Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Alternativa namn
Publikationer (10 of 21) Visa alla publikationer
Ewins, K., Svedmark, E., Hultgren, A. & Grysell, T. (2024). Att leda utbildning i akademin: en nationell kartläggning. In: : . Paper presented at NU2024, Umeå, Sverige, 17-19 juni, 2024.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att leda utbildning i akademin: en nationell kartläggning
2024 (Svenska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Under senare år har ledarskap av utbildning i akademin diskuterats alltmer i Sverige. Flera forskare har lyft meso-nivån av ledarskapet som central för pedagogisk utveckling (Mårtensson & Roxå 2016; Bolander Laksov & Thomson 2017; McGrath, Roxå & Bolander Laksov 2019; Ewins et al. 2020; Fremstad & Ewins 2023). Trots detta saknas kunskap om hur detta ledarskap ser ut i praktiken.

Inom regeringens satsning på ett Högskolepedagogiskt lyft 2022–24 fick Högskolepedagogiskt chefsforum (HPCF) i uppdrag att ge en översiktlig nationell bild av hur ledarskap inom utbildning på universitet och högskolor skrivs fram, organiseras och praktiseras. Syftet är att stärka sektorns strategiska pedagogiska ledning av utbildning.

Kartläggningen genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Örebro, Umeå och Göteborgs universitet. Den utgår från ett omfattande empiriskt material som samlas in i tre delar: enkät till chefer för högskolepedagogiska enheter, intervjuer med akademiska ledare på tolv svenska lärosäten samt en genomgång av styrdokument. Intervjuerna berör uppdrag, ledarskap, relationen mellan ledare, relationen mellan utbildning och forskning, kvalitet och kompetens.

Vid tidpunkten för NU2024 kommer vi att ha besökt samtliga tolv lärosäten och kunna presentera våra preliminära resultat inför den slutrapport som ska överlämnas till UHR senare hösten 2024. Det finns ett stort intresse för denna kartläggning inom hela sektorn och vi ser denna konferens som ett ypperligt tillfälle att kommunicera preliminära slutsatser till målgruppen. Vi ser redan i det insamlade materialet otydligheter i hur ledarskap begreppssätts och konsekvenser det har för praktiken.

Detta bidrag kan med fördel presenteras i samma panel som bidraget gällande den nationella kursen Att leda utbildning i akademin som HPCF även har i uppdrag att ta fram (se bidrag från Klara Laksov Bolaner).

Referenser: 

Bolander Laksov, K. & Tomson, T. (2017). Becoming an educational leader – exploring leadership in medical education. Journal of Leadership in Education, 20(4): 506–16.

Ewins, K., Fremstad, E., Fossland, T. & Sandvoll, R. (2020). Deliberative leadership: moving beyond dialogue. I: T. Dyrdal Solbrekke & C. Sugrue (red.), Leading Higher Education as and for Public Good: Rekindling Education as Praxis. London: Routledge. S. 107–24.

Fremstad, E. & Ewins, K. (2023). The critical-constructive potential of academic development: a case study. Studies in Higher Education, 48(7): 1097–110.

McGrath, C., Roxå, T. & Bolander Laksov, K. (2019). Change in a culture of collegiality and consensus-seeking: a double-edged sword. Higher Education Research & Development, 38(5): 1001–14.

Mårtensson, K. & Roxå, T. (2016). Leadership at a local level – enhancing educational development. Educational Management Administration & Leadership, 44(2), 247–62.

Nyckelord
Ledarskap, Utbildningsledarskap, Pedagogiskt ledarskap, Akademiskt ledarskap
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
pedagogiskt arbete; pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-227465 (URN)
Konferens
NU2024, Umeå, Sverige, 17-19 juni, 2024
Tillgänglig från: 2024-06-28 Skapad: 2024-06-28 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Svedmark, E. (Ed.). (2023). Universitetspedagogiska konferensen 2023: högskolepedagogiska pärlor - 30 år av utveckling och erfarenheter. Paper presented at Universitetspedagogiska konferensen 2023, Umeå, Sverige, 8-10 november, 2023. Umeå: Umeå University
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universitetspedagogiska konferensen 2023: högskolepedagogiska pärlor - 30 år av utveckling och erfarenheter
2023 (Svenska)Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Universitetspedagogiska konferensen vänder sig till all undervisande personal, pedagogiskt ansvariga samt lednings- och utbildningsadministrativa funktioner vid Umeå universitet. Under 8-10 november 2023 firade konferensen 30 år med temat Högskolepedagogiska pärlor - 30 år av utveckling.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå University, 2023. s. 66
Serie
Skriftserie från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) ; 2023:3
Nationell ämneskategori
Pedagogik Pedagogiskt arbete Didaktik Lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-216683 (URN)978-91-8070-246-1 (ISBN)
Konferens
Universitetspedagogiska konferensen 2023, Umeå, Sverige, 8-10 november, 2023
Tillgänglig från: 2023-11-14 Skapad: 2023-11-14 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Svedmark, E., Larsson, L., Nilsson Sandin, P., Lundmark Weinz, J. & Brink, S. (2021). Undervisning i Covid-tider: erfarenheter från Umeå universitet. Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Undervisning i Covid-tider: erfarenheter från Umeå universitet
Visa övriga...
2021 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå universitet, 2021. s. 31
Nyckelord
Högskolepedagogik, Covid, Undervisning, Examination
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-187682 (URN)
Tillgänglig från: 2021-09-17 Skapad: 2021-09-17 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Svedmark, E., Lundmark Weinz, J. & Idberger, K. (2020). Att leda högskolepedagogisk verksamhet i kristider: Behov av nationell samordning vid extra ordinära händelser (Covid19). In: NU2020: Hållbart lärande. Paper presented at NU2029 : Hållbart lärande, virtuellt, 7-9 oktober, 2020 (pp. 214-214). , Article ID 121.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att leda högskolepedagogisk verksamhet i kristider: Behov av nationell samordning vid extra ordinära händelser (Covid19)
2020 (Svenska)Ingår i: NU2020: Hållbart lärande, 2020, s. 214-214, artikel-id 121Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Med anledning av pandemiutbrottet av Covid19 behöver hela samhället mobilisera och prioritera bland kritiska och mindre kritiska verksamheter. För högre utbildning innebär smittrisken att hela eller delar av sektorn stängs ner, personal och studenter sätts i karantän och/eller genomgår sjukdomsförlopp. Undervisningens förutsättningar ändras och krisgrupper aktiveras lokalt på respektive lärosäte för att på bästa möjliga vis leda och fördela arbetet i en osäker tillvaro där förutsättningarna ändras stundtals timme för timme.

Undervisningsformer och examinationer behöver anpassas för att klara nya format, ofta genom att äga rum på nätet istället för i fysiska rum. Pedagogiska metoder utmanas då lärandemiljöerna ändras vilket påverkar studenternas förutsättningar för lärande. Lärare förväntas flytta sin redan planerade undervisning till andra lärmiljöer så som lärplattformar, e-mötestjänster eller liknande samtidigt som kapaciteten för systemen är inte anpassade efter den belastning som uppstår när allt mer undervisning kliver ut på nätet.

Högskolepedagogiska enheter samt ansvariga för e-lärandesystem behöver i stunder av kriser som denna samordna sin verksamhet och den information som lärosätet ger sina anställda och studenter. Korta utbildningsinsatser krävs för att snabbt utbilda lärare i att använda e-lärandesystem för sin undervisning.

Detta rundabordssamtal tar avstamp i de erfarenheter vi gjort från situationen kring Covid19 för att diskutera hur vi på nationellt plan ska kunna generera samordningsvinster vid liknande katastrofer i framtiden. Vad har vi lärt oss? Vad tar vi med oss? Hur kan vi nästa gång vara bättre förberedda? Har effekterna av åtgärderna vi gjort gett ringar på vattnet som lever kvar i våra verksamheter eller återgår vi till ”business as usual” när faran är över?

Notera: Då detta är en kris som just startat blir detta ett kort och lite förvirrat abstrakt. Utgången av krisen är omöjlig att förutsäga och därför kan texten framstå som spekulativ. Vi vet idag inte om lärarna klarar av att med kvalitet flytta sin undervisning till nätet, om de högskolepedagogiska enheterna räcker till med sin utbildning, om e-lärande systemen klarar trycket, om lärosätena klarade av att lösa problemen med salstentamen och stora studentgrupper. Vi vet inte om högskoleprovet blåstes av eller om lärosäten stängs helt eller delvis. Inte heller känner vi i dagsläget till om effekterna slår olika för små och stora lärosäten inom högre utbildning. Dock tror vi att det kommer finnas ett stort behov att diskutera erfarenheter kring arbetet som görs med avseende på Covid19.

Nyckelord
Högskolepedagogik, akademiskt ledarskap
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-175716 (URN)
Konferens
NU2029 : Hållbart lärande, virtuellt, 7-9 oktober, 2020
Tillgänglig från: 2020-10-07 Skapad: 2020-10-07 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Svedmark, E. (2019). Att skydda individen från skada: en forskningsetisk balansakt (2ed.). In: Hildur Kalman & Veronica Lövgren (Ed.), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (pp. 103-115). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att skydda individen från skada: en forskningsetisk balansakt
2019 (Svenska)Ingår i: Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet / [ed] Hildur Kalman & Veronica Lövgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 103-115Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019 Upplaga: 2
Nyckelord
Ethics, Social Media, Internet studies, STS, etik, etikprövningslagen, forskningspraktik, sociala medier, internetforskning
Nationell ämneskategori
Etik Systemvetenskap, informationssystem och informatik
Forskningsämne
data- och systemvetenskap; etik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-163095 (URN)9789151102283 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-09-06 Skapad: 2019-09-06 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Croon Fors, A., Svedmark, E. & Danielsson, K. (2019). Ethics for Responsible Technologies. In: : . Paper presented at CHI´19 (Conference on Human Factors in Computing Systems) "Weaving the threads of CHI", Glasgow, Scotland, UK, May 4-9, 2019..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ethics for Responsible Technologies
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Poster (med eller utan abstract) (Refereegranskat)
Abstract [en]

In this position paper, a tentative response to questions concerning the role of philosophy in conjunction with recent advancement within the field of HCI (Human Computer Interaction) will be discussed. At the core of our discussion are new demands for responsible research where philosophically informed HCI research can play a fundamental part. Our argument is that philosophically informed HCI research can serve as a foundation for assessing and deliberating relationships between digital designs and quality of life. In our view, such assessments have much to gain by perspectives and critiques already elaborated by HCI scholars. We briefly outline how, in our experience, the basis of Critical Theory and Feminism provides a bracketing foundation for educating and cultivating HCI research that anticipates and assesses potential implications and societal expectations with regard to digital designs.

Nyckelord
Ethics, Human Computer Interaction, HCI, Critical Theory, Feminism, Technoscience
Nationell ämneskategori
Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning
Forskningsämne
människa-datorinteraktion; människa-datorinteraktion
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-159204 (URN)
Konferens
CHI´19 (Conference on Human Factors in Computing Systems) "Weaving the threads of CHI", Glasgow, Scotland, UK, May 4-9, 2019.
Anmärkning

Workshop position paper for “Standing on the Shoulders of Giants: Exploring the Intersection of Philosophy and HCI", CHI´ 19, Glasgow Scotland, UK, May 4-9, 2019.

Tillgänglig från: 2019-05-21 Skapad: 2019-05-21 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Svedmark, E. (Ed.). (2019). Universitetspedagogiska konferensen 2019: helhetssyn på undervisning - kropp, känsla och kognition i akademin. Paper presented at Universitetspedagogiska konferensen 2019, Umeå, Sverige, 10-11 oktober, 2019. Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universitetspedagogiska konferensen 2019: helhetssyn på undervisning - kropp, känsla och kognition i akademin
2019 (Svenska)Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Temat för årets konferens är Helhetssyn på undervisning – kropp, känsla och kognition i akademin. Konferensens keynotetalare, Åsa Nilsonne, Karolinska institutet, fokuserar på känslor i den pedagogiska ekvationen och vill slå ett slag för att ge dem utrymme. Som temat för konferensen antyder inrymmer det många olika frågeställningar och erfarenheter och nästan 40 bidrag kommer att presenteras under konferensen. I programmet varvas föredrag med rundabordssamtal, postrar, snabbpresentationer och verkstäder och vi är glada för att konferensen innehåller bidrag från hela universitetet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet, 2019. s. 48
Serie
Skriftserie från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) ; 2019:1
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-189342 (URN)
Konferens
Universitetspedagogiska konferensen 2019, Umeå, Sverige, 10-11 oktober, 2019
Anmärkning

Serietillhörighet saknas i publikationen.

Tillgänglig från: 2021-11-09 Skapad: 2021-11-09 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Granholm, C. & Svedmark, E. (2018). Research That Hurts: Ethical Considerations When Studying Vulnerable Populations Online. In: Ron Iphofen & Martin Tolich (Ed.), The SAGE Handbook of Qualitative Research Ethics: (pp. 501-509). Thousand Oaks: Sage Publications
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Research That Hurts: Ethical Considerations When Studying Vulnerable Populations Online
2018 (Engelska)Ingår i: The SAGE Handbook of Qualitative Research Ethics / [ed] Ron Iphofen & Martin Tolich, Thousand Oaks: Sage Publications, 2018, s. 501-509Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Thousand Oaks: Sage Publications, 2018
Nyckelord
Internet Research, Method, Ethics, Research Ethics, Vulnerable Populations
Nationell ämneskategori
Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-145725 (URN)10.4135/9781526435446.n34 (DOI)9781473970977 (ISBN)9781526435446 (ISBN)
Tillgänglig från: 2018-03-15 Skapad: 2018-03-15 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Croon Fors, A. & Svedmark, E. (2017). Science out of Comfort: Ethics as an Act of Violence. In: : . Paper presented at Annual Meeting of the Society for Social Studies of Science (4S), Boston, Massachusetts, August 30 - September 2, 2017.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science out of Comfort: Ethics as an Act of Violence
2017 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

Discomfort, disturbance, disharmony and disgust tend to provoke traditional science and research, bringing about questions of truth in relation to what is to be seen as emotional contamination of results and knowledge production. But what if uncomfortableness is the deal breaker for training our sensibilities and judgement as an important compass of care and ethics? What if the disharmony is an important act of violence when performed on norms and discourses of hegemonic power? Aligned with the theme of this annual meeting we invite contributions that reflect on the extent and limits of our sensibilities as STS scholars, teachers, and activists. We especially seek contributions that speculate on and figure concepts like "dirt", "the uncomfortable" and "matters out of place" in order to attain new critical sensibilities through composition, intra-action and critical reflective practices. With the theme Science out of Comfort, we would like this panel to offer a track of contributions that explore phenomena and concerns that antagonize and ruffle in order to break free — in order to feel and sense how the world is made differently sense-able through multiple discourses and practices of knowledge-making, as well as that which evades the sensoria of technoscience and STS. We welcome contributions that explore how alternative forms of knowledge production can support new critical sensibilities in which disturbances and uncomfortable affects and emotions are used in order to slow down and make room for critical reflection and attention.

Nyckelord
Feminist technoscience, Ethics, Critical theory, STS
Nationell ämneskategori
Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning
Forskningsämne
etik; genusvetenskap; människa-datorinteraktion; design
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-140178 (URN)
Konferens
Annual Meeting of the Society for Social Studies of Science (4S), Boston, Massachusetts, August 30 - September 2, 2017
Tillgänglig från: 2017-10-02 Skapad: 2017-10-02 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Svedmark, E. (2016). Becoming Together and Apart: technoemotions and other posthuman entanglements. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå University
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Becoming Together and Apart: technoemotions and other posthuman entanglements
2016 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Using social media and norm-breaking material as an empirical touchstone this thesis elaborates, investigates and explores the entangled relationships between humans and technology in social media settings. Guided by uncomfortable, emotional and bodily online sharing the thesis gives voice to stories that are seldom heard, by people whose lives are rarely spoken of. By exploring the performative entanglements of/with/through technology, design and human intent the overall aim is to offer a critical and new understanding of our online togetherness and posthuman becoming.

The conceptual framework throughout the thesis is based on posthuman theory and feminist technoscience, two closely connected theories providing a new onto-epistemological way of understanding the world’s becoming. The thesis should be seen as the product of an empirical practice of making theory about digital things, culture, humans and non-humans. By exploring diffraction and touch as not only theoretical standpoints but also hands-on methodology the thesis contributes to the development of new ways of doing research.

Important findings arising from the practice of diffraction and touch are Technoemotions – conceptually agents built on a posthuman understanding of how emotions are entangled between and within the phenomenon, becoming important agents in the apparatus creating the phenomenon. Four Technoemotions seem particularly prominent in the material: Trust, Truth, Time and Embodiment.

The thesis concludes by providing a discussion on critical alternatives for ethics, politics and power in relation to social media and the norms and norm-breaking practices most of us participate in. The responsibility and ability to respond are addressed, as well as social justice and hope for the future to come. 

Abstract [sv]

Sociala medier har för många människor blivit en naturlig del av vardagen där den digitala gemenskapen är lika viktig som den analoga. På platser så som Facebook, Twitter, bloggar och Instagram kommunicerar vi genom att dela med oss av tankar, händelse och åsikter i vår vardag. Vi varvar bilder från vår semester med politiska artiklar, delar vidare kloka citat eller resultatet från ett test av något slag, skryter på våra barn, filmar våra husdjur, delar med oss av sjukdomstillstånd och barnafödande och allt annat som en vardag kan vara fylld av. Just själva delandet är ett viktigt fundament i sociala mediers blivande och dess design är ofta optimerad för att kunna dela samma inlägg till flera olika sociala plattformar med ett enkelt klick.

Denna avhandling handlar om hur vi genom sociala medier blir tillsammans på nätet, hur vi formar varandra men även hur vi formas av de tekniska scripts och den design som sociala medier är uppbyggt av. I avhandlingen får läsaren ta del av ett stort normbrytande empiriskt material. Med avstamp i detta normbrytande undersöker sedan författaren hur feministisk teknovetenskap och posthumanistisk teori kan användas som konkret metod för analys. Genom att applicera både närhet och diffraktion till det normbrytande empiriska materialet finner författaren det hon valt att kalla Teknoemotioner – konceptuella agenter som har sitt ursprung i sammanflätningar av digitala, sociala, mänskliga och icke-mänskliga material och kompositioner. Fyra teknoemotioner är särskilt framträdande, dessa är: förtroende, sanning, tid och förkroppsligande men författaren nämner också friktion och frusna berättelser som viktiga för att förstå fenomenet normbrytande delningar i sociala medier.

Förtroende, sanning, tid och förkroppsligande är teknoemotioner som befinner sig i mellanrummet mellan skilda delningspraktiker i sociala medier. Dessas teknoemotioner skapar förutsättningar och påverkar upplevelser, ger indikationer om möjliga skillnader och likheter som är av betydelse för hur vi blir tillsammans med digitala material genom sociala medier. Författaren ger exempel på att det visserligen ofta är först i sin frånvaro som teknoemotioner blir uppenbara och får agens. Därmed konstaterar författaren att teknoemotioner också ofta är sin motsats. Analysen visar vidare att användare ofta uppfattar teknoemotionerna som valbara, exempelvis sanning. I sociala medier är sanning ofta en komplex agent, som ifrågasätts eller behandlat som något var och en får/kan avgöra på egen hand. Förtroende likaså. Med teknoemotionen, förkroppsligande, framgår också en tvetydighet, där kroppen (den fysiska) saknas i det virtuella rummet även om digitala kroppar är högst närvarande. Kan det vara så att känslan av anonymitet växer sig starkare om jag kan välja att vara i eller utanför min kropp?  Slutligen, tid. Tid är inte detsamma på internet som vi är vana. Där är tid ett högt arbiträrt begrepp och vi befinner oss i vår historia, samtid och till viss del även får framtid simultant.

Avhandlingen avslutas med en metareflektion över hur det är möjligt att skapa kunskap om komplexa posthumanistiska fenomen där mänsklig handlingsförmåga vävs samman med digitala material och dess skilda rationaliteter. Genom att efterfråga alternativa ideal för kunskapsutveckling och design där etik, politik och makt är viktiga inslag hoppas författaren på en kritisk och alternativ förståelse av den verklighetsproduktion som sociala medier (och andra posthumana fenomen) bidrar till.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå University, 2016. s. 229
Serie
Research reports in informatics, ISSN 1401-4572 ; RR-1601
Nyckelord
Technoemotions, Feminist technoscience, Posthuman theory, Onto-epistemology, Diffraction, Norm-breaking, Digital dirt, Privacy, Sharing, Self-disclosure, Stickiness
Nationell ämneskategori
Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning
Forskningsämne
data- och systemvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-120195 (URN)978-91-7601-487-5 (ISBN)
Disputation
2016-06-03, MA121, MIT-huset, Umeå, 13:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2016-05-13 Skapad: 2016-05-10 Senast uppdaterad: 2024-07-02Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-0415-0260

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer