Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Fjellström, Mona
Publikasjoner (10 av 34) Visa alla publikasjoner
Fjellström, M. & Wester, M. (2019). Universitetslärares skrivande om och för sin undervisning: drivkrafter, stöd och utmaningar. Högre Utbildning, 9(1), 20-33
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Universitetslärares skrivande om och för sin undervisning: drivkrafter, stöd och utmaningar
2019 (svensk)Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 1, s. 20-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Syftet med denna artikel är att diskutera förutsättningarna för universitetslärares skrivande om och för sin undervisning. I policydokument och regelverk på såväl nationell som lokal nivå uttrycks förväntningar om att lärare ska problematisera, utforska och dokumentera sin undervisning; förväntningar om ett akademiskt lärarskap.

I denna artikel utgår vi från ett case där ett antal lärare beskriver sina tankar om och erfarenheter av att skriva om undervisning. Via enkäter, fokusgruppsintervjuer och kursutvärderingar har vi inhämtat kvantitativa och kvalitativa data från 30 deltagare i en högskolepedagogisk kurs med fokus på skrivande om och för undervisning. Våra data har analyserats innehållsligt utifrån en förståelseinriktad ansats.

Resultaten visar att skrivande om och för undervisning försiggår ensamt, osett och i tystnad samtidigt som lärarna upplever stor osäkerhet inför det de upplever som annorlunda skrivande. Baserat på våra resultat presenterar vi förslag på hur högskolelärares skrivande om och för undervisning kan stödjas.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2019
Emneord
akademiskt skrivande, akademiskt lärarskap, skriva om undervisning, stöd för skrivande
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-169941 (URN)10.23865/hu.v9.1063 (DOI)2-s2.0-85160396112 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2020-04-22 Laget: 2020-04-22 Sist oppdatert: 2023-06-07bibliografisk kontrollert
Palmér, I., Bargum, A., Fjellström, M., Kaunismäki, E., Salvesen, H. & Nordblad, M. (2018). Auditering av Yrkeshögskolan Arcada 2018. Nationella centret för utbildningsutvärdering
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Auditering av Yrkeshögskolan Arcada 2018
Vise andre…
2018 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Nationella centret för utbildningsutvärdering har genomfört en auditering av Yrkeshögskolan Arcada och har beviljat högskolan en kvalitetsstämpel som gäller i sex år från och med den 22 mars 2018. Arcadas kvalitetssystem uppfyller de nationella kriterier för kvalitetshantering som fastställts för högskolor och motsvarar de europeiska principerna för och rekommendationerna om högskolornas kvalitetshantering.

Föremål för auditeringen var Arcadas kvalitetssystem som högskolan tagit fram utifrån sina egna utgångspunkter och mål. Auditeringsobjektet som högskolan kunde fritt välja var studentvägledning.

Kvalitetssystemets viktigaste styrkor är:

  • Gemensam och välförankrad kvalitetskultur som skapar en grund för kvalitetsutvecklingen av verksamheten.
  • Kreativt och systematiskt arbete med att efterfråga de studerandes synpunkter.
  • Satsning på att följa upp de studerandes prestationer och vid behov erbjuda stöd.

Bland annat följande rekommendationer framläggs för Yrkeshögskolan Arcada:

  • De övergripande samhälleliga målsättningarna borde kommuniceras, mätas och följas upp på ett mera systematiskt sätt i organisationen för att ytterligare öka högskolans genomslagskraft i samhället.
  • Återkopplingen till de studerande gällande åtgärderna med anledning av deras synpunkter bör systematiseras.
  • Arcada bör utveckla kvalitativa mål för kvalitetsarbetet.
sted, utgiver, år, opplag, sider
Nationella centret för utbildningsutvärdering, 2018. s. 70
Serie
Nationella centret för utbildningsutvärdering Publikationer, ISSN 2342-4176, E-ISSN 2342-4184 ; 10:2018
Emneord
Auditering, högskolor, kvalitet, kvalitetshantering, kvalitetssystem, utvärdering, yrkeshögskola
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-169940 (URN)978-952-206-443-1 (ISBN)978-952-206-444-8 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-04-22 Laget: 2020-04-22 Sist oppdatert: 2020-04-24bibliografisk kontrollert
Fjellström, M., Larsson, M., Edlund, A.-C., Kjellsson Lind, A., Ågren, P.-O., Eriksson, N., . . . Arvidsson, E. (2017). Fakultetsaudit: Intern bedömning av kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet hösten 2016. Umeå: Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fakultetsaudit: Intern bedömning av kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet hösten 2016
Vise andre…
2017 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Umeå universitet, 2017. s. 13
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-169939 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-04-22 Laget: 2020-04-22 Sist oppdatert: 2024-07-02bibliografisk kontrollert
Karlsson, S., Fjellström, M., Lindberg-Sand, Å., Scheja, M., Pålsson, L., Alvfors, J. & Gerén, L. (2017). Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet. Stockholm: Sveriges universitets- och högskoleförbund
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet
Vise andre…
2017 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

SUHF:s arbetsgrupp för översyn av rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning lägger här fram sin rapport ”Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet”. I rapporten diskuterar arbetsgruppen sina överväganden i relation till de nya rekommendationer för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning vid svenska lärosäten som antogs av SUHF:s förbundsförsamling i april 2016.

En övergripande princip som har väglett gruppens arbete i formuleringen av de nya rekommendationerna är att högskolepedagogisk utbildning och meritering utgör viktiga aspekter i arbetet med att stärka det akademiska lärarskapet i högskolan. Det är arbetsgruppens förhoppning att rekommendationerna och denna rapport ska bidra till lärosätenas långsiktiga strategier för att säkerställa läraranställdas behov av kontinuerlig högskolepedagogisk kompetensutveckling.

Inledningsvis presenteras bakgrunden till den första versionen av SUHF:s rekommendationer som antogs 2005. Rekommendationerna kom att bli en viktig referens för uppbyggnaden av högskolepedagogiska kurser vid högskolor och universitet i Sverige. Därefter beskrivs hur förändringar i det högskolepolitiska landskapet kommit att innebära delvis ändrade förutsättningar för lärarprofessionen i högskolan. Mot bakgrund av dessa förändringar diskuterar och motiverar arbetsgruppen de förändringar som introduceras i de nya rekommendationerna. Huvudsyftet med arbetsgruppens arbete har varit att stärka det akademiska lärarskapet i högskolan.

I rapporten presenteras även en studie av lärosätenas anställningsordningar. Syftet var att granska i vilken utsträckning dessa ställer krav på högskolepedagogisk utbildning för olika läraranställningar, och i vilken mån SUHF:s rekommendationer används som måttstock i kraven på högskolepedagogisk utbildning. Arbetsgruppen har dessutom granskat i vilken utsträckning anställningsordningarna reglerar frågan om pedagogisk skicklighet. Resultatet av denna granskning ger vid handen att kravbilden varierar stort bland landets lärosäten och att det i vissa fall saknas tydliga krav på genomgången högskolepedagogisk utbildning. I många anställningsordningar är det också oklart hur pedagogisk skicklighet ska definieras och hur bedömningen av pedagogiska meriter ska ske.

Sammanfattningsvis konstaterar arbetsgruppen att SUHF:s rekommendationer för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning har kommit att spela stor roll för att utveckla grundläggande högskolepedagogisk utbildning vid flertalet lärosäten. Den högskolepedagogiska verksamhet som bedrivs vid svenska universitet och högskolor är dock, i ett internationellt perspektiv, relativt fragmenterad och småskalig. Vår bedömning är att det föreligger ett stort behov av att utveckla system för högskolepedagogisk kompetensutveckling och utvecklingsstöd som kan stärka det akademiska lärarskapet i högskolan.

Arbetsgruppen menar att frågan om pedagogisk utveckling i högskolan måste vara en kvalitetsfråga och ett återkommande, långsiktigt utvecklingstema för samtliga lärosäten. Ett strategiskt högskolepedagogiskt kvalitetsarbete förutsätter en stark nationell samverkan inriktad på att skapa systematik och samspel mellan olika system för högskolepedagogisk kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser som syftar till att stärka det akademiska lärarskapet såväl individuellt och kollegialt, som institutionellt.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Sveriges universitets- och högskoleförbund, 2017. s. 46
Emneord
Högskolepedagogisk utbildning, akademiskt lärarskap, pedagogisk meritering
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-169938 (URN)978-91-983359-1-0 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-04-22 Laget: 2020-04-22 Sist oppdatert: 2020-04-24bibliografisk kontrollert
Winka, K. & Fjellström, M. (Eds.). (2017). Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?. Paper presented at Universitetspedagogiska konferensen 2017 : Undervisning i praktiken - föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå, Sverige, 24-25 oktober, 2017. Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?
2017 (svensk)Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Temat för årets konferens är Undervisning praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan. Konferensens keynotetalare, Henrik Hegender, Linnéuniversitetet, fokuserar viktiga aspekter på "mitt emellan" nämligen verksamhetsförlagd utbildning under rubriken Högre utbildning mitt emellan teori och praktik: hur lär och bedömer vi våra studenter. Som temat för konferensen antyder inrymmer det många olika frågeställningar och erfarenheter och över 40 bidrag kommer att presenteras under konferensens två dagar. I programmet varvas föredrag med rundabordssamtal, postrar, snabbpresentationer och verkstäder. Innehållet spänner från Ickeverbal kommunikation till Exploring interdiciplinary academic development, med bidrag från universitetets alla delar.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet, 2017. s. 99
Serie
Skriftserie från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) ; 2017:1
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-189341 (URN)
Konferanse
Universitetspedagogiska konferensen 2017 : Undervisning i praktiken - föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå, Sverige, 24-25 oktober, 2017
Merknad

Serietillhörighet saknas i publikationen.

Tilgjengelig fra: 2021-11-09 Laget: 2021-11-09 Sist oppdatert: 2021-12-02bibliografisk kontrollert
Tornikoski, E., Ahmaniemi, R., Fjellström, M., Galevski, M., Tuuliainen, M., Kolhinen, J. & Kajaste, M. (2016). Audit of Lahti University of Applied Sciences 2016. The Finnish Education Evaluation Centre (FINEEC)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Audit of Lahti University of Applied Sciences 2016
Vise andre…
2016 (engelsk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [en]

The Finnish Education Evaluation Council has conducted an audit of Lahti university of Applied Sciences. Based on the international audit team’s recommendation and the audit report, the Higher Education Evaluation Committee has decided to require the institution to undergo a re-audit. In its current state the quality system of Lahti University of Applied Sciences does not fulfil the national criteria set for the quality management of higher education institutions, and thus the system cannot be said to correspond to the European quality assurance principles and recommendations for higher education institutions.

The object of the audit was the quality system that Lahti University of Applied Sciences has developed based on its own needs and goals. The optional audit target chosen by the institution was the Student entrepreneurship.

The following were regarded as key strengths of the quality system:

  • People’s enthusiasm and commitment to immediate improvements are strong at all levels of the organisation and this makes a solid foundation for the future improvement.
  • A strong common quality culture is based on open and transparent information. The quality culture has substantially improved since the first audit.
  • The relationship between students and teachers appeared to be close, cooperative and open, which reflects the core value of the system: “We are all quality makers,” while the learning atmosphere is relaxed and positive.

Among other things, the following recommendations were made for Lahti University of Applied Sciences:

  • The roles and responsibilities in some parts of the quality system are complex and need clarifying. For example, in RDI-functions the decision making on quality issues is divided between five actors in the organisation. The problems and challenges faced at the operational level (e.g. evidenced by teacher-student informal exchanges) could be documented more systematically to form an aggregated picture of operations.
  • The volume of information produced by the system poses challenges in the analysis phase. Procedures for systematic information gathering, communication and use should be improved. Information about quality issues is available, but not necessarily perceived as relevant or easily accessible for internal and external stakeholders.
  • The current quality system is only partially in use at the degree programme level and that has enabled the continuance of problems in some programmes. Developing the layer of the quality system underneath the faculties with concrete elements would help to increase the engagement of the staff and students to the system as a whole.

The re-audit will concentrate on the quality system’s link with the quality system’s link with strategic management emphasizing the involvement of all institutional levels and units, and the quality system as a whole.

sted, utgiver, år, opplag, sider
The Finnish Education Evaluation Centre (FINEEC), 2016. s. 78
Serie
Finnish Education Evaluation Centre Publications, ISSN 2342-4176, E-ISSN 2342-4184 ; 19:2016
Emneord
Evaluation, audit, quality management system, quality management, quality, higher education institutions, university of applied sciences
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-169935 (URN)978-952-206-341-0 (ISBN)978-952-206-342-7 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-04-22 Laget: 2020-04-22 Sist oppdatert: 2020-04-24bibliografisk kontrollert
Haake, U., Fjellström, M., Wilhelmsson, B., Arnqvist, A., Lindenius, E. & Nilsson, L. (2015). Kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Umeå universitet. Umeå: Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Umeå universitet
Vise andre…
2015 (svensk)Annet, Policydokument (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, sider
Umeå: Umeå universitet, 2015. s. 10
Emneord
Kvalitetssystem, Högre utbildning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-169934 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-04-22 Laget: 2020-04-22 Sist oppdatert: 2024-07-02bibliografisk kontrollert
Pettersson, A. F., Laksov, K. B. & Fjellström, M. (2015). Physiotherapists' stories about professional development. Physiotherapy Theory and Practice, 31(6), 396-402
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Physiotherapists' stories about professional development
2015 (engelsk)Inngår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 31, nr 6, s. 396-402Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Introduction: A professional career may extend over a period of 40 years. Although learning is a feature of professional competence, little is known about learning and development after professional entry education. Methods: Narrative inquiry was used to understand how physiotherapists learned and developed over time, and stories from a purposeful sample of 12 physiotherapists were collected. Stories were thematically analyzed with regard to key elements related to learning and development, and common themes were identified across stories. Findings: Four themes emerged from the analysis where physiotherapists learned and developed in working life: (1) facing challenges; (2) contrasting perspectives; (3) drawing on hundreds of educators; and' (4) building on personal experience. Conclusion: Non-formal ways of learning in working life may help physiotherapists learn and develop confidence, communication strategies and different approaches to treatment. Besides reflection on personal experience and patient encounters, learning and development may be promoted and supported by taking on challenges and changing settings.

Emneord
Learning, narrative inquiry, physiotherapy, professional development
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-108154 (URN)000359181800004 ()26196698 (PubMedID)2-s2.0-84937904288 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2015-09-18 Laget: 2015-09-04 Sist oppdatert: 2025-02-18bibliografisk kontrollert
Fjellström, M. (2013). Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders. In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013: European Conference on Educational Research 2013. Paper presented at ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013, Istanbul (pp. 152-153).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders
2013 (engelsk)Inngår i: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013: European Conference on Educational Research 2013, 2013, s. 152-153Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

The purpose of this paper is to point out what could be lost in a culture of higher education (HE) development characterised by a quality discourse (Fjellström, 2007; Segerholm, 2012). In a long term case study of a locally initiated participative stakeholder evaluation (supporting a curriculum change) three research questions has been explored. [1] What are the participants’ experiences of participation? [2] How does the evaluation strategy enable participation in the developmental work and [3] what are the benefits of the participation?

Emneord
curriculum development, higher education, evaluation, participation, deliberation
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-94631 (URN)
Konferanse
ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013, Istanbul
Tilgjengelig fra: 2014-10-14 Laget: 2014-10-14 Sist oppdatert: 2018-06-07bibliografisk kontrollert
Fjellström, M. (2013). Involving stakeholders in higher education change: Experiences of participation and moments of deliberation.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Involving stakeholders in higher education change: Experiences of participation and moments of deliberation
2013 (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
Emneord
evaluation, higher education, participation, deliberation, educational change
HSV kategori
Forskningsprogram
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-68691 (URN)
Merknad

Submitted

Tilgjengelig fra: 2013-04-23 Laget: 2013-04-23 Sist oppdatert: 2018-06-08bibliografisk kontrollert
Organisasjoner