Umeå University's logo

Symposium general abstract

Yrkesläraren befinner sig i ett spänningsfält mellan utbildningssystemets styrning och organisering samt arbetslivets förväntningar och yrkeskulturer. I en samtid präglad av snabb utveckling och omställning ställs ytterligare krav och förväntningar på läraruppdraget. Detta är utgångspunkterna för ett samnordiskt komparativt projekt med intresse för och fokus på yrkeslärares profession, professionsutövning, kompetensbehov och kompetensutveckling. VEN (Vocational Education in the Northern Regions), är ett samarbete mellan yrkeslärarutbildningarna vid de nordligt belägna lärosätena Nord universitet och Høgskulen på Vestlandet (Norge), Umeå universitet (Sverige), och Åbo Akademi (Finland). Samarbetet avser bidra med insikter i yrkeslärares arbete och dess utmaningar genom både fördjupningar i och jämförelser mellan de olika nationella kontexterna.

De studier som ingår i symposiet undersöker och problematiserar yrkeslärares samhällsuppdrag i en alltmer komplex samtid, genom olika infallsvinklar på deras förståelse av sitt demokratiuppdrag, förhållningssätt och hantering av normkritisk kompetens och införandet av ett nytt ämnesövergripande (tverrfaglig) temaområde med syfte att hantera elevers livsutmaningar. Yrkeslärares specialpedagogiska upp-drag studeras dels utgående från styrdokumentsanalys, dels i form av specialpedagogiska anpassningar under elevers praktikperioder. Vidare klarläggs yrkeslärares vardagspraktiker, de kompetenser arbetet förutsätter och former för kompetensutveckling (Antera, 2021).

Methodology

Symposium contributions.

Contributing abstract 1: Yrkeslärarens profession - med betoning på ett demokratifrämjande- och specialpedagogiskt uppdrag

Yrkeslärarens profession kan förstås som två sammanhängande dimensioner: uppdraget att utbilda skickliga yrkesutövare och det bredare samhällsuppdraget - att bidra till en inkluderande yrkesutbildning som stärker elevernas förutsättningar för delaktighet och påverkan i arbetsliv och samhälle. I symposiets första del fokuserar vi på den senare dimensionen genom att belysa norska, finländska och svenska yrkeslärares förståelse av sitt demokratiuppdrag av Johannessen, Kärnebro, Björk-Åman, Ledman & Stenmark, samt genom en styrdokumentanalys av yrkeslärarens specialpedagogiska uppdrag i samma länder av Björk-Åman, Forsberg, Rondestvedt & Ström.

Med utgång i styrdokumenten konstateras i den förstnämnda studien om yrkeslärarens demokratiuppdrag av Johannessen et al. att det i den förnyade svenska läroplanen, Lgy25 , finns en tydlig betoning på kunskaper, värden och förmågor som krävs för aktivt och etiskt samhällsdeltagande. I Norge tydliggörs motsvarande uppdrag bland annat i det tvärfagliga temat Demokrati og medborgerskap i LK20, medan uppdraget i Finland formuleras mindre explicit i de övergripande styrdokument, även om demokratifrågor behandlas i särskilda kurser. Mot denna bakgrund analyseras i studien yrkeslärarens demokratifostrande roll utifrån Biestas teori om kvalificering, socialisering och subjektifiering.

I en komparativa WPR-analys (Bacchi, 2009) av specialpedagogiska styrdokument av Björk-Åman et al. väcks bland annat frågor om vad det innebär att Norge avvecklar begreppet specialundervisning i styr-dokumenten samtidigt som Finland återinför det. Norge ger samtidigt lärarna ett tydligt gruppansvar genom tilpasset opplæring, medan Finland individualiserar stödet och i Sverige läggs det största ansvaret på yrkeslärarna genom extra anpassningar. I studien problematiseras och diskuteras hur dessa nationella skillnader formar yrkeslärarnas specialpedagogiska uppdrag och ger det skiftande form och innehåll i de tre länderna.

Contributing abstract 2: Yrkeslärarens professionsutövning - ett utsnitt av yrkeslärarnas praktiska arbete

Under temat yrkeslärarens professionsutövning presenteras två studier varav den första håller oss kvar inom det specialpedagogiska området med tematiken arbetssätt och anpassningar under yrkeselevernas praktikperioder av Olovsson, Hansson, Wickman & Markgren och den andra riktar Backström-Widjeskog blicken mot hur yrkeslärarna kan stödja yrkeseleverna att hantera personliga och praktiska livsutmaningar på bästa möjliga sätt.

Olovsson et al. fokuserar i sin studie på specialpedagogiskt stöd under arbetsplatsförlagt lärande (APL) i svensk yrkesutbildning. Här undersöks yrkeslärares och handledares arbetssätt och hur anpassningar formas i praktiken. Resultaten visar att kulturellt-diskursiva föreställningar om den ”önskvärda eleven” påverkar vilka elever som inkluderas eller exkluderas i arbetsplatsens sociala gemenskap och vilka förväntningar som riktas mot dem. Stödinsatserna framstår ofta som informella och individberoende, vilket kan skapa ojämlikhet mellan elever. Även om studien är baserad på svensk data har den en nordisk ingång.

Backström-Widjeskog sätter i sin studie fokus på det tverrfaglige temaområdet folkehelse og livsmestring som år 2019 introducerades i den norska läroplanen med syftet att hjälpa elever att lära sig hantera personliga och praktiska livsutmaningar på bästa möjliga sätt (Utdanningsdirektoratet, 2019). I studien sätts ändå det studerade temat in i en nordisk kontext med data insamlat bland norska och finlands-svenska yrkeslärare. Utifrån modellen ”Arkitekturen för att främja handlingskraft och bemästrande” identifieras i resultaten fem dimensioner – trygghet, mod, mening, motståndskraftigt ägarskap och stolt-het – som centrala när yrkeslärare arbetar för att stärka elevers sociala och personliga utveckling.

Contributing abstract 3: Yrkeslärarens Professionskompetens och -utveckling

Yrkeslärares kompetens studeras i relation till yrkespraktiker och kompetensutveckling. I Salo, Johan-nessen, Olovsson, Hansson och Jacobssons studie används praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014) för att studera yrkeslärares arbete och kompetensutveckling. Arbetet framträder genom teman som undervisning och elevsamspel, samverkan med kollegor och arbetsliv, samt skolorganisation och resurser. Kompetensutvecklingen tar form både som formell fortbildning och som informellt kollegialt erfarenhetsutbyte och individuellt lärande via praktiserande av yrkesfärdigheter. Central är aktiviteten att ge och få stöd i relation till elever, kollegor och arbetslivsrepresentanter.Bjørngaard, Kärnebro och Wiklund-Engbloms studie fokuserar på yrkeslärares normkritiska kompetens, utgående från NORM survey. Studien är teoretiskt förankrad i normkritisk pedagogik och normmedve-tenhet som professionell kompetens (Blomberg, 2020). Den normkritiska kompetensen omfattar fyra dimensioner: förmåga att agera normkritiskt, medvetenhet om normers påverkan, kollegialt stöd och öppenhet samt kollegial normmedvetenhet. Studien visar att kompetensen är mångdimensionell och påverkas av lärarutbildning, yrkeserfarenhet och nationell kontext. Yrkeslärare i Finland och Norge uppvisade större handlingsförmåga i normkritik, medan svenska lärare visade högre grad av normmedvetenhet och kollegial normativ medvetenhet. Kollegialt stöd var liknande i alla tre länder.

Johannessens studie viser hvordan yrkespedagogisk utviklingsarbeid styrker yrkesfaglærerstudenters profesjonskompetanse, særlig deres endrings- og utviklingskompetanse. Studien bygger på en Deweys (2013) forståelse av prosjektarbeid, Johnsen (1985) sine kriterier for godt utviklingsarbeid og Illeris’ helhetlige læringsmodell (2012). Resultatene viser at arbeidsformen fremmer selvinnsikt, helhetlig forståelse, meningsskaping og dannelse, men i mindre grad læring om kultur og samfunn. Prosjektarbeidet oppleves som meningsfullt, men er svakt koblet til andre studentgrupper og praksisfellesskapet. Studentenes motivasjon preges mest av ønsket om egen læring og utvikling, og mindre av relevans for praksisfelt og samfunn.

References

Antera, S. (2021). Professional competence of vocational teachers: A conceptual review. Vocations and Learning, 14(3), 459-479.18

Bacchi, C. L. (2009). Analysing policy: What's the problem represented to be? Pearson Australia.

Blomberg, H. (2020). Norm awareness in education: Operationalising professional competence. [Un-published manuscript].

Illeris, K. (2012). Læring. Gyldendal Akademisk.

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing practices, changing education. Springer.

Understanding controversial issues is important for students to develop as future democratically participating citizens. However, addressing them can be challenging for teachers and there is a clear need for increased knowledge about how to deal with them in teaching. This article examines the strategies applied by civics teachers when teaching Swedish pupils of grades 7–9. We focus particularly on civics teachers as civics is an important subject in Swedish schools, in which there is a strong tradition of dealing with current issues and social problems. We analyse their approaches to four common strategies for teaching controversial issues identified from previous research (avoidance, neutrality, norm mediation and provocation) using data obtained from a survey of 73 civics teachers, six interviews and two observational case studies. The findings are discussed in terms of three educational functions formulated by Biesta: qualification, socialisation and subjectification. They indicate that teachers adopt varying strategies that seem most appropriate according to their professional judgement in specific situations, and the educational functions are usually closely intertwined in practical teaching.

Purpose: This study seeks to gain an understanding of the complexities involved in real-life classroom teaching. The aim is to trace values and tensions displayed in what the teachers regard as successful and unsuccessful.

Design/methodology/approach: Teachers were interviewed to explore their perceptions of success and failures in their teaching about controversial issues. Data was analysed thematically and cross-analysed to find underlying didactic values and tensions.

Findings: Successful and unsuccessful are mainly related to the students’ learning, teachers’ efforts, and reactions of parents, not to specific issues. Values included concern for students’ well-being and a desire for less polarisation. Tensions concerned students’ level of commitment and how to deal with students’ own opinions. Successful teaching is not only about achieving curriculum goals but also must be understood in relation to teachers’ task perceptions.

Practical implications: Results of the study can provide teachers with a ground for didactical reflection.

Contrary to curricular objectives, vocational education and training programmes in Sweden and elsewhere do not appear to foster all students’ willingness and abilities to participate actively in society. Furthermore, previous research into students’ perspectives on such education is both limited and inconclusive. The aim of this study is to add to current knowledge about Swedish vocational students’ perspectives on education for active participation in society and their expectations of such participation in the future. The study was a part of a joint research and development project, focused on developing citizenship education in the subject areas of history, religious education, science studies, and social studies in Sweden. A questionnaire about the perceived importance of citizenship education and expected future participation in society was distributed to all students in grade three of all vocational programmes in one Swedish municipality (n = 140). Most participants favoured citizenship education, but their expectations of future participation in society varied substantially, depending on the activity in question. Differences in views between students on different vocational programmes were minor. The results are discussed in relation to established types of citizens and action (individual, collective, direct, and indirect).

Vocational education and training (VET) and home economics are interrelated, with gendered power structures. VET is often seen as opposite to theoretical academic knowledge. The vocational–academic divide is largely a construction that falls short when considering how VET to varying degrees contains theoretical knowledge. The organization of VET corresponds with gendered representation and notions of a gendered labor market. Likewise, home economics corresponds with gendered practices and reproductive work. The processes of education thus contribute to reproduce a gender order. Efforts are being made, however, to counteract stereotypical educational pathways, directing female students toward STEM (science, technology, engineering, and mathematics) and male students toward HEED (home economics education for diversities) and change gendered perceptions. Breaking norms of expectations attached to different intersecting social identities can be rewarding but also costly for the individual.

Swedish vocational education and training programmes have become increasingly aligned with labour market demands and employability, with consequent risks of marginalisation of citizenship education and formation. Four subjects that have traditionally played important roles in this, history, religious education, science, and social studies, are now only taught in short courses that are minor elements of the programmes. To obtain insights into the teaching and learning conditions in these key subjects for citizenship formation in Swedish VET programmes, school leaders and teachers were interviewed. The analysis, informed by frame factory theory and Biesta’s conceptualisations of three functions of education, revealed clear differences in the school leaders’ and teachers’ views of the conditions. School leaders articulated problems related to internal frame factors, such as the teachers’ engagement and students’ attitudes to the subjects, while teachers referred to external frame factors, such as the organisation of teaching. However, when talking about the VET students and their learning, both school leaders and teachers expressed notions of the students as in need of qualification and socialisation, thereby focusing on preparation of the students for their future professional and civic roles, with little room for substantial subjectification.