Umeå University's logo

This study contributes to understanding mathematics teachers’ noticing based on teacher-selected moments through a case comparison of two third-grade mathematics teachers in China and two in Sweden. The data includes written and oral reflections, and students’ worksheets. A four-dimensional (mathematics, mathematics teaching, mathematics learning, and general pedagogy) coding framework was used to analyse commonalities and differences between the teachers’ noticing. The results revealed both commonalities but also important differences. The biggest differences were shown in mathematics teaching and general pedagogy. The study brings some first insights into Chinese and Swedish teachers’ noticing and provides practical implications on how teaching in the East and West can learn from each other.

This paper highlights and problematises the state’s selection of subject content in Mathematics and Art teaching, and how this has changed over time, based on syllabi from the introduction of elementary education in 1842 to the present syllabi from 2022. The analysis employs qualitative content analysis. Bernstein’s concepts of classification, framing, knowledge structure, and recontextualisation offer an analytical framework for understanding the dynamics of shifting subject boundaries. The results indicate that the two subjects initially were closely connected but then diverged. Moreover, the two subjects have fundamentally different foundations: Mathematics, with strong ties to the academic discipline of Mathematics and a hierarchical knowledge structure, contrasted with Art, which has a more tentative connection to various fields and subjects and features a horizontal knowledge structure. This combination creates different conditions for a clear and stable core subject, with varying opportunities for stability – that is, openness to changes in content.

To complete and succeed in a university program, such as preschool and primary school teacher education, students need to master academic language. Depending upon the student’s educational and linguistic background, learning the academic language poses different challenges. This article reports on a study concerning students’ perceptions of possibilities to achieve academic literacies in higher education from the perspective of student agency. By analysing interviews with 20 multilingual students attending Swedish teacher education, the results revealed that different dimensions play a role in students’ preconditions to achieve agency when developing academic literacies: previous experiences, the here-and-now situation, involving students’ strategies and the use of available resources, and omit perceptions towards the future. The main conclusion is that multilingual students in higher education must be seen as a heterogeneous group of students with various experiences and knowledge that impact agency and success in higher education.

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om och förståelsen för hur studenter med svenska som sitt andraspråk upplever sina förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet i högre utbildning. Teoretiska utgångspunkter utgörs av forskningsfältet Academic Literacies samt begreppet innanförskap. Studien bygger på intervjuer med 20 andraspråksstudenter som går förskollärar- eller F–3- grundlärarutbildning. I resultatet vittnar studenterna om att de lagt ned mycket möda och kraft för att lyckas med studierna. De beskriver även resurser som stöttat dem såsom engagerade lärare och digitala verktyg. Färdighetsdiskursen med ett bristperspektiv är den mest framträdande diskursen som kommer till uttryck i studenternas berättelser. I resultatet framträder sådant som påverkar akademiskt innanförskap, såväl bidragande som hindrande faktorer. I diskussionen förs ett resonemang om hur en utbildning som möter upp och stöttar vidareutveckling av kunskaper i akademisk litteracitet hos andraspråksstudenter kan skapas.

This article aims to enhance knowledge and understanding of how students with Swedish as a second language perceive their conditions for developing academic literacy in higher education. The theoretical framework is based on academic literacy and the concept of inclusion. The study draws on interviews with 20 second-language (L2) students enrolled in preschool teacher or F-3 primary teacher education programs. The findings reveal that students have invested significant effort and energy in order to succeed in their studies. They also highlight various supportive resources, including dedicated teachers and digital tools. A skills’ discourse, characterised by a deficiency perspective, emerges as the most prominent discourse in the students’ narratives. The results identify factors influencing academic inclusion, supportive as well as obstructive ones. The article discusses how higher education could be designed to meet the needs of second-language students and foster their academic literacy development. 

Användning av olika uttrycksformer är en central del inom matematik. I denna artikel beskriver författarna hur kontraster mellan uttrycksformer kan bli ett verktyg för bättre matematiklärande.

To succeed in higher academic education, students are expected to master the academic language, which can be particularly challenging for students whose first language is not Swedish (L2). AI technology offers customized opportunities to understand and produce academic texts, which can reduce cognitive load for multilingual students by allowing them to use multiple languages. By utilising the interactive features offered, students can receive support in understanding academic content and developing their writing skills. However, applying AI technology also comes with risks such as AI plagiarism. The expected contributions of this study are to increase understanding of how L2 students perceive and use AI technology resources in academic reading and writing within Swedish higher education. Such insights can show how AI technology can reduce language barriers and cognitive load, providing these students with better opportunities to focus on academic content. The study aims to analyse how the application of AI in academic literacy practices may reshape the conditions for students with Swedish as a second language in higher education. To reach this aim qualitative interviews were conducted with eight preschool teacher students with Swedish as their second language.

Each student participated in two different interviews:

(1) a semi-structured interview and

(2) a follow-up interview of a more narrative/reflective nature.

The interviews were analyzed thematically using both inductive and deductive approaches. Initially, an inductive analysis was conducted in five steps based on the study's research questions. Subsequently, a deductive analysis was performed, categorizing the interview material according to the concepts of affordances and student agency. Results indicate that L2 students perceive the use of AI in academic reading and writing comes with affordances such as; Language Support Opportunities, Content Understanding Opportunities and Equity Opportunities. The risks students perceived were linked to the following themes: cheating and false information, and lack of personal ownership of knowledge. Regarding student agency, results indicate that students' perceptions were linked to the following themes: opportunities for increased understanding and confidence, opportunities for flexibility in studies, and opportunities for increased independence. The conclusion is that AI technology has the potential to transform the conditions for various student groups, particularly for L2 students, which can lead to more equitable conditions compared to students who have Swedish as their first language. However, it is crucial to include education on the opportunities and risks that AI usage in higher education can entail to prevent dishonest use of AI that could lead to unintentional plagiarism.

För att kunna genomföra och lyckas med en högre akademisk utbildning förväntas studenter behärska det akademiska språket, vilket kan vara utmanande beroende på språklig bakgrund och tidigare skolgång. För studenter som har svenska som sitt andra språk kan detta vara särskilt utmanande (Blomström & Wennerberg, 2021). Som stöd för sina studier använder studenter olika digitala resurser och den digitala utvecklingen går fort. I och med intåget av AI och ChatGPT har möjligheterna till studiestöd ökat, men också farhågorna över vad dessa tjänster kan medföra (Chen et al., 2022). Presentationen beskriver en pågående studie som fokuserar flerspråkiga studenters förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet inom högre utbildning. Vi tar utgångspunkt i en tidigare studie (Norberg & Dahlström, inskickat manus) som visade att andraspråksstudenter använder digitala resurser i stor utsträckning som stöd för sina studier. 

Syftet med studien är att öka kunskapen om användningen av digitala resurser hos studenter med svenska som sitt andra språk. Frågeställningar: (1) Vilka resurser använder studenterna och vilka erfarenheter har studenterna? och (2) Använder studenterna AI och Chat GPT och vilka erfarenheter har studenterna i så fall? Studien bygger på intervjuer med lärarstudenter och tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). 

I analysarbetet kommer vi att använda oss av begreppsparetaffordance och agens. Begreppet affordance (Kress, 2010) riktas mot de digitala resurserna och resursernas erbjudanden och möjligheter. Begreppet agens riktas mot studentens handlingserbjudanden det vill säga situationer där studenter kan kontrollera och ha inflytande över de kontextuella förhållanden som formar deras liv (Biesta, 2007). 

Studien kommer att utmynna i resultat om studenternas användning och erfarenheter av digitala resurser med ett särskilt fokus på AI och ChatGPT. Det förväntade resultatet kommer att ge ett kunskapsbidrag till det högskolepedagogiska fältet, såväl forskningsfältet som praxis, som kan stötta arbetet med att utveckla högskolepedagogisk undervisning i den digitala eran i en tid när AI och ChatGPT klivit in som aktör. 

Referenser:

Biesta, G. (2007). Education and the democratic person: Towards a political understanding of 

democratic education. Teachers College Record, 109(3), 740–769.Blomström. V., & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur. 

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. 

Chen, X., Bear, E., Hui, B., Santhi-Ponnusamy, H., Meurers, D. (2022). Education Theories and AI Affordances: Design and Implementation of an Intelligent Computer Assisted Language Learning System. In: Artificial Intelligence in Education, AIED 2022. Springer. 

Kress, G. R. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge. 

This presentation focuses on mathematics tasks that challenge students, which have proven beneficial for learning. Tension (as an opposite to cohesion) between different modes (e.g., words, symbols) can create such challenge. By using cohesion and tension as concepts to analyse students’ work on multimodal tasks, this study aims to identify characteristics in the task design that makes tudents develop understanding of the mathematics concept in focus. Preliminary results show that a high degree of cohesion can direct the attention of students to the intended tension. Also, the tension in a task, although relevant, can be too challenging for students, thus ignored, and make students rely too much on previous knowledge.

Enligt Skollagen (SFS:2010:800, kapitel 1, §4,8, 9) har alla elever i svensk skola rätt till kvalitativ och likvärdig utbildning samt hjälp och stöttning att utvecklas så långt som det är individuellt möjligt. Var tredje elev i svensk skola har idag ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2020) vilket är en viktig aspekt för framtida lärare att ta i beaktande i sin undervisning. Skolans kompensatoriska uppdrag (Skollag, kapitel 1, §8) består i att se till att alla elever, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, ges samma utvecklingsmöjligheter och förutsättningar att nå de kunskapsmål som skolan ställer. Här menar vi att lärare bör ta i beaktande att även språkkunskaper är en aspekt inom det kompensatoriska uppdraget.  Med detta menas inte enbart undervisning i svenska eller svenska som andraspråk utan även att elevens hela språkliga repertoar används som resurs i undervisningen så att eleven ges större möjlighet att förstå uppgifter och innehåll i undervisningen och därigenom utvecklas till sin fulla potential kunskapsmässigt. Blivande lärare bör få med sig kunskap från sin utbildning om olika språkförstärkande och språkutvecklande arbetssätt, en ökad förståelse för flerspråkighet, och hur man bedömer flerspråkiga elevers kunskaper. I vårt samtal riktar vi in oss på samband mellan flerspråkighet och litteraciteter. Syftet med det här rundabordssamtalet är att lyfta olika perspektiv kring flerspråkighet och litteraciteter inom lärarutbildningen. Diskussionen kommer att beröra frågor om vilka kunskaper som lärarutbildare i olika skolämnen behöver kring flerspråkiga elevers litteraciteter (Busch, 2012; Canagarajah, 213). Därtill diskuteras vilka kunskaper framtida lärare behöver kring flerspråkiga elevers litteraciteter för att möta elevers varierade behov samt främja lärande i ett flerspråkigt klassrum. Vi kommer även att diskutera flerspråkiga studenters litteraciteter, olika sätt som lärare kan stötta elevers utveckling och lärande genom flerspråkiga strategier samt samband mellan språk, makt och identitetsskapande.  

Busch, Brigitta. (2012). The Linguistic Repertoire Revisited. Applied Linguistics, 33, 503–523. 

Canagarajah, Suresh. (2013). Introduction. I: S. Canagarajah (red.) Literacy as Translingual Practice: Between Communities and Classrooms. Routledge, s. 1-10.

Skolverket. (2020). Transspråkande i ett flerspråkigt och interkulturellt klassrum.

Skolverket Lärportalen. Skollag (2010). SFS:2010:800.  Sveriges Riksdag. 

Den här presentationen beskriver en pågående studie om lärares arbete matematikklassrummet. Tillsammans med två verksamma lågstadielärare utforskar vi matematiska situationer i matematikundervisningen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som villkorar lärares möjligheter att utveckla tillgängliga matematiska situationer. Studiens datamaterial består av videoupptagningar och lärarnas reflektionsloggar. Preliminära resultat kommer att kunna presenteras på konferensen. Målsättningen är, förutom att uppnå studiens syfte, även att utveckla ett verktyg som kan utgöra stöd för lärares utveckling av matematikundervisning.