Umeå University's logo

Sweden has a long tradition of integrating craft education (slöjd) into its national curriculum, emphasizing creativity, problem-solving, and sustainable making. This presentation examines the evolution of Swedish sloyd teacher training, where hands-on material exploration, pedagogical theory, and digital tools intersect to prepare future educators. Over the past decade, the education has transitioned from a campusbased format to semi-distance learning and, during the COVID-19 pandemic, to fulldistance education. These shifts have not only posed challenges but also generated new opportunities for innovation in craft education. Post-pandemic reflections have provided valuable insights into what worked well, including the use of digital tools for supervision and assessment, increased flexibility, and novel approaches to practical craft education at a distance. By drawing on these experiences, Swedish sloyd teacher education in Umeå continues to evolve, balancing tradition with digital transformation to enhance accessibility and pedagogical quality.

Maker Utopias explores how technology subcultures create Actually Existing Utopias, using speculative critical making as a method. We create miniature dioramas of shared community technology workshops to examine DIY maker and hacker cultures in a new way – their histories, presents and futures. Makers and hackers present alternatives to existing consumerism and global mass production in their visions and practices, by experimenting with local open source solutions and ways of organizing that are espoused as more sustainable and democratizing. Yet realizing such tiny utopias in today’s capitalist structures is not always so simple. 

This poster presents an artistic research project called Maker Utopias and interim findings from an ongoing study. We explore the material, aesthetic, technical and conceptual dimensions of maker culture futures, through the creation of miniature dioramas. Makers and hackers are technology subcultures who encourage others to actively participate in locally relevant and socially good design and production, often termed grassroots innovation. Their narratives envision replacing empty consumerism with more empowering, creative, circular, democratic and community-based production in shared workshops (fab labs and makerspaces), according to local needs, materials and resources. We ask, what does it take to build tiny sustainable solar societies in the interstices of unsustainable macro structures, in the face of hypercapitalism and the polycrisis? What do sustainability transformations and industrial transitions really look like at the grassroots? Perhaps we as a society can only create such utopias in miniature form. 

This artistic research project investigates how digital fabrication reconfigures the values, functions, and processes of sloyd. Using insect hotels with facades inspired by international architecture as case studies, the project examines what is preserved, transformed, or lost when craft traditions are translated into digital form and relocated into new cultural contexts. The study shows how such translations reveal both the limitations of digital tools and the potential for new interpretations of cultural heritage within craft.

This article explores how creative expressions in the course Sloyd, Design, and Sustainable Development at Umeå University serve as a form of eco-cultural resilience. Eco-cultural resilience refers to a culture’s ability to preserve traditions and ecological practices despite environmental and social changes. The course encourages students to engage in activism and use craft as a tool for addressing climate change and social justice, aligning with the vision of "Design Futuring" by Fry. Two student projects are highlighted: The Butterfly Effect, which raises awareness about endangered species through embroidered butterfly brooches, and Dear Plastic, which transforms plastic waste into a christening gown to challenge perceptions of plastic waste. Both projects demonstrate how traditional craft techniques can inspire environmental action and shape public discourse on sustainability. At Umeå University, craft education combines traditional skills with innovation, empowering students to influence societal change and contribute to a more sustainable future.

Detta bidrag ämnar presentera en översikt över slöjdämnets (in-, av- eller) utveckling sedan digitaliseringens intåg i skolans kursplaner. Genom att ta avstamp i en rad projekt som fokuserar på digitalisering i slöjdundervisningen, belyser vi de viktiga stegen i denna pedagogiska resa. Vi reflekterar över utvecklingen i undervisningsformat, från traditionell slöjdundervisning till en blandning av distans- och semidistansmetoder, där vi använder digitala verktyg för filmstöd, anpassar materialförsörjningen, utforskar metoder för elevpresentationer och övergår från fasta undervisningsmiljöer till flexibla, mobila lösningar, samtidigt som vi utmanar synkrona lärtillfällen med asynkrona lärtillfällen.

Metod: I våra projekt inom integrationen av digitala verktyg i slöjdutbildning har vi använt oss av en kombination av aktionsforskning och autoetnografi. Genom aktionsforskning har vi genomfört en cyklisk process av planering, handling, observation och reflektion. Detta har inkluderat utveckling och genomförande av kurser och projekt där digitala verktyg för design och tillverkning används. Vi har observerat och dokumenterat hur dessa verktyg implementeras i slöjdämnet och vilken påverkan de har på undervisningen. Genom regelbundna reflektioner har vi identifierat utmaningar och framgångar, och baserat på dessa insikter justerat våra metoder och tillvägagångssätt. Parallellt har vi använt autoetnografi för att utforska och dokumentera våra egna erfarenheter (likt forskare) som lärare i detta förändringsarbete. Genom personliga reflektionsloggar och kontinuerliga samtal har vi analyserat våra upplevelser av att lära ut- och lära oss själva använda digitala verktyg. Kombinationen av dessa två forskningsmetoder har möjliggjort en flerdimensionell förståelse av processen.

Teori: Inom projekten utforskas spänningen mellan digitala verktyg och den traditionella slöjden. I ljuset av Myrskog och Högvägs (2020) observationer om slöjdstuderandes erfarenheter av manuell och digital formgivning, undersöker vårt bidrag hur denna övergång från traditionell till digital metodik påverkar undervisningsstrategier och lärprocesser i slöjdundervisningen, reflekterande över hur en balans mellan bevarandet av traditionellt hantverk och integration av digital innovation kan berika slöjdämnets framtid (Myrskog & Högväg, 2020).

Resultat: Resultaten inkluderar observationer från olika projekt, såsom egna projekt för kompetensutveckling inom digital fabrikation, projekt med grundskoleelever och i huvudsak projekt med slöjdlärarstudenter. Vi har noterat trösklar, hinder men också möjligheter. Vårt bidrag belyser hur digitala verktyg kan förändra förutsättningarna i slöjdämnet och bidrar till att utveckla både lärare och elevers kompetens inom detta område. Det syftar till att lyfta fram hur dessa verktyg kan ändra arbetsflöden och arbetssätt i slöjdämnet.

Detta bidrag ämnar presentera en översikt över slöjdämnets (in-, av- eller) utveckling sedan digitaliseringens intåg i skolans kursplaner. Genom att ta avstamp i en rad projekt som fokuserar på digitalisering i slöjdundervisningen, belyser vi de viktiga stegen i denna pedagogiska resa. Vi reflekterar över utvecklingen i undervisningsformat, från traditionell slöjdundervisning till en blandning av distans- och semidistansmetoder, där vi använder digitala verktyg för filmstöd, anpassar materialförsörjningen, utforskar metoder för elevpresentationer och övergår från fasta undervisningsmiljöer till flexibla, mobila lösningar, samtidigt som vi utmanar synkrona lärtillfällen med asynkrona lärtillfällen. 

I våra projekt inom integrationen av digitala verktyg i slöjdutbildning har vi använt oss av en kombination av aktionsforskning och autoetnografi. Genom aktionsforskning har vi genomfört en cyklisk process av planering, handling, observation och reflektion. Detta har inkluderat utveckling och genomförande av kurser och projekt där digitala verktyg för design och tillverkning används. Vi har observerat och dokumenterat hur dessa verktyg implementeras i slöjdämnet och vilken påverkan de har på undervisningen. Genom regelbundna reflektioner har vi identifierat utmaningar och framgångar, och baserat på dessa insikter justerat våra metoder och tillvägagångssätt. 

Inom projekten utforskas spänningen mellan digitala verktyg och den traditionella slöjden. I ljuset av Myrskog och Högvägs (2020) observationer om slöjdstuderandes erfarenheter av manuell och digital formgivning, undersöker vårt bidrag hur denna övergång från traditionell till digital metodik påverkar undervisningsstrategier och lärprocesser i slöjdundervisningen.

Resultaten inkluderar observationer från olika projekt, såsom egna projekt för kompetensutveckling inom digital fabrikation, projekt med grundskoleelever och i huvudsak projekt med slöjdlärarstudenter. Vi har noterat trösklar, hinder men också möjligheter. Vårt bidrag belyser hur digitala verktyg kan förändra förutsättningarna i slöjdämnet och bidrar till att utveckla både lärare och elevers kompetens inom detta område. Det syftar till att lyfta fram hur dessa verktyg kan ändra arbetsflöden och arbetssätt i slöjdämnet.

This two-week workshop encouraged students to explore identity through digital media and portraiture. Using iPads, they created six self-portraits and analysed their work, refecting on how identity can be expressed through art. They also analysed how past artists used symbols, clothing, and technical elements to communicate identity, power, and status. By blending personal and cultural narratives, students gained insight into their own self-expression while preparing for future inclusive, culturally sensitive classrooms.

The "Greetings from the Arctic" exhibition stands as a beacon of cultural connectivity and youthful expression in the Arctic realm. This exhibition seeks to weave together the younger generation in a collaborative project of artistic and environmental dialogue.

At the heart of this exhibition are personalised postcards, created and exchanged by pupils residing in diverse Arctic- and near Arctic locations such as northern Finland, Norway and Sweden. These postcards express individual thoughts, concerns, and visions about the Arctic's unique environment and cultural heritage. Each postcard is a narrative thread, contributing to a larger tapestry that reflects the vibrant, multifaceted life and challenges in the Arctic—a visual symposium of Arctic stories, fostering intergenerational and cross-cultural dialogue.

The exhibition embodies the AEA (New Genre Art Education in the Arctic) project's dedication to participatory art-based methods. It underscores the importance of inclusive, transdisciplinary knowledge and artistic practices, championing cultural sensitivity in the Arctic and the wider world. This exhibition invites viewers to embark on a journey through the North, where each postcard is a greeting, an insight, and an invitation to understand and appreciate the rich tapestry of Arctic life.

Format: Postcards printed and presented in digital format (video/ digital collage)