Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Jonsson, Lennart
Publikationer (3 of 3) Visa alla publikationer
Modig, L., Meister, K., Strömgren, M., Jonsson, L. & Forsberg, B. (2015). Betydelsen av förändring i befolkningens geografiska utbredning över tid för resultaten i en hälsokonsekvensbedömning för ett större vägprojekt: Slutrapport. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Betydelsen av förändring i befolkningens geografiska utbredning över tid för resultaten i en hälsokonsekvensbedömning för ett större vägprojekt: Slutrapport
Visa övriga...
2015 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2015. s. 15
Serie
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2015:1
Nationell ämneskategori
Arbetsmedicin och miljömedicin
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-103593 (URN)881251 (Lokalt ID)881251 (Arkivnummer)881251 (OAI)
Tillgänglig från: 2015-05-22 Skapad: 2015-05-22 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad
Forsberg, B., Wahlgren, C., Lundström, N.-G. & Jonsson, L. (2014). Eldningsvanor inom några studieområden i Västerbotten.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Eldningsvanor inom några studieområden i Västerbotten
2014 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I syfte att få bättre underlag om vedeldningens omfattning och emissioner har en eldningsvaneundersökning genomförts i fyra områden inom Västerbotten. Undersökningen baseras på en besöksintervju genomförd av två personer vilka följt ett formulär med frågor och standardiserat sina klassificeringar av de intervjuades svar av mer öppen karaktär. Intervjuerna har genomförts i fyra områden med bebyggelse av olika ålder: Vännäs (kommuncentra), Vännäsby, Sävar och Tavleliden/Tomtebo (villaförort i Umeå). På dessa platser har partikelmätningar i en punkt genomförts inom ramen för ett annat projekt, och kortvariga sotmätningar genomförts på fler platser. Hushåll till intervjuerna utvaldes utifrån att de enligt sotarregistret har någon form av ved- , flis- eller pelletseldning. Totalt intervjuades 176 hushåll, endast ett två ytterligare var tillfrågade och avböjde. Studien visar anläggningarnas användningsgrad, bl.a. bränsleförbrukning per år, vilket kan användas för att beräkna utsläppsmängder. För pannor fanns dock inget samband mellan hög sotnings-frekvens enligt sotarregistren och hög vedförbrukning per år enligt intervjuerna. De som har fjärrvärme som huvudsakligt uppvärmningssätt använder sin kamin/lokaleldstad mindre än den som i huvudsak värmer bostaden med el. Utsläpps- och haltberäkningar kan ta hänsyn till denna kunskap.

Förlag
s. 15
Serie
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2014:5
Nationell ämneskategori
Arbetsmedicin och miljömedicin
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-102916 (URN)
Tillgänglig från: 2015-05-11 Skapad: 2015-05-11 Senast uppdaterad: 2018-06-07Bibliografiskt granskad
Modig, L., Hagenbjörk-Gustafsson, A., Jonsson, L., Olsson, D., Strömgren, M. & Forsberg, B. (2012). Modell för beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik. Umeå: Umeå universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Modell för beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik
Visa övriga...
2012 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.

Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.

Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex. populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och 1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt forskningsprojekt, ESCAPE.

Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och 1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.

Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och 1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2012. s. 22
Serie
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2012:1
Nationell ämneskategori
Arbetsmedicin och miljömedicin
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-54455 (URN)881251 (Lokalt ID)881251 (Arkivnummer)881251 (OAI)
Tillgänglig från: 2012-04-26 Skapad: 2012-04-26 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer