, Vol. 17, s. 105-114Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 29.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bra medicin smakar beskt: CAS 2017/A/5015 och 5110, FIS mot Johaug2017Ingår i: Artikelsamling 2017 / [ed] Krister Malmsten, Stockholm: Svensk idrottsjuridisk förening , 2017, s. 79-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Can I Please Have a Slice of Ronaldo?: The Legality of FIFA's ban on Third-Party Ownership under European Union Law2016Ingår i: The International Sports Law Journal, ISSN 1567-7559, Vol. 15, nr 3-4, s. 137-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Trading football players is a massive, global business where several single trades have brought in more than $100 million in transfer fees. This has brought about a business practice where third-party investors provide or receive a share of the transfer fees, so-called third-party ownership. However, effective May 1, 2015, FIFA has imposed a worldwide ban on this practice. In the face of already-initiated legal challenges, this article considers whether the ban is compatible with European Union law. It finds that the ban violates both free movement rights and competition law and that FIFA would be well-served to consider a less restrictive measure.

  • 31.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Case C-325/08, Olympique Lyonnais SASP v. Olivier Bernard and Newcastle United UFC, Judgment of the Court of Justice (Grand Chamber) of 16 March 20102010Ingår i: Common market law review, ISSN 0165-0750, E-ISSN 1875-8320, Vol. 47, nr 4, s. 1187-1197Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    'DCFR, please meet national procedure':  enforcing the frame of reference using national procedural law2011Ingår i: The Foundations of European Private Law / [ed] Roger Brownsword, Hans-W Micklitz, Leone Niglia, Stephen Weatherill, Oxford: Hart Publishing , 2011, s. 465-486Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det europeiska småmålsförfarandet - en liten början till något stort?2008Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 10, s. 848-866Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Småmålsförordningen, som träder i kraft den 1 januari 2009, innebär att EG-rätten på ett mer genomgripande sätt än tidigare påverkar nationell processrätt. Det europeiska småmålsförfarandet innehåller ett flertal nya regler som kan ersätta reglerna i rättegångsbalken i tvistemål av gränsöverskridande karaktär. I artikeln presenteras de ur ett svenskt perspektiv centrala aspekterna av småmålsförordningen.

  • 34.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Does Legislating Against Doping in Sports Make Sense? Comparing Sweden and the U.S. Suggests Not2013Ingår i: Virginia Sports and Entertainment Law Journal, ISSN 1556-9799, Vol. 13, nr 1, s. 21-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both policy makers and sport stakeholders have fought against doping since the 1960’s but largely separately from each other. In light of recent events, political discussion, and academic debate, this article considers the expediency of using legislation to fight doping in sports. Building upon and comparing experiences in the U.S. and in Sweden, this article concludes that increased governmental involvement is undesirable from both the policy makers’ and the sport stakeholders’ perspectives. The reasons for this conclusion are, primarily, (i) that they are driven by different aims, (ii) that they differ in what they consider doping, (iii) that policy makers may push rules in sports in an unwanted direction, (iv) that expanded government involvement increases the likelihood of fundamental rights challenges to sport rules, and (v) that there are alternative ways of enhancing existing rules’ efficiency.

  • 35.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Dopad i praktiken: rättslig och idrottslig praxis2009Ingår i: Artikelsamling 2009, Stockholm: SISU idrottsböcker , 2009, nr 14, s. 85-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idrottsrörelsen bedriver en omfattande, internationell kamp mot doping. I Sverige, till skillnad från i många andra länder, kan många idrottsliga dopingförseelser också utgöra brott i straffrättslig bemärkelse. En undersökning av vilka dopingärenden som prövas i de idrottsliga och rättsliga systemen visar att dessa system överlappar varandra i viss mån men att det också finns tydliga skillnader mellan vilka som fastnar i respektive system.

  • 36.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Doping: idrottsligt fusk eller rättslig angelägenhet?2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    En jämnare spelplan: en EU-rättslig analys av idrottsliga lönetak2011Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 4, s. 685-704Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 38.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    End of cash‐for‐player transfers in football?2018Ingår i: The International Sports Law Journal, ISSN 1567-7559, Vol. 18, nr 1-2, s. 1-2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    From Carlos to Kaepernick and beyond: athletes' right to freedom of expression2017Ingår i: The International Sports Law Journal, ISSN 1567-7559, Vol. 17, nr 1–2, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Juridik.
    Från Bryssel till Bryssel. Samma lag, ny lagstiftare - nya perspektiv?2009Ingår i: Lagstiftning i teori och praktik: Rapport från 2009 års forskningsinternat / [ed] Görel Granström och Mattias Hjertstedt, 2009, s. 65-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Juridik.
    Harmonisering av processrätten - utvecklingslinjer2007Ingår i: Svensk rätt i EU: en antologi, Iustus, Uppsala , 2007, s. 151ff-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Idrotten behöver bättre skydd för tv-rättigheter2014Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 2, s. 14-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Idrottens förrättsligande: varför är doping speciellt?2011Ingår i: Förrättsligande: rapport från 2011 års forskningsinternat / [ed] Görel Granström, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet , 2011, s. 63-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Idrottens rättsliga särart2014Ingår i: Artikelsamling 2014 / [ed] Krister Malmsten, Stockholm: Svensk idrottsjuridisk förening , 2014, Vol. 19, s. 131-145Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln identifierar och utvärderar argument för idrottens rättsliga särart, det vill säga argument för att tillämpa de rättsliga reglernas på idrotten med särskild "ömhet" jämfört med andra samhälleliga företeelser. Idrottens rättsliga särart är en rättslig verklighet, men inte en rättslig princip eller trumfkort som isolerar den idrottsliga verksamheten från rättsreglernas "normala" tillämpning, utan ett samlingsnamn för de argument som kan anföras för att avvika från rättsreglernas "normala" tillämpning. 

  • 45.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Idrottens särart och EU:s konkurrensrätt2008Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 4, s. 914-933Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Idrottsjuridik2014 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idrott är sedan länge Sveriges största folkrörelse och det är svårt att hitta någon verksamhet som omfattar en så stor del av samhället som idrotten gör. De rättsliga reglernas påverkan på idrotten har traditionellt sett varit begränsad, men har numera stor och ökande betydelse för den idrottsliga verksamheten.Idrottsjuridik ger en bred, modern och begriplig beskrivning av hur idrottsliga och rättsliga regler förhåller sig till varandra och påverkar idrottsaktörernas rättigheter och skyldigheter. Boken behandlar ett stort antal frågor av relevans för såväl amatöridrott som för professionell idrott, däribland frågor om processer i idrottsliga ärenden, avtal, anställningsförhållanden, straffrättsligt ansvar, skadeståndsansvar, sponsorrättigheter, sändningsrättigheter, merchandising, konkurrensrätt, doping och mänskliga rättigheter. Genom sin breda ansats till ämnet kan Idrottsjuridik användas både som en lärobok på högskolenivå och i den idrottsliga praktiken. Boken riktar sig dels till juriststudenter och yrkesverksamma jurister som har goda, allmänna kunskaper i juridik, men som vill förstå hur dessa ska tillämpas på de förhållandevis unika förhållanden som råder inom idrotten, dels till högskolestudenter i idrottsvetenskap, idrottsutövare och idrottsledare som vill lära sig hur de rättsliga reglerna påverkar den idrottsliga verksamheten.

  • 47.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    International Sports Law Journal (2016) 16:3-42017Ingår i: International sports law journal, ISSN 1567-7559, Vol. 16, nr 3-4, s. 129-130Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Jag lärde mig ingen EU-rätt på högstadiet2015Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 1, s. 61-63Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet ur ett konkurrensrättsligt perspektiv2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föremålet för denna rapport är kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet. Med detta begrepp avses aktiviteter av ekonomisk art som avser att möta ett intresse och en efterfrågan hos allmänheten att på olika sätt konsumera olika aspekter av den idrottsliga verksamheten, det vill säga aktiviteter som i bred bemärkelse kan beskrivas som ”sports marketing”. Kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet har under senare tid blivit allt vanligare och kommit att omsätta allt större summor. I teorin finns det ett obegränsat antal varianter av kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet, men i dagsläget består merparten av denna verksamhet utav fyra, huvudsakliga exploateringsmodeller: biljettförsäljning, medierättigheter, sponsorskap och merchandising.

    Denna rapport granskar de idrottsliga exploateringsmodellernas förenlighet med konkurrensrätten utifrån svenska förhållanden. Det kan inledningsvis konstateras att konkurrensrättens bestämmelser närmast per definition är tillämplig på kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet, så som begreppet definierats här, oavsett om man studerar åtgärder vidtagna av idrottsliga aktörer eller externa aktörer.

    Huruvida sådana åtgärder strider mot konkurrensrättens bestämmelser är en avsevärt svårare fråga. Rapportens övergripande resultat kan mycket kortfattat och allmänt sammanfattas i tre slutsatser. För det första finns det uppenbara konkurrensrättsliga problem med de exploateringsmodeller som i dagsläget är vanligt förekommande och många av dessa problem hör samman med den organisatoriska modell och de civilrättsliga överenskommelser som dominerar idrottsrörelsen. För det andra, å andra sidan är de vanligaste exploaterings- modellerna inte som sådana oförenliga med konkurrensbestämmelserna, inte ens om de utövas inom de existerande organisatoriska ramarna. För det tredje, mot denna bakgrund bör aktörer som bedriver kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet noga överväga om den modell som de använder sig av lever upp till de krav som följer av konkurrensbestämmelserna.

    Huruvida en viss exploateringsmodell är förenlig med konkurrensrättens bestämmelser måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Rapporten konstaterar emellertid att det ur ett konkurrensrättsligt perspektiv finns tolv tämligen konkreta rekommendationer som bör beaktas vid utformning av en idrottslig exploateringsmodell:

    1. Idrottsliga aktörer som sä̈ljer kommersiellt exploaterbara rättigheter med anknytning till idrottslig verksamhet till externa aktörer bör i möjligaste mån göra detta var för sig och på så låg nivå som möjligt samt begränsa kollektiv försäljning av sådana rättigheter till situationer där det avser att uppnå ett objektivt motiverat syfte och inte endast främja aktörernas egna ekonomiska intressen;

    1. dessa rättigheter bör säljas genom öppen budgivning utfrån objektiva och transparenta kriterier;

    2. vid försäljning bör sådana rättigheter i möjligaste mån styckas upp i flera mindre paket och i paket av olika art för att kunna attrahera så många externa aktörer som möjligt;

    3. sådana rättigheter bör säljas på korta avtalstider, helst tre år eller mindre;

    4. försäljning av rättigheter på exklusiv basis bör undvikas och bör inte ske på nationell basis;

    5. de externa aktörer som köper sådana rättigheter bör ges en möjlighet, och helst en skyldighet, att överlåta delar av dessa rättigheter till andra externa aktörer när de förra inte kan eller vill utnyttja rättigheterna;

    6. sådana externa aktörer bör inte gå samman för att köpa rättigheter;

    7. om sådana externa aktörer går samman för att köpa rättigheter bör de ha objektiva och transparenta kriterier för deltagande, vara öppna för så många externa aktörer att delta som möjligt och i möjligaste mån tillåta icke- medlemmar att i sin tur licensiera rättigheter;

    8. specialidrottsförbund och andra idrottsliga aktörer som har ett bestämmande inflytande över en idrott bör organisatoriskt särskilja dess reglering av idrotten som sådan från dess reglering av kommersiell exploatering;

    9. om sådana aktörer reglerar frågor kring kommersiell exploatering bör dessa regler inte ingå i bestämmelser som utövare eller föreningar måste acceptera för att få delta i den idrottsliga verksamheten, i synnerhet när de är till ekonomisk gagn för dem själva;

    10. om sådana aktörer reglerar kommersiell exploatering av idrottslig verksamhet bör dessa regler vara nödvändiga och proportionerliga för att uppnå ett objektivt motiverat syfte och inte endast främja deras egna ekonomiska intressen, samt

    11. om sådana aktörer reglerar kommersiell exploatering av den idrottsliga verksamheten på ett sätt som innebär att de erhåller en del av intäkterna bör det tydligt framgå att de står för kostnader eller ekonomiska risker i motsvarande omfattning. 

  • 50.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konkurrerande och kompletterande dopingregler: Dopad i praktiken2009Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 18, nr 4, s. 22-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Idrottsrörelsen satsar stora resurser på att beivra doping och varje år genomförs i Sverige ca. 4 000 dopingkontroller men även rättsväsendet bekämpar doping. En undersökning av vilka dopingärenden som prövas i de idrottsliga och rättsliga systemen visar att överlappning av dessa parallella system är relativt liten och att de som straffas för doping kanske är andra än vi vanligen föreställer oss.

12 1 - 50 av 69
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf