Umeå universitets logga

Syftet med den här boken är att ge läsaren grundläggande kunskaper i arbetsrätt och den svenska modellen. I fokus för framställningen står den arbetsrättsliga lagstiftningens framväxt, arbetsmarknadens parter, medbestämmande, anställningsskydd, arbetsmiljö och skydd mot diskriminering. Andra områden som behandlas är arbetstidsregleringen och ledighetslagstiftningen. Vidare behandlas EU-arbetsrättens inverkan på den svenska lagstiftningen. 

Grundläggande EU-rätt är en introduktionsbok till EU-rätten och förklarar EU:s rättsordning ur tre perspektiv: konstitutionellt, institutionellt och materielrättsligt. På ett tydligt och pedagogiskt sätt beskrivs EU-rättens innehåll, logik och systematik. Såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler behandlas.

Arbetskraftens fria rörlighet är en av grundstenarna inom EU. Arbetstagare har rätt att söka och ta arbete i alla EU-länder och ska i princip ha samma rättig­heter som andra arbetstagare i värdlandet. Efterhand har även arbetssökande EU-medborgare som kommer direkt från ett annat land alltmer kommit att få stärkta rättigheter. En fråga är mot den bakgrunden i vilken utsträckning arbets­sökande från andra EU-länder har rätt att få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd inom ramen för jobbgarantierna på den svenska arbets­marknaden.

I rapporten analyseras först EU-rätten och i synnerhet EU-domstolens praxis. Därefter undersöks villkoren för tillträde till de svenska jobbgarantierna och olika stöd kopplade till dessa. Slutligen analyseras hur reglerna om tillträde till dessa åtgärder och olika stöd förhåller sig till EU-rätten och den fria rörlig­heten.

EU-domstolen prövar nationella regler mot bland annat principer om lika­behandling och icke-diskriminering och om nationella regler kan hindra eller avskräcka medborgare från andra medlemsstater från att utnyttja den fria rörligheten.

Rapporten visar på kritiska punkter som kan finnas i regleringen av de åt­gärder som studeras. Härigenom belyses också vilka frågor som mer generellt måste beaktas vid utformningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige med hänsyn tagen till EU-rätten.