umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Den obefintliga framtiden: en studie om en nedläggningshotad gruvby i fjällen1990Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Klimpfjäll is a mountain village in the south of Lappland. In the middle of the 1970's a mine was set up in Stekenjokk about 20 km west of Klimpfjäll. A new housing estate was built, as an extension of Klimpfjäll, to accommodate the miners (about 170 people) and their families. This new part of Klimpfjäll was named, by the local inhabitants, Nybyn (The New Village), and the original village became known as Gammelbyn (The Old Village).

    For many of the people, the move to Nybyn was not just a case of being provided with the opportunity to earn a living. It was part of a life-objective.

    However, this way of life had an obstacle; the mine had a limited lifespan. A number of Nybyn's inhabitants could possibly remain in the village, even after the closing of the mine, but for the majority this was an impossibility. Nevertheless, the people still believed in the possibility of "saving" Nybyn as a whole, despite the unreasonableness of that belief. This was also the belief held by the local council, the state and the mining company.

    I have named this phenomenon "mystification". The future of Klimpfjäll became a mystery. The people would rather not discuss the future of Klimpfjäll because they know that it does not exist, they, nevertheless, want to believe in it. It is this mystification that made the establishment of the mine possible, and which holds Nybyn together socially.

    The Social Welfare Service in Vilhelmina had, for a long time, regarded Klimpfjäll as a social problem. The problem was defined as being traditional social problems, due partly to addiction and partly to loneliness. For this reason an action research project was started. But the real problem for the people of Nybyn was the uncertainty of the future. The project was doomed to fail.

    Why should the people of Nybyn "go to evening classes" when their village was being threatened with closure? The project became just one element in the continuing mystification.

    It was not possible to redefine the project as a "survival project", since everyone wanted to believe in a continue future for the mine.

    In this study I have attempted to understand why it was impossible for the action research project to succeed. In understanding its failure I believe that we can also understand the people of Klimpfjäll.

  • 2.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    EBP är död2015Ingår i: Socionomen, ISSN 0283-1929, nr 2, s. 74-76Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna artikel proklamerar jag evidensens eller EBP's död och förklarar varför detta var eller är  ett omöjligt projekt. Evidenskonceptet har en inneboende logik som i likhet med logisk positivism tar död på sig själv. Helt enkelt för att ingen kan arbeta efter denna typ av metod. EBP i ren form bygger på tre kriterer: 1. RCT-studier, 2. manualer för socialarbetare 3. att socialarbetare ska vara uppdataterade med aktuell forsking och anpassa sitt arbete efter den.  EBP's strikta syn på vetenskap är inte realistisk, därför har den mjukats upp av praktiska skäl. Men då försvinner också meningen med begreppet evidens eller EBP. Modifieringar av EBP lever dock kvar, men det är inte EBP i sin ursprungliga form. EBP har en medicinsk förebild kombinerat med psykologiska skolor med behavioristisk grund vilket i socialt arbete blir mer ett hinder än en tillgång. Till sist visar jag på att EBP inte alls är något politiskt neutralt koncept utan tvärtom hämtar sin filosofi från ekonomisk rationalism och nyliberalt tänkande där "samhället" inte existerar som struktur - sociala problem reduceras till individuella problem. EBP är motsatsen till ett kritiskt socialt arbete med frigörande insatser. Det finns alltså flera anledningar till EBP's död.

  • 3.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Klassdomstolen är här2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Varför utdöms hårda straff för lågstatusbrott medan högstatusbrott ses med milda ögon? Svaret ligger i att domstolarna allt mer blivit en spegel av det nya klassamhället, skriver Urban Karlsson. 

  • 4.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kunskapsskapande och kunskapsförstöring2009Ingår i: Att forska i socialt arbete / [ed] Lena Dahlgren & Lennart Sauer, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Medias roll i näthatet är viktigare än man tror2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad som är påfallande litet uppmärksammat är vad mediadreven och sensationsjournalistiken har för relation till det så kallade "näthatet" på sociala medier. Det förefaller som om media inte vill diskutera detta samband. Ett samband som i sin tur har en anknytning till kvalitetsjournalisstikens nedgång. Den enorma kraft vi ser på nätet har i sin tur att göra med att nätet återupplivar en social täthet och en psykologi som var vanlig under medeltiden. När media konstruerar offentliga schavotteringar som numera fortsätter på nätet, så utgör detta förhållande inte bara ett hot mot enskilda individer utan ytterst är det också ett demokratiskt problem.

  • 6.
    Karlsson, Urban
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Thörn, Marika
    Umeå universitet.
    Diskussionsforum på internet för hantering av emotionella frågor2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 2, s. 252-260Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study discuss some of the social and emotional factors that makes an online self-help-group for emotional distress meaningful for the young people who use it and what it is that contribute to the ongoing existence of the group. Previous research and interviews reveal that the individuals experiences, em- pathy and the functions of the internet plays a vital role. At last the question is raised whether professionals should or should not be more accessible to online self-help-groups.

  • 7.
    Lindqvist, Per
    et al.
    Division of Forensic Psychiatry, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Karlsson, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    In the aftermath of teenage suicide: a qualitative study of the psychosocial consequences for the surviving family members2008Ingår i: BMC Psychiatry, ISSN 1471-244X, E-ISSN 1471-244X, Vol. 8, nr 1, s. 26-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Studies of family reactions following teenage suicide are hampered by the psychological difficulties of approaching families and recruiting an unbiased sample of study subjects. By using a small but consecutive series of cases, we examined the qualitative aspects of loosing a teenage family member due to suicide. Such an understanding is important for future organisation of proper programs that provide professional support in the grief process.

    Methods From a large project on teenage unnatural death in northern Sweden 1981-2000 (n=88), 13 cases from 1995 through 1998 were retrospectively identified and consecutively analysed. Ten families agreed to participate. The open interviews took place 15 to 25 months after the suicide. The information gathered was manually analysed according to a grounded theory model, resulting in allocation of data into one of three domains: post-suicidal reactions, impact on daily living, and families´need for support.

    Results. Teenager suicide is a devastating trauma for the surviving family and the lacko of sustainable explanations for the suicide is a predominant issue in the grief process. The prolonged social and psychological isolation of the families in grief should be challenged. At the time of the interview, the families were still struggling with explaining why the suicide occurred, especially since most suicides had occurred without overt premonitory signs. The bereaved family members were still profoundly affected by the loss, but all had returned to an ostensibly normal life. Post-suicide support was often badly timed and insufficient, especially for younger siblings.

    Conclusions Family doctors can organise a long-term, individually formulated support scheme for the bereaved, including laymen who can play a most significant role in the grief process. There is also a need for better understanding of the families who have lost a teenager whom committed suicide and for the development and testing of treatment schemes for the bereaved family.

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf