Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Segerstedt, Bo
Publikasjoner (10 av 23) Visa alla publikasjoner
Forsberg, B., Meister, K. & Segerstedt, B. (2008). Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005. Umeå universitet, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005
2008 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 ?g/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 ?g/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå universitet, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 2008
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-123569 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-07-06 Sist oppdatert: 2018-06-07
Forsberg, B., Meister, K. & Segerstedt, B. (2008). Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005: projektrapport till Naturvårdsverket.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005: projektrapport till Naturvårdsverket
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag avNaturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesökför astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet förluftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser harmetodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen avhalterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av ”akuta samband” medhalter i miljön bedöms mindre känslig än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall förtrender och förändringar i diagnostik och vårdresurser, eftersom totala antalet fall i sig kanpåverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 förandningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus),Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister.Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn underperioden.

Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- ochbulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltningrespektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashaltenindikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon.

Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn tilltidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Allaluftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har ikombinationer beaktats i de slutliga analyserna.

Vi fann att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena beträffande effekternaav partikelhalten som PM10 och NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök förandningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10 och akutbesök förastma med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar enökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%).

Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, böranalyserna upprepas med viss periodicitet.

Publisher
s. 20
Serie
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2008:3
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-102654 (URN)
Prosjekter
Projektrapport till Naturvårdsverket
Tilgjengelig fra: 2015-04-29 Laget: 2015-04-29 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Modig, L., Segerstedt, B. & Forsberg, B. (2006). Akuta luftvägsbesvär bland vuxna astmatiker i förhållande till tidsmässiga variationer i luftföroreningshalter - en studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 2005.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Akuta luftvägsbesvär bland vuxna astmatiker i förhållande till tidsmässiga variationer i luftföroreningshalter - en studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 2005
2006 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Denna dagboksstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, ochsyftar till att studera om och hur symtom och besvär bland astmatiker samvarierar medkorttidsvariationer i luftföroreningshalter i utomhusluften.Studien bygger på tre paneler med totalt 64 vuxna astmatiker (16-70 år) fördelade på städernaUmeå, Uppsala och Göteborg. Deltagarna identifierades via en bredare miljöenkät där de somsvarade ja på frågan om läkardiagnostiserad astma inbjöds att delta i dagboksstudien.Deltagarna besvarade dagligen under 11 veckor ett dagboksblad bestående av 15 frågorrörande astmarelaterade symtom, astmamedicinering, upplevda besvär osv. Halten avluftföroreningar beskrivs som dygnsmedelhalterna av kvävedioxid (NO2) och partiklar mättsom PM10 i urban bakgrundsluft och har inhämtats från respektive kommun.Resultaten visar då samtliga städer inkluderades i analysen på ett statistiskt säkerställtsamband mellan NO2-halten samma dag (lag 0) och att man behövt stanna hemma på grundav luftvägsbesvär samt att man haft pip i bröstet. Motsvarande resultat sågs även då NO2-halten beskrevs som medelvärdet av dagens och gårdagens halt (lag 01). I de separataanalyserna för respektive stad sågs också ett säkerställt samband mellan NO2-halten (lag01)och risken att få stanna hemma på grund av luftvägsbesvär samt att ha pip i bröstet i Umeå,men inte i de två övriga städerna. För PM10 sågs inga säkerställda samband.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-123575 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-07-06 Sist oppdatert: 2018-06-07
Helleday, R., Segerstedt, B., Forsberg, B., Mudway, I., Nordberg, G., Bernard, A. & Blomberg, A. (2006). Exploring the time dependence of serum clara cell protein as a biomarker of pulmonary injury in humans.. Chest, 130(3), 672-675
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Exploring the time dependence of serum clara cell protein as a biomarker of pulmonary injury in humans.
Vise andre…
2006 (engelsk)Inngår i: Chest, ISSN 0012-3692, E-ISSN 1931-3543, Vol. 130, nr 3, s. 672-675Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Emneord
Adult, Air Pollution/*adverse effects, Biological Markers/blood, Cell Membrane Permeability/drug effects/physiology, Circadian Rhythm, Environmental Exposure, Female, Humans, Lung Diseases/blood/chemically induced/diagnosis/pathology, Male, Middle Aged, Models; Theoretical, Ozone/*adverse effects/pharmacology, Respiratory Mucosa/drug effects/pathology/physiopathology, Respiratory System/*injuries/pathology/physiopathology, Uteroglobin/*blood
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-15342 (URN)doi:10.1378/chest.130.3.672 (DOI)16963661 (PubMedID)2-s2.0-33748882335 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2007-12-12 Laget: 2007-12-12 Sist oppdatert: 2024-04-05bibliografisk kontrollert
Segerstedt, B. & Forsberg, B. (2006). Health Effects from Road Dust. In: ISEE/ISEA 2006 Conference Abstracts Supplement: Session Abstracts: Abstracts. Paper presented at International Conference on Environmental Epidemiology & Exposure, 2-6 September 2006, la Villette Conference Centre, Paris (pp. S233). Cambridge, MA: Blackwell Scientific Publications, 17(6)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Health Effects from Road Dust
2006 (engelsk)Inngår i: ISEE/ISEA 2006 Conference Abstracts Supplement: Session Abstracts: Abstracts, Cambridge, MA: Blackwell Scientific Publications , 2006, Vol. 17, nr 6, s. S233-Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

TAB3-PD-12

Whether coarse particles dominating road dust influence health or not is a question in the matter of measures of priority (remedial measures), among others. Within this project, we investigated how particulate matter (PM10), when characterized by high levels of road dust, affects daily mortality, acute hospital admissions, and emergency department visits in greater Stockholm.

The study covered the period of 1994 to 2002. Daily hospital admissions and deaths were collected from registers maintained by the Centre for Epidemiology at the National Board of Health and Welfare. Records of acute visits at hospitals for asthma were obtained from Stockholm County Council. A total of 457 days characterized by high levels of road dust were identified using the 85th percentile for local non-exhaust PM10 time-series adjusted for rural background PM10 and urban levels of NOx representing local exhaust emissions. Data were analyzed and modelled with additative Poisson regression, following the strategy used in the APHEA project. In other words, smoothed functions for potential nonlinear relations with confounders are used in conjunction with linear terms, in order to achieve parameter estimates for the short-term effect of pollutants.

The estimated effect of PM10 on asthma visits was 3.4% per 10 μg/m3for road dust days.

With a 10.2 μg/m3 higher average urban background level of PM10(compared with days not classifed as road dust days), a mean of 20.5 daily respiratory admissions and a estimated coefficient of 0.0021 (0.00165), expressing a relative change of 2.1% per 10 μg/m3 PM10,roughly 200 respiratory hospital admissions were attributed to the road dust PM10 during the study period. There was no evidence that road dust affects hospital admissions for cardiovascular diseases. This might indicate that smaller, combustion-related particles are behind the connection betwen PM10 and acute cases of cardiac admissions that has been found even in Stockholm.

The results of this study, as well as the epidemiologic litterature about mineral particles and the coarse fractions, gives evidence for road dust to increase respiratory problems and the acute visits, as well as hospital admissions for the matter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cambridge, MA: Blackwell Scientific Publications, 2006
Serie
Epidemiology, ISSN 1044-3983 ; Vol. 17 Nr. 6
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-46786 (URN)
Konferanse
International Conference on Environmental Epidemiology & Exposure, 2-6 September 2006, la Villette Conference Centre, Paris
Tilgjengelig fra: 2011-09-14 Laget: 2011-09-14 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Forsberg, B. & Segerstedt, B. (2005). Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar
2005 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genomanalys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsenm.fl. utgiven rapport med titelnFörslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterademiljökvalitetsmålframgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten frånregisterbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslåsföljaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare".Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senarefrämst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheternaoch informationens lämplighet för miljömålsuppföljning.Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringari befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligtmått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagnafrekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur högtidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensarbort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer.Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att medtidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler frånregister, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifieraantal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ avberäkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas(årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta.Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniskaproblem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-123565 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-07-06 Sist oppdatert: 2018-06-07
Forsberg, B., Segerstedt, B. & Svanberg, P.-A. (2005). En analys av Göteborgs luft över 40 år - halter och dödlighet. Umeå universitet, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>En analys av Göteborgs luft över 40 år - halter och dödlighet
2005 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Det primära syftet med detta projekt har varit att insamla, digitalisera och sammanställa historiska data för sot och svaveldioxid från Göteborg, samt att studera korttidshalternas samband med dagligt antal dödsfall. Genom insamlandet av mätresultat från olika arkiv har en samlad digitaliserad databas upprättats, som går tillbaka till 1959, innehållande dygnsdata för sot och svaveldioxid. Under studieperiodens början låg halterna av sot och svaveldioxid i Göteborg liksom på många andra platser i Europa, allmänt 5-10 gånger högre än idag. Under 60-talet var det ganska vanligt med dygnsmedelhalter för sot på över 125 μg/m3 och enstaka dagar låg sothalten över 200 μg/m3. Svaveldioxidhalten kunde under 60-talet som dygnsmedelvärde enstaka dygn uppgå till 500-600 μg/m3. För de epidemiologiska analyserna har bildats fem delperioder huvudsakligen definierade av teknik- och mätplatsbyten för sotmätningarna i Göteborg. Medelvärdet för sot var under de fem delperioderna cirka 39, 22, 14, 8 respektive 6 μg/m3. Dödligheten tycks öka med sothalten främst under den första delperioden, då den kumulativa effekten av halten de senaste 14 dagarna är statistiskt säkerställd, och effekten av halten de senaste 7 respektive 21 dygnen också är nära att vara statistiskt säkerställda.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå universitet, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 2005
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-123574 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-07-06 Sist oppdatert: 2018-06-07
Forsberg, B., Modig, L. & Segerstedt, B. (2004). Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer Svenska resultat från APHEIS 3. Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer Svenska resultat från APHEIS 3
2004 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 ?g/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 ?g/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 ?g/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per ?g/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå universitet, 2004
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-123568 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-07-06 Sist oppdatert: 2018-06-07
Forsberg, B. & Segerstedt, B. (2004). Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002..
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002.
2004 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuellakorttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökadkänslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlättajämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, därbetydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösambandbedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antaletfall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön.Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 harhämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys(SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression.I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarnaär ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer påolika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna.Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificeradastma med cirka 2 % per 10?g/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde avozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antaletinläggningar för astma med drygt 4 % per 10?g/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyderdärmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften såstor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök påsjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antaletastmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt såmånga som de ozonrelaterade inläggningarna.Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generelltöka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna tillhalter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 ?g/m3, ökarantalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligenkan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende påderas ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-123570 (URN)
Tilgjengelig fra: 2016-08-17 Laget: 2016-07-06 Sist oppdatert: 2018-06-07
Lagerkvist, B. J., Bernard, A., Blomberg, A., Bergström, E., Forsberg, B., Holmstrom, K., . . . Nordberg, G. (2004). Pulmonary epithelial integrity in children: relationship to ambient ozone exposure and swimming pool attendance.. Environ Health Perspect, 112(17), 1768-71
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Pulmonary epithelial integrity in children: relationship to ambient ozone exposure and swimming pool attendance.
Vise andre…
2004 (engelsk)Inngår i: Environ Health Perspect, ISSN 0091-6765, Vol. 112, nr 17, s. 1768-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Emneord
Air Pollutants/*poisoning, Child, Chlorine Compounds/poisoning, Disinfectants/poisoning, Environmental Exposure, Epithelial Cells/pathology, Female, Humans, Inflammation, Lung/immunology/pathology, Male, Oxidants; Photochemical/*poisoning, Ozone/*poisoning, Respiratory Function Tests, Swimming, Swimming Pools, Uteroglobin/*analysis
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-18022 (URN)15579425 (PubMedID)2-s2.0-19944386546 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2007-11-29 Laget: 2007-11-29 Sist oppdatert: 2024-04-05bibliografisk kontrollert