Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 47) Visa alla publikationer
Malmberg, P., Ottosson, J., Eriksson, M. & Jansson, O. (2023). The role of industry in Sweden’s total defence: Past, present, and future. London: National Preparedness Commission
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The role of industry in Sweden’s total defence: Past, present, and future
2023 (Engelska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [en]

This article by Pär Malmberg, Jan Ottosson, Martin Eriksson, and Olle Jansson discusses Sweden’s work with industry as part of its total defence concept and whole-of-society approach to national preparedness. The article covers the past and the formative years in the early 1960s, up to the gradual discontinuation of total defence planning at the turn of the 21st century. It also presents the status and possible future developments in the context of changing industrial and geopolitical realities. The focus is on the forms of collaboration and coordination between the State and companies, both private and publicly owned.

Ort, förlag, år, sidor
London: National Preparedness Commission, 2023
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-205661 (URN)
Tillgänglig från: 2023-03-13 Skapad: 2023-03-13 Senast uppdaterad: 2023-03-13Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2022). Från trävaruexport till regionalpolitik: isbrytningens utveckling i Sverige och Finland 1867-1977. In: Nils Erik Villstrand; Kasper Westerlund (Ed.), Is: på olika vis (pp. 99-119). Åbo: Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Från trävaruexport till regionalpolitik: isbrytningens utveckling i Sverige och Finland 1867-1977
2022 (Svenska)Ingår i: Is: på olika vis / [ed] Nils Erik Villstrand; Kasper Westerlund, Åbo: Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi , 2022, s. 99-119Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Åbo: Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi, 2022
Serie
Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi, ISSN 1795-7478 ; 37
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-198629 (URN)9789521241567 (ISBN)
Anmärkning

Ingår även i: Forum navales skriftserie, 1650-1837, nr 84

Tillgänglig från: 2022-08-15 Skapad: 2022-08-15 Senast uppdaterad: 2022-09-08Bibliografiskt granskad
Eriksson, M., Andersson-Skog, L. & Sabo, J. (2022). National institutions, regional outcomes: the political economy of post-war Swedish regional policy. In: Niall G. Mackenzie; Andrew Perchard; Christopher Miller; Neil Forbes (Ed.), Varieties of capitalism over time: (pp. 119-132). London: Routledge
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>National institutions, regional outcomes: the political economy of post-war Swedish regional policy
2022 (Engelska)Ingår i: Varieties of capitalism over time / [ed] Niall G. Mackenzie; Andrew Perchard; Christopher Miller; Neil Forbes, London: Routledge, 2022, s. 119-132Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
London: Routledge, 2022
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-201806 (URN)9781032369839 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, P17-0108
Anmärkning

This book was originally published in the journal Business History, volume 63, issue 8 (2021) pp. 1357-1370

Tillgänglig från: 2022-12-20 Skapad: 2022-12-20 Senast uppdaterad: 2023-01-30Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2022). Staden, staten och nätverken: En jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå. Västerbotten förr & nu
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Staden, staten och nätverken: En jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå
2022 (Svenska)Ingår i: Västerbotten förr & nu, E-ISSN 2003-6698Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

Redan på medeltiden var kungen mån om att hålla samman riket. Bönderna i varje län fick bygga landsvägar. På 1600-talet tillkom gästgivargårdar, där det fanns kost och logi, men även möjlighet att hyra hästskjuts. På 1850-talet byggde staten telegraflinjer och i södra Sverige även järnvägar. Först 1891 nådde emellertid norra stambanan Vännäs och fem år senare även Umeå. Redan 1914 började man dessutom tala om flygplatser. Men det skulle dröja ytterligare ett halvsekel innan dessa började anläggas i Västerbotten.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: , 2022
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-193730 (URN)
Tillgänglig från: 2022-04-12 Skapad: 2022-04-12 Senast uppdaterad: 2022-04-12Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2022). To the mutual benefit of the member states. Nordic transnational road cooperation, 1956–1966. Journal of Transport History, 43(3), 440-460
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>To the mutual benefit of the member states. Nordic transnational road cooperation, 1956–1966
2022 (Engelska)Ingår i: Journal of Transport History, ISSN 0022-5266, E-ISSN 1759-3999, Vol. 43, nr 3, s. 440-460Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article deals with the Nordic Council as a cooperation organ for building transnational roads outside of the E-road network during the period 1956–1966. The Nordic experience of planning and interconnecting transnational roads is related to the United Nations Economic Commission for Europe (ECE) and the development of the E-road network. It is noted that whereas the E-road network built on an ambition within the ECE to create mutual understanding and fraternity between the European nations, the Nordic Council viewed roads as instruments to deal with shared economic and social problems. Another difference is that while the member states of the ECE interacted with societal groups and expert organisations during the interconnection of the E-road network, such actors did not participate directly with the Nordic Council. The inter-Nordic stream of technical expertise was primarily channelled through the national road administrations which cooperated to interconnect the trans-Nordic network.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Sage Publications, 2022
Nyckelord
economic history, Nordic Council, Norway, Sweden, transnational roads
Nationell ämneskategori
Infrastrukturteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-193317 (URN)10.1177/00225266221084143 (DOI)000772053200001 ()2-s2.0-85126336020 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelseTore Browaldhs stiftelse, P19:0049
Tillgänglig från: 2022-03-29 Skapad: 2022-03-29 Senast uppdaterad: 2022-12-14Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2021). Arbetsmarknadspolitik som regionalpolitik: Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna 1938–1961. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Arbetsmarknadspolitik som regionalpolitik: Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna 1938–1961
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Uppsatsen behandlar Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna som ett exempel på hur mellankrigstidens regionalpolitik tog sig uttryck i Sverige. Den visar att en avgörande skillnad mellan 1930-talets regionalpolitik och de större, mer permanenta program som utvecklades från och med 1960-talet var att 1930-talets regionalpolitik byggde på analysen att rumsliga problem var relaterade till övergående ekonomiska cykler, snarare än strukturella ekonomiska problem. Denna tanke medförde att regionalpolitiken utformades med inspiration från den kontracykliska arbetsmarknadspolitiken och i dialog med de parter på arbetsmarknaden som berördes av åtgärderna. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2021. s. 31
Serie
Umeå papers in economic history, ISSN 1653-7378 ; 50
Nyckelord
Ekonomisk historia, Sverige, 1900-talet, regionalpolitik
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-190658 (URN)
Forskningsfinansiär
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, P19:0049
Tillgänglig från: 2021-12-21 Skapad: 2021-12-21 Senast uppdaterad: 2021-12-27Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. & Andersson-Skog, L. (2021). Att trygga framtiden: Beslutsprocessen om LKAB:s vinstavsättning 1956–1961. Historisk Tidskrift, 141(4), 643-667
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att trygga framtiden: Beslutsprocessen om LKAB:s vinstavsättning 1956–1961
2021 (Svenska)Ingår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 141, nr 4, s. 643-667Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

When the Swedish state nationalised the mining company LKAB in 1957, it became the sole owner of one of the richest iron ore fields in the world. The government was aware that iron ore was a non-renewable resource and wished to conserve this wealth for future generations by allocating part of the revenue from LKAB to a mineral trust fund. This article investigates the decision-making process that created the LKAB trust fund. We demonstrate that, initially, the Social Democratic government had a dual goal with the LKAB trust fund. On the one hand, it wanted to use the revenue from LKAB to fund applied scientific and technical research to complement research and development within the private sector, thereby aiming to accelerate economic growth. On the other hand, the government were very concerned about the economic development of northern Sweden, where LKAB´s mines were located. It wished to reduce the dependence on natural resource exports and to diversify the regional economy by providing capital for investments in the manufacturing industry. 

However, the government eventually came to the decision that these disparate goals could only be realized by creating two separate funds. One fund, the so-called Ore fund (Malmfonden) was created to fund applied technical and scientific research. The other fund, the so-called Norrland fund (Norrlandsfonden), was created to provide investment capital for manufacturing industries in northern Sweden. The Social Democratic government had strong political ambitions to develop both these areas. To retain its commitment to national growth, it wanted the state to keep technological development in the economy at a sufficient level. The government also had a growing commitment towards spatial cohesion and began to implement active regional policies in northern Sweden. By stimulating investment in manufacturing industries, it hoped to break what was perceived as long-standing structural problems of regional unemployment and unbalanced outmigration.

Abstract [sv]

I samband med att LKAB förstatligades 1957 ville staten skapa alternativa inkomstkällor utanför gruvbrytningen genom att använda LKAB:s vinster för framtidsinriktade syften. Resultatet blev två fonder: Malmfonden, som var en nationell fond för teknisk-naturvetenskaplig forskning, och Norrlandsfonden, som var en fond för kreditgivning till regionalpolitiskt motiverade industriinvesteringar. Uppsatsen beskriver tillkomsten av dessa fonder och hur malmintäkterna fördelades mellan dem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svenska Historiska Föreningen, 2021
Nyckelord
Sweden, Economic history, 20th century, public finance, mineral trust funds
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-190477 (URN)
Forskningsfinansiär
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, P19:0049
Tillgänglig från: 2021-12-16 Skapad: 2021-12-16 Senast uppdaterad: 2022-05-10Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. & Andersson-Skog, L. (2021). Att trygga framtiden: Beslutsprocessen om LKAB:s vinstavsättning 1956–1961: To safeguard the future: The decision-making process concerning the LKAB funds, 1956-1961. Historisk Tidskrift, 141(4), 643-667
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att trygga framtiden: Beslutsprocessen om LKAB:s vinstavsättning 1956–1961: To safeguard the future: The decision-making process concerning the LKAB funds, 1956-1961
2021 (Engelska)Ingår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 141, nr 4, s. 643-667Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

When the Swedish state nationalised the mining company LKAB in 1957, it became the sole owner of one of the richest iron ore fields in the world. The government was aware that iron ore was a non-renewable resource and wished to conserve this wealth for future generations by allocating part of the revenue from LKAB to a mineral trust fund. This article investigates the decision-making process that created the LKAB trust fund. We demonstrate that, initially, the Social Democratic government had a dual goal with the LKAB trust fund. On the one hand, it wanted to use the revenue from LKAB to fund applied scientific and technical research to complement research and development within the private sector, thereby aiming to accelerate economic growth. On the other hand, the government were very concerned about the economic development of northern Sweden, where LKAB's mines were located. It wished to reduce the dependence on natural resource exports and to diversify the regional economy by providing capital for investments in the manufacturing industry.

However, the government eventually came to the decision that these disparate goals could only be realized by creating two separate funds. One fund, the so-called Ore fund (Malmfonden) was created to fund applied technical and scientific research. The other fund, the so-called Norrland fund (Norrlandsfonden), was created to provide investment capital for manufacturing industries in northern Sweden. The Social Democratic government had strong political ambitions to develop both these areas. To retain its commitment to national growth, it wanted the state to keep technological development in the economy at a sufficient level. The government also had a growing commitment towards spatial cohesion and began to implement active regional policies in northern Sweden. By stimulating investment in manufacturing industries, it hoped to break what was perceived as long-standing structural problems of regional unemployment and unbalanced outmigration.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Svenska Historiska Föreningen, 2021
Nyckelord
Sweden, Economic history, 20th century, public finance, mineral trust funds
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi Annan samhällsbyggnadsteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-191678 (URN)000734919000002 ()
Tillgänglig från: 2022-01-21 Skapad: 2022-01-21 Senast uppdaterad: 2022-05-10Bibliografiskt granskad
Eriksson, M. (2021). Christian Ostersehlte, Eisbrecher vor Reval: Die Flotte des Revaler Börsenkomitees (Münster: LIT-Verlag, 2019), 395 s., häftad, ill. [Review]. Forum navale, 77, 151-153
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Christian Ostersehlte, Eisbrecher vor Reval: Die Flotte des Revaler Börsenkomitees (Münster: LIT-Verlag, 2019), 395 s., häftad, ill.
2021 (Svenska)Ingår i: Forum navale, ISSN 0280-6215, E-ISSN 2002-0015, Vol. 77, s. 151-153Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Sjöhistoriska Samfundet, 2021
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-183935 (URN)
Tillgänglig från: 2021-06-05 Skapad: 2021-06-05 Senast uppdaterad: 2021-06-07Bibliografiskt granskad
Andersson-Skog, L. & Eriksson, M. (2021). Det sammanflätade intresset: Staten, affärsbankerna och småföretagen i ATP-systemet 1958-1962: [The Intertwined Interest: the State, the Commercial Banks and Small Business Finance during the Supplementary Pension Reform, 1958–1962]. Scandia, 87(1), 38-60
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Det sammanflätade intresset: Staten, affärsbankerna och småföretagen i ATP-systemet 1958-1962: [The Intertwined Interest: the State, the Commercial Banks and Small Business Finance during the Supplementary Pension Reform, 1958–1962]
2021 (Svenska)Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 87, nr 1, s. 38-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article focuses on the interaction between the state and Swedish banks during the establishment of two institutes for small business credit, AB Industrikredit and AB Företagskredit, between 1958 and 1962. These institutes were established as intermediaries between the supplementary pension system and the credit market. We have been able to elucidate this process by the Swedish Bankers’ Association granting us privileged access to archival material on these negotiations.

It is demonstrated that the strong ideological conflict characterizing the parliamentary debate on the supplementary pensions system did not spill over into the system being implemented within the financial sector as this was organized through the examined credit institutes. Instead, the banks and the state were able to negotiate through established channels and arenas for business-government relations in the financial sector. Even if the parties initially exhibited mistrust based on different historical interpretations of the market for small business credit, they also recognized the degree of change that would be brought on by the supplementary pension system with regard to the financial markets and capital formation as a whole. Hence, they downplayed ideological differences and strived to reach an outcomethat was mutually beneficial in its final form. A crucial indication of this consensus is that fifty percent of each institute was owned by the state while the other fifty percent was owned by the banks.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Scandia, 2021
Nyckelord
Sweden, economic history, financial history, small business finance, business-government relations
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-184026 (URN)10.47868/scandia.v87i1.23252 (DOI)000658806100003 ()2-s2.0-85111834948 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, P17-0108
Tillgänglig från: 2021-06-07 Skapad: 2021-06-07 Senast uppdaterad: 2023-03-24Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5434-7304

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer