Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 31) Visa alla publikationer
Eklund, N., Landström, L. & Henning-Mäki, A.-K. (2021). Att bidra till polisiär vidareutbildning och professionalisering i brytningstid. In: Staffan Karp; Lars-Erik Lauritz (Ed.), Samverkan för framgång: 20 år med polisutbildningen i Umeå (pp. 115-130). Umeå: Umeå universitet, Enheten för polisutbildningen
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att bidra till polisiär vidareutbildning och professionalisering i brytningstid
2021 (Svenska)Ingår i: Samverkan för framgång: 20 år med polisutbildningen i Umeå / [ed] Staffan Karp; Lars-Erik Lauritz, Umeå: Umeå universitet, Enheten för polisutbildningen , 2021, s. 115-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, Enheten för polisutbildningen, 2021
Nyckelord
Förundersökningsledare, Mellanchef, Vidareutbildning, Polisen
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
polisforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-190140 (URN)978-91-7855-689-2 (ISBN)978-91-7855-690-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2021-12-07 Skapad: 2021-12-07 Senast uppdaterad: 2022-03-28Bibliografiskt granskad
Landström, L. (2021). Brottsoffret och rättsprocessen (2ed.). In: Görel Granström; Ruth Mannelqvist (Ed.), Brottsoffer: rättsliga perspektiv (pp. 35-59). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Brottsoffret och rättsprocessen
2021 (Svenska)Ingår i: Brottsoffer: rättsliga perspektiv / [ed] Görel Granström; Ruth Mannelqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, 2, s. 35-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2021 Upplaga: 2
Nyckelord
Brottsoffer, rättsprocess, viktimologi, förundersökning, rättegång, åtal
Nationell ämneskategori
Juridik
Forskningsämne
juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-192222 (URN)9789144152493 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-02-04 Skapad: 2022-02-04 Senast uppdaterad: 2022-02-04Bibliografiskt granskad
Hjertstedt, M. & Landström, L. (2020). Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning: En analys av rättighetsskyddet vid frihetsberövande och reell husrannsakan. Svensk Juristtidning (8), 665-691
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning: En analys av rättighetsskyddet vid frihetsberövande och reell husrannsakan
2020 (Svenska)Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 665-691Artikel i tidskrift, Editorial material (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidanEuropakonventionens skydd för rätten till frihet och till privatliv enligt artiklarna 5 och 8. Avslutningsvis diskuteras i vad mån det svenska systemet ger ett tillfredsställande rättighetsskydd.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning, 2020
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Juridik
Forskningsämne
processrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-175708 (URN)
Tillgänglig från: 2020-10-07 Skapad: 2020-10-07 Senast uppdaterad: 2020-10-07Bibliografiskt granskad
Landström, L. & Naarttijärvi, M. (2020). Gränser för polisiär innovation - rättssäkerhet, enhetlighet och demokratisk legitimitet. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab (3), 268-286
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gränser för polisiär innovation - rättssäkerhet, enhetlighet och demokratisk legitimitet
2020 (Svenska)Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, ISSN 0029-1528, nr 3, s. 268-286Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The literature on policing asserts that there has been a remarkable emphasis oninnovation in police work over the last decades. During the same time, police organizationsin several countries have been centralized to promote increased unityand response to political steering and method development. In Sweden, the policereform was motivated by a perceived correlation between uniformity in workingmethods and organizational effectiveness. From a legal perspective, innovationin police methods involves inherent questions of rule of law – ensuring legality,compatibility with human rights, and predictability for citizens. This also carriesimplications for democratic legitimacy, since the police have far-reaching powerto interfere with citizens’ spheres of interest. This article discusses issues of innovationwithin the Swedish police from a rule of law and democracy perspective.Innovation in police work is discussed on a system level through a study of thelegal framework and institutional conditions introduced with the creation of thenew police organization. Results are presented from an interview study with policemanagers on different levels within the new organization. The results suggestthat innovation in police work develops largely organically at different levels andunits within the police organization and then spread as “best practices” whichthe new Police Authority is seen as organizationally able to pick up and disseminate.Secondly, police openness to new evidence-based methods from outside theorganization is increasing. Thirdly, there is a tension between the increased abilityto create uniformity in methods and the need to adjust these methods to localconditions. Lastly, some uncertainties regarding legal accountability seem to existas new methods are developed and implemented.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Kriminalistisk Institut, 2020
Nyckelord
democratic legitimacy, innovation, policing, rule of law, demokratisk legitimitet, innovation, polisarbete, rättssäkerhet
Nationell ämneskategori
Juridik
Forskningsämne
juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-177536 (URN)10.7146/ntfk.v107i3.124885 (DOI)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173
Tillgänglig från: 2020-12-11 Skapad: 2020-12-11 Senast uppdaterad: 2021-04-15Bibliografiskt granskad
(2020). Ingen är oersättlig, men…. In: Mattias Derlén, Lena Landström, Nina Nilsson Rådeström (Ed.), Vänbok till Ulf Israelsson: (pp. 21-24). Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ingen är oersättlig, men…
2020 (Svenska)Ingår i: Vänbok till Ulf Israelsson / [ed] Mattias Derlén, Lena Landström, Nina Nilsson Rådeström, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet , 2020, s. 21-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

”Men vad i…!!” Dessa ord får inleda några rader om en del av universitetets verksamhet som inte sticker ut och på ett vis handlar mer om att verka i det tysta. Universitet förknippas med forskning och utbildning, möjligtvis också samverkan. Lärosalar, korridorer och kontorsrum fyllda av studenter, lärare och forskare. Men bakom allt detta finns också en administration, eller ”stödet” som det kallas i universitetsbyråkratins budgetsammanhang. Vissa delar av administrationen är universitetsövergripande och återfinns på central nivå, medan andra finns på universitetets olika fakulteter och institutioner. På institutionsnivå kan det handla om exempelvis studievägledning och studieadministration eller om ekonomisk administration. Det finns en inneboende spänning mellan kärnuppgifterna och administrationen på så sätt att det administrativa ska stödja övriga delar av verksamheten och flyta på, utan att ”störa” alltför mycket i det dagliga arbetet. Något som illustreras av de inledande orden.

I detta bidrag till vänboken tänker vi tillbaka på och reflekterar över vår erfarenhet av att arbeta tillsammans med Ulf, som ägnat många år och en stor del av sin tid till just administrativa frågor. Vi delar med oss av några minnen, där vår erfarenhet omfattar över 25 års arbete inom områden som bemanningsplanering, ekonomiadministration, studieadministration och studievägledning. Det här är vår berättelse.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet, 2020
Serie
Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet, ISSN 1404-9198 ; 44
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-176375 (URN)978-91-7855-317-4 (ISBN)
Tillgänglig från: 2020-11-03 Skapad: 2020-11-03 Senast uppdaterad: 2020-11-04Bibliografiskt granskad
Landström, L., Eklund, N. & Naarttijärvi, M. (2020). Legal limits to prioritisation in policing: challenging the impact of centralisation. Policing & society, 30(9), 1061-1080
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Legal limits to prioritisation in policing: challenging the impact of centralisation
2020 (Engelska)Ingår i: Policing & society, ISSN 1043-9463, E-ISSN 1477-2728, Vol. 30, nr 9, s. 1061-1080Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article illustrates, through a combination of administrative and legal perspectives, how ambitions to centralise prioritisation decisions within a police organisation can be limited by the legal rules relating to crime investigations and public order policing. As a case study, we use the centralisation of the Swedish Police, a reform intending to reduce the previously far-reaching operational independence of regional police authorities in favour of a centralised and uniform single authority. Through this case study, we analyse the interaction between the legal and institutional frameworks of policing and prosecution, including positive obligations enshrined in the European Convention on Human Rights. We conclude that legal responsibilities affecting the Swedish Police may significantly limit the possibility for managers and officers to de-prioritise many cases and public order concerns, which, in turn, may limit the ability to divert resources to other—centrally prioritised—tasks. Failure to account for such limits may cause reform ambitions to collide with legal responsibilities in day-to-day operative policing. The results indicate that research into organisational reform and police prioritisation may benefit from a more systemic analysis of the legal and institutional factors limiting institutional discretion.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2020
Nyckelord
Policing, prioritisation, discretion, centralisation, positive obligations, Polis, prioriteringar, skön, centralisering, positiva skyldigheter
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle) Studier av offentlig förvaltning
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-162063 (URN)10.1080/10439463.2019.1634717 (DOI)000479566400001 ()2-s2.0-85087757672 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173:1
Tillgänglig från: 2019-08-12 Skapad: 2019-08-12 Senast uppdaterad: 2023-03-24Bibliografiskt granskad
Landström, L. (2020). Vem är förundersökningsledare?: en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet. Juridisk Publikation (1), 65-100
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vem är förundersökningsledare?: en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet
2020 (Svenska)Ingår i: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, nr 1, s. 65-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Under många år har kritik riktats mot bristande resultat vad avser rättsväsendets, särskilt polisens, förmåga att klara upp och lagföra brott. En nyckelaktör i det brottsutredande arbetet är förundersökningsledaren. Uppgiften att vara förundersökningsledare är fördelad mellan åklagare och polis, beroende på brottstyp och en mängd andra faktorer. Frågan om vem som leder förundersökningen - polis eller åklagare - och vem inom polisen som kan vara förundersökningsledare behandlas i denna artikel. I artikeln undersöks den rättsliga regleringen av hur fördelningen har gjorts över tid och vilka faktorer som getts betydelse för fördelningen. Undersökningen visar att praktiska och resursmässiga skäl ligger bakom en förändring där polisen leder allt fler förundersökningar, och att det finns en spretighet rörande vem inom polisen som ska vara förundersökningsledare. Samtidigt har åklagarna getts en tydligare roll som förundersökningsledare vid vissa kriminalpolitiskt prioriterade brott. Bakom dessa utvecklingslinjer ligger främst effektivitets och kvalitetskrav, medan rättssäkerhetshänsyn mer sällan varit skäl för förändringar. Avslutningsvis ställs frågan om rättssäkerheten kan behöva stärkas, genom exempelvis domstolskontroll.

Nyckelord
förundersökning, polis, straffprocess, undersökningsledare, åklagare
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Forskningsämne
juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-174073 (URN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173:1
Tillgänglig från: 2020-08-13 Skapad: 2020-08-13 Senast uppdaterad: 2020-08-17Bibliografiskt granskad
Derlén, M., Landström, L. & Nilsson Rådeström, N. (Eds.). (2020). Vänbok till Ulf Israelsson. Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vänbok till Ulf Israelsson
2020 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet, 2020. s. 295
Serie
Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet, ISSN 1404-9198 ; 44
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-175541 (URN)9789178553174 (ISBN)
Tillgänglig från: 2020-10-02 Skapad: 2020-10-02 Senast uppdaterad: 2020-10-05Bibliografiskt granskad
Eklund, N. & Landström, L. (2019). Effektivare för vem?: chefsuppfattningar om den nya styrningen av svensk polis. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 96(1), 35-55
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Effektivare för vem?: chefsuppfattningar om den nya styrningen av svensk polis
2019 (Svenska)Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 96, nr 1, s. 35-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Köpenhamn: Djøf Forlag, 2019
Nyckelord
Polisen, styrning, effektivitet
Nationell ämneskategori
Statsvetenskap
Forskningsämne
statskunskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-161260 (URN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173:1
Tillgänglig från: 2019-07-01 Skapad: 2019-07-01 Senast uppdaterad: 2019-07-03Bibliografiskt granskad
Landström, L. & Henning-Mäki, A.-K. (2019). Slumpmässiga arbetsplatsinspektioner: fler "verktyg" i Polisens låda - utan rättslig kontroll. In: Ruth Mannelqvist, Staffan Ingmanson & Carin Ulander Wänman (Ed.), Festskrift till Örjan Edström: (pp. 275-292). Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Slumpmässiga arbetsplatsinspektioner: fler "verktyg" i Polisens låda - utan rättslig kontroll
2019 (Svenska)Ingår i: Festskrift till Örjan Edström / [ed] Ruth Mannelqvist, Staffan Ingmanson & Carin Ulander Wänman, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet , 2019, s. 275-292Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet, 2019
Serie
Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet, ISSN 1404-9198 ; 41
Nyckelord
Polisarbete, Europakonventionen, sanktionsdirektivet
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Forskningsämne
juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-161258 (URN)9789178550784 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-07-01 Skapad: 2019-07-01 Senast uppdaterad: 2019-07-01Bibliografiskt granskad
Projekt
Polisarbetet - mellan effektivitet och rättsstatlighet [SGO14-1173:1_RJ]; Umeå universitet; Publikationer
Landström, L. & Naarttijärvi, M. (2020). Gränser för polisiär innovation - rättssäkerhet, enhetlighet och demokratisk legitimitet. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab (3), 268-286Landström, L., Eklund, N. & Naarttijärvi, M. (2020). Legal limits to prioritisation in policing: challenging the impact of centralisation. Policing & society, 30(9), 1061-1080Landström, L. (2020). Vem är förundersökningsledare?: en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet. Juridisk Publikation (1), 65-100Naarttijärvi, M. (2019). Legality and Democratic Deliberation in Black Box Policing. Technology and Regulation, 35-48
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2203-8750

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer