Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Andersson, Per
Publikasjoner (10 av 27) Visa alla publikasjoner
Söderström, M., Andersson, P. & Bergh, P. (2020). Pedagogisk utveckling i teori och praktik – Polisutbildningen Umeå. In: NU2020 - Hålbart lärande: Abstracts. Paper presented at NU2020, Hållbart lärande, Online, 7-9 oktober, 2020 (pp. 203-204).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Pedagogisk utveckling i teori och praktik – Polisutbildningen Umeå
2020 (svensk)Inngår i: NU2020 - Hålbart lärande: Abstracts, 2020, s. 203-204Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-179711 (URN)
Konferanse
NU2020, Hållbart lärande, Online, 7-9 oktober, 2020
Tilgjengelig fra: 2021-02-08 Laget: 2021-02-08 Sist oppdatert: 2021-02-09bibliografisk kontrollert
Rejnö, Å., Andersson, P. & Wester, P. (2018). "StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning. In: VILÄR Abstraktbok: . Paper presented at VILÄR, 6-7 december 2018, Mölndal, Sverige. Trollhättan: Högskolan Väst
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning
2018 (svensk)Inngår i: VILÄR Abstraktbok, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Bakgrund: Verksamhetsintegrerat lärande omfattar lärande som sker integrerat mellan akademi och arbetsliv. Ofta är integrationen sådan att arbetslivet integreras i akademin. Det omvända är inte lika vanligt. Strokeenhetsvård är sedan 1980-talet ett internationellt evidensbaserat vårdkoncept som minskar mortalitet, institutionsboende och beroende i ADL efter stroke. För att en verksamhet ska få kalla sig strokeenhet ingår att vården ska bedrivas av ett multidisciplinärt team med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Strokekompetensutbildning med både teoretiska och praktiska moment som ger detta expertkunnande ges sedan av STROKE Riksförbundet och drivs lokalt. Antalet som genomgår utbildningen minskar på grund av vårdens pressadef örhållanden vilket gett svårigheter att organisera och driva utbildningen lokalt. Från centralt håll har oro uttryckts då strokekompetensen genom detta minskar vilket potentiellt leder till sämre vård. Syftet med presentationen är att visa hur lokalt drivna utbildningar i arbetslivet kan webbaseras i samarbete med akademin för att möjliggöra personalgruppers möjlighet till kompetenshöjning

Metod: Utbildningen har digitaliserats för att ge förutsättningar för jämlik vård. Alla teoretiska moment har gjorts som filmade föreläsningar av personer med spetskompetens inom sitt område och en tredelad examination har tagits fram som säkerställer att utbildningen ger jämn och hög kvalitet.

Resultat: Utbildningen som använder det flippade klassrummet som teoretisk modell är nu en poänggivande högskoleutbildning som ges av Umeå universitet där teambased learning och constructive alignment varit ledord för uppbyggnaden. Utbildningen omfattar filmade föreläsningar, quiz och webbaserad examination som genomförs via lärplattformen, samt material för träffar där praktiska moment ingår som ordnas lokalt av respektive verksamhet, liksom material för såväl individuell examination som gruppexamination. Utöver detta finns länkar till referensmaterial samt fördjupningsmaterial.

Diskussion: Med noggrann planering, förankring och tydliga pedagogiska utgångspunkter kan utbildning utvecklas i samarbete mellan offentlig sektor och universitet/högskolor. Utbildningen är exempel på ett initiativ från arbetslivet där akademin är tydligt integrerad för att möjliggöra lärande för personer i arbetslivet. Genom digitaliseringen ges möjlighet för verksamheter att erbjuda personal utbildning inommer flexibla ramar och på tider som passar dem jämfört med traditionella kurser inom högre utbildning. Konceptet kan potentiellt användas för många verksamheter och visar på möjligheterna med digitalisering av högre utbildning för att nå ut till arbetslivet

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: Högskolan Väst, 2018
Emneord
Arbetsintegrerat lärande, E-lärande, Verksamhetsintegrerat lärande, Teambased learning, utbildning i arbetslivet
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik; pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-157140 (URN)978-91-87531-46-0 (ISBN)978-91-87531-47-7 (ISBN)
Konferanse
VILÄR, 6-7 december 2018, Mölndal, Sverige
Tilgjengelig fra: 2019-03-12 Laget: 2019-03-12 Sist oppdatert: 2024-07-02bibliografisk kontrollert
Andersson, P. & Wester, M. (2017). Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods. In: : The 2nd EuroSoTL conference, June 8-9 2017, Lund, Sweden. Paper presented at EuroSoTL 2017.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods
2017 (engelsk)Inngår i: : The 2nd EuroSoTL conference, June 8-9 2017, Lund, Sweden, 2017Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods

P. Andersson and M. Wester, Umeå University, Sweden

ABSTRACT

The theme of the presentation is teaching methods and how the educational developer’s choice of teaching methods can affect the development of teaching and learning in higher education. The starting point is a study and survey of the teaching methods used at one university teaching development unit, and how and why these methods were chosen. The survey consisted of a systematic review of teaching methods used on fourteen courses, in various fields and levels in teacher professional development  in higher education. Both a description of how the survey was conducted and the results will be presented.

The survey also included information on the background and reasons why these methods were chosen. Another aim  of the study was to find ways for systematic method development and two concrete examples will be presented. We will also discuss the role and importance the choice of teaching methods has for university teaching development, both at the individual and unit level.[1] Another aspect addresses the role of the educational developer as a role model with a wide range of teaching methods and an ambition for constant development.[2]

In the study we also address responses to the development initiative. We proposed to our colleagues that the whole unit should work systematically with the development of teaching methods. In general, the responses were positive, but we do not yet know what the result of this will be for the unit as a whole.[3]

References

Arnold-Garza, Sara (2014), The Flipped Classroom Teaching Model and Its Use for Information Literacy Instruction, in Communications in Information Literacy

Baume, David & Popovic, Celia (red) (2016), Advancing Practice in Academic Development. Routledge, New York

Entwistle, Noel (2009), Teaching for understanding at university, Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan

Timmermans, Julie A. (2014), Identifying threshold concepts in the careers of educational Developers, International Journal for Academic Development, Vol 19, No 4, pp 305-317

[1] Arnold-Garza, 2014; Entwistle, 2009

[2] Timmermans, 2014

[3] Baume et al (red), 2016

 

HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-138139 (URN)
Konferanse
EuroSoTL 2017
Tilgjengelig fra: 2017-08-14 Laget: 2017-08-14 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Andersson, P. (2017). Pedagogisk digital hinderbana och tunnelbana för ökad PDK. In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?. Paper presented at Universitetspedagogiska konferensen 2017, Undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan? Umeå universitet, 24-25 oktober, 2017 (pp. 8-9). Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Pedagogisk digital hinderbana och tunnelbana för ökad PDK
2017 (svensk)Inngår i: Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, s. 8-9Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Pedagogisk Digital Kompetens, PDK, växer fram som en viktig del på många lärosäten, så även på Umeå universitet. I Umeå universitets policy för e-lärande anges i mål 3 att alla lärare har pedagogisk kompetens. För att uppnå detta mål ska lärare erbjudas kompetensutveckling grundad i teori, aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

I begreppet PDK ligger fokuset på lärares förmåga att använda digitala verktyg för attfrämja lärandet, kunskap om både pedagogik och teknik (From 2017).

Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) vid Umeå universitet (Umu) har som uppdrag att främja högskolepedagogisk utveckling, bl.a. via utbildningsinsatser för lärarna på Umu i PDK. Utbildningsinsatserna inom PDK-området är en del i att uppnå mål 3 i e-lärandepolicyn.

Ett problem i UPL:s utbildningsinsatser inom PDK-området är variationen av pedagogisk och teknisk kompetens hos deltagande lärare. Ytterligare en parameter är lärarnas tillgång till digitala verktyg och erfarenheter använda dessa. På Umu finns bl.a. lärplattformarna Moodle och Cambro, molntjänsterna Gapps och o365 samt videotjänsten Umu-Play. Många lärare har inte kännedom att verktygen finns och vilka möjligheter verktygen erbjuder. Dessutom är det en stor variation av undervisningsupplägg och undervisningsmetoder inom olika ämnesområden vilket gör att lärares behov kan se väldigt olika ut.

För att möta dessa både tekniska och pedagogiska problem skapas en pedagogisk digital modelstrukur. Den bestod av en Pedagogisk Digital Hinderbana (PDH) med hinder samt en Pedagogisk Digital Tunnelbana (PDT) med olika linjer och slutstationer, både pedagogiska och tekniska. Till både PDH och PDT fanns en webbresurs medinstruktioner samt möjlighet att redovisa resultaten från de olika banorna.

De pedagogiska utgångspunkterna bygger på modellen "Conversational Framework" och det modellen beskriver som kollaborativt lärande, en kombination av instruktionism, konstruktionsism samt sociokulturellt lärande (Laurillard 2002). En annan pedagogisk utgångspunkt är "Productive Failure" (Kapur 2015) där deltagarnas "misslyckanden" utnyttjas som pedagogiskt verktyg.

Ett problembaserat upplägg utformades som började i lärarnas egna pedagogiskt / didaktiska problem och utmaningar. Första steget i både PDH och PDP var att lärarna skulle definiera vad de ville uppnå pedagogiskt. Andra steget var att se på möjligheter lösa utmaningen med hjälp av de digitala verktyg som finns tillgängliga vid Umu.

Metodens konkreta upplägg var problembaserat och bygger på deltagarnas pedagogiska och tekniska förkunskaper. Deltagarna skulle vara aktiva, inte sitta och lyssna på långa presentationer utan själva hitta lösningar i de problem de hade, med hjälp av UPL-lärare, övriga deltagare och den webbresurs som fanns.

Modellen har använts under 2016 och 2017 bl.a. på UPL-kurser, en större utbildingsinsats på Medicinska fakulteten och på Polisutbildningen med innehållen"molntjänster för samarbete" och "digital examination".

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet, 2017
Serie
Skriftserie från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) ; 2017:1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-194420 (URN)
Konferanse
Universitetspedagogiska konferensen 2017, Undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan? Umeå universitet, 24-25 oktober, 2017
Tilgjengelig fra: 2022-05-04 Laget: 2022-05-04 Sist oppdatert: 2022-05-05bibliografisk kontrollert
Andersson, P., Olsson, J. & From, J. (2016). Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen. In: : . Paper presented at NU2016, Malmö, 15-17 juni, 2016.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen
2016 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi. En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering. Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen. Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK.

HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-126990 (URN)
Konferanse
NU2016, Malmö, 15-17 juni, 2016
Tilgjengelig fra: 2016-10-25 Laget: 2016-10-25 Sist oppdatert: 2019-06-27bibliografisk kontrollert
Andersson, P., Olsson, J. & From, J. (2016). Utbildningsinsats för att höja den pedagogiskt digitala kompetensen. In: : . Paper presented at NU2016, Malmö, Sverige, 15-17 juni, 2016.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utbildningsinsats för att höja den pedagogiskt digitala kompetensen
2016 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi.

En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering.

Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen.

Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.

Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK. 

Emneord
PDK, pedagogisk digital kompetens, Elärande, E-lärande
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-122868 (URN)
Konferanse
NU2016, Malmö, Sverige, 15-17 juni, 2016
Tilgjengelig fra: 2016-06-23 Laget: 2016-06-23 Sist oppdatert: 2021-08-11bibliografisk kontrollert
Andersson, P. & Dafgård, L. (2016). Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?. In: : . Paper presented at NU2016, 15-17 juni, Malmö.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?
2016 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogisk

portfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.

Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts. 

HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-126991 (URN)
Konferanse
NU2016, 15-17 juni, Malmö
Tilgjengelig fra: 2016-10-25 Laget: 2016-10-25 Sist oppdatert: 2018-06-09bibliografisk kontrollert
Andersson, P. & Idberger, K. (2015). OER för förändrad studerandeaktivitet. In: NGL 2015, Next Generation Learning Conference: Book of Abstract. Paper presented at NGL 2015, Next Generation Learning Conference, Högskolan Dalarna, Falun, Sweden, November 18-19, 2015 (pp. 14-14).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>OER för förändrad studerandeaktivitet
2015 (svensk)Inngår i: NGL 2015, Next Generation Learning Conference: Book of Abstract, 2015, s. 14-14Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Begreppet OER (Open Educational Resources) har dykt upp inom utbildningsområdet. Med OER menas lärresurser som är fritt tillgängliga, oftast via internet, som ofta fritt får användas, kopieras och spridas, samt i många fall även bearbetas och sedan spridas igen i sin bearbetade form. En OER har ofta en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen.

Internationellt ser OER-rörelsen ut att fortsätta växa (Horizion Report, 2015). Det händer även saker i Sverige, bl.a. med ett samarbetsprojekt där ett flertal lärosäten, med Karlstad i spetsen, finns med (OER Sverige - öppna digitala lärresurser. 2015)

En möjlighet med OER är att lärare och studenter kan ta del av de fria resurser som finns och använda dessa i olika undervisnings- och lärsituationer. En annan möjlighet är att låta studenter och kursdeltagare själva skapa OER som en del i undervisningen. Detta kan innebära en förändrad studerandeaktivitet, från konsument till producent, och ge pedagogiska fördelar (Borelius et al, 2012).

Det finns även andra fördelar, kurser och institutioner kan visa upp sig genom att bra utbildningsmaterial finns synligt vilket kan ge ett gott rykte och locka till sig nya studenter (Ossiannilsson, & Creelman, 2012).

På UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) vid Umeå universitet ville vi se om det var möjligt att låta deltagarna på en kurs, Pedagogisk Digital Kompetens (PDK), skapa OER som skulle vara tillgänglig på nätet. Vi ville skapa och utvärdera ett upplägg där kursdeltagarna skulle lösa och redovisa en av PDK-kursens uppgifter i form av en OER.

Syfte: Syftet är tvåfald, dels öka studerandeaktiviteten samt dels öka tillgängligheten på kunskap inom området PDK (Pedagogisk Digital Kompetens)

Mål: Skapa en OER inom PDK-området som andra kan ha nytta av.

Metod: Vi utformade ett pedagogiskt upplägg och skapade en teknisk lösning för deltagarna att lösa en uppgift i form av en OER som testades och utvärderades.

Frågor att hitta svar på var bl.a. - Hur utformas ett pedagogiskt upplägg för kursdeltagare att skapa OER? - Hur löser man de tekniska problem som finns och som gör det enkelt att skapa och publicera resultaten?

I denna presentation redovisas resultaten från denna pågående studie av hur OER kan användas och hur lärare och kursdeltagare upplevde arbetet. I studien har främst kvantitativa data samlats in samt observationer av arbetet med OER under två kurser vid UPL.

Referenser

Bourelius, Lars, Brenner, Mats, Bryant, Keith, Creelman, Alastair,Forsberg, Åsa, Hellström, Margareta, . . . Wennerström, Karin. (2012). Öppna digitala resurser (OER). Nyheter &Amp; Debatt, (3), 4.

Johnson L, Adams Becker S, Estrada V, Freeman A. NMC horizon report: 2015 higher education edition. Austin, Texas: The New Media Consortium. http://www.nmc.org/publication/nmc-horizon-report-2015-highereducation-edition/. 2015.

OER Sverige - öppna digitala lärresurser. (2015) Hämtad 1 sept, 1015 från http://oersverige.se.

Ossiannilsson, Ebba, & Creelman, Alastair. (2012). OER, Resources for learning – Experiences from an OER Project in Sweden. European Journal Of Open And Distance Learning, (1), European Journal of Open and Distance Learning, 2012(1).

Emneord
OER, lärande, högskolepedagogik
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-135650 (URN)
Konferanse
NGL 2015, Next Generation Learning Conference, Högskolan Dalarna, Falun, Sweden, November 18-19, 2015
Tilgjengelig fra: 2017-06-01 Laget: 2017-06-01 Sist oppdatert: 2021-09-03bibliografisk kontrollert
Andersson, P. & Wester, M. (2015). “One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education. In: : . Paper presented at EuroSoTL: Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning, June 8-9 2015, University college Cork, Ireland.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>“One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education
2015 (engelsk)Konferansepaper, Poster (with or without abstract) (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

At the Centre for Teaching and Learning at Umeå University, we are responsible for the development of university teachers’ pedagogical competence. One of the main purposes of our courses is to help teachers develop an array of teaching methods – including a sound basis for their decisions about which method to use. We work with teaching methods for student active learning that develop sustainable knowledge (Hattie, 2009), for example Problem Based Learning, PBL. Our problem is that this usually takes a lot of time on our short courses. So we asked ourselves: How can we use SoTL to describe, develop and evaluate a method that gives key transitions in the university teachers’ journey towards pedagogical competence, both theoretically and practically (Dietz-Uhler and Bishop-Clark, 2012)? We wanted a group of teachers on one of our courses to learn more about PBL and to be active while doing this. We also wanted a meta-didactic discussion about it afterwards. We found a method called “One day, one problem” (O’Grady, 2012) that we wanted to try. We had to redesign the method slightly to fit our context, by writing a relevant scenario in line with our expected learning outcomes. Apart from this we followed the suggested process in the article. We carried out formative and summative evaluations, and we as teachers documented the activity. Our preliminary analysis shows that this method gave us what we wanted since the learners were positive towards working this way, and the self- evaluated learning process and product was given high grades. Our preliminary results and conclusion is that this method is a useful way to both teach about the PBL process and to work with course content. We also saw that SoTL, systematically searching, finding, developing and evaluating a new teaching method is a good way to develop both our own and our students’ pedagogical competence. 

Emneord
Sotl, One day one problem, odop, PBL
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik; pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-109743 (URN)
Konferanse
EuroSoTL: Bridging Boundaries through the Scholarship of Teaching & Learning, June 8-9 2015, University college Cork, Ireland
Tilgjengelig fra: 2015-10-05 Laget: 2015-10-05 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Andersson, P. & Wester, M. (2015). "One day, one problem": endags PBL-undervisning. In: Katarina Winka (Ed.), Universitetspedagogiska konferensen 2015: gränslös kunskap. Paper presented at Universitetspedagogiska konferensen 2015, Gränslös kunskap, Umeå, 8-9 oktober 2015 (pp. 10-11). Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"One day, one problem": endags PBL-undervisning
2015 (svensk)Inngår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: gränslös kunskap / [ed] Katarina Winka, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2015, s. 10-11Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet, 2015
Serie
Skriftserie från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) ; 2015:1
Emneord
One day one problem, PBL, ODOP
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-109899 (URN)
Konferanse
Universitetspedagogiska konferensen 2015, Gränslös kunskap, Umeå, 8-9 oktober 2015
Tilgjengelig fra: 2015-10-08 Laget: 2015-10-08 Sist oppdatert: 2021-11-09bibliografisk kontrollert
Organisasjoner