Umeå University's logo

Detta kapitel beskriver grundandet och uppstarten av den vetenskapliga open access-tidskriften Nordic Journal of Educational History, samt de utmaningar som tidskriften ställdes inför under de första tio åren. Kapitlet tar upp publiceringslandskapet och även den utmaning mot förlagen som open access-rörelsen utgör, samt de problem gällande finansiering, indexering och behovet av forskarsamhällets tillit, som en ny tidskrift ställs inför. Den kontextuella fonden för kapitlet är den utveckling av nordisk utbildningshistorisk forskning, som antologin i sin helhet behandlar.

In this article, we analyse how educational policy debates regarding specific school subjectsare related to the demarcation of science. Utilising boundary-work theory we analyse materialfrom a later abandoned revision process for the Swedish upper secondary school curriculumin 2004–2006. During this process a new subject – Sustainable Development – was proposedby the Swedish National Agency for Education. As a consequence, the Geography subject,potentially a suitable arena to naturally handle education for sustainable development, wouldbe given a very peripheral role in the upper secondary school curriculum. From the sugges-tion a debate about scientific boundaries arose, with arguments that may be traced back tothe theoretical concepts; ‘exclusion’, ‘expansion’ and ‘protection of autonomy’.

Perceived inconsistencies in history teachers’ epistemological beliefs have been a recurring theme in research on epistemic cognition. In this article, we explore how teachers discuss history's epistemology when presented with different scenarios where epistemology might be an issue. A study design aimed at capturing teachers thinking in different contexts was adopted, and through semi-structured interviews with history teachers in Quebec and Sweden we could follow changes in nuance by analyzing teacher statements in relation to their ideas about the relationship between the past itself and the (teachable) history about the past, when discussing these issues in relation to different scenarios. The results point to teachers articulating rather well-adjusted and consistent epistemological beliefs when discussing the matter at a theoretical level while tending to adapt these beliefs — probably for pedagogical and practical reasons — when they discuss their own teaching and specific classroom situations. We argue that the teachers rarely seem to be notice the changes in their epistemological reasoning, but changes tend to go from complicated thought to more straightforward when complexity in context increases.

Den här boken belyser mötet mellan utbildning och religion i historiska kontexter. I boken diskuterar femton författare idéströmningar, politiska reformer, utbildningsinstitutioner, undervisningspraktiker, skolämnen och andra kunskapsförmedlande verksamheter där utbildning och religion har kommit att interagera. Genom att uppmärksamma dessa sammanvävningar är ambitionen med boken att ge ett unikt bidrag till en aktiv dialog mellan utbildningens och religionens historia, områden som idag oftast betraktas och behandlas var för sig i forskning.

Boken är en vänbok till vår högt värderade kollega Daniel Lindmark, vars långa forskningsverksamhet ofta har flätat samman just utbildning, religion och historia.

Kapitlet reder dels ut vad identitet kan vara och betyda, och dels hur identitet kan göras kontroversiellt i olika situationer i ett klassrum. Baserat på lärares egna erfarenheter visar kapitlet hur flera olika värden behöver balanseras i undervisningen. Exempelvis kan elevernas behov av ett säkert rum där deras identitet inte blir ifrågasatt ställas mot behovet av ett öppet debattklimat där många olika synpunkter i politiska frågor som tangerar identitet diskuteras. Gränsen är ibland glasklar, men i andra fall mer svårdefinierad, exempelvis på grund av identiteters mer eller mindre framträdande koppling till politik på olika sätt.

This introduction establishes the framework of the book. It introduces some basic concepts of epistemology in history and history teaching, a brief overview of the field, and the problems that are faced at the present, including the difficulties in establishing consistent views, the ‘wobbling’ of teachers on epistemic issues, and what this means for the field in general and for the idea of teachers’ epistemological views creating opportunities or obstacles in the teaching of history to students. The chapter is also an outline of the entire book, describing the parts of the book, as well as each individual chapter.