Umeå University's logo

Sweden has a long tradition of integrating craft education (slöjd) into its national curriculum, emphasizing creativity, problem-solving, and sustainable making. This presentation examines the evolution of Swedish sloyd teacher training, where hands-on material exploration, pedagogical theory, and digital tools intersect to prepare future educators. Over the past decade, the education has transitioned from a campusbased format to semi-distance learning and, during the COVID-19 pandemic, to fulldistance education. These shifts have not only posed challenges but also generated new opportunities for innovation in craft education. Post-pandemic reflections have provided valuable insights into what worked well, including the use of digital tools for supervision and assessment, increased flexibility, and novel approaches to practical craft education at a distance. By drawing on these experiences, Swedish sloyd teacher education in Umeå continues to evolve, balancing tradition with digital transformation to enhance accessibility and pedagogical quality.

Maker Utopias explores how technology subcultures create Actually Existing Utopias, using speculative critical making as a method. We create miniature dioramas of shared community technology workshops to examine DIY maker and hacker cultures in a new way – their histories, presents and futures. Makers and hackers present alternatives to existing consumerism and global mass production in their visions and practices, by experimenting with local open source solutions and ways of organizing that are espoused as more sustainable and democratizing. Yet realizing such tiny utopias in today’s capitalist structures is not always so simple. 

This poster presents an artistic research project called Maker Utopias and interim findings from an ongoing study. We explore the material, aesthetic, technical and conceptual dimensions of maker culture futures, through the creation of miniature dioramas. Makers and hackers are technology subcultures who encourage others to actively participate in locally relevant and socially good design and production, often termed grassroots innovation. Their narratives envision replacing empty consumerism with more empowering, creative, circular, democratic and community-based production in shared workshops (fab labs and makerspaces), according to local needs, materials and resources. We ask, what does it take to build tiny sustainable solar societies in the interstices of unsustainable macro structures, in the face of hypercapitalism and the polycrisis? What do sustainability transformations and industrial transitions really look like at the grassroots? Perhaps we as a society can only create such utopias in miniature form. 

This artistic research project investigates how digital fabrication reconfigures the values, functions, and processes of sloyd. Using insect hotels with facades inspired by international architecture as case studies, the project examines what is preserved, transformed, or lost when craft traditions are translated into digital form and relocated into new cultural contexts. The study shows how such translations reveal both the limitations of digital tools and the potential for new interpretations of cultural heritage within craft.

Detta bidrag ämnar presentera en översikt över slöjdämnets (in-, av- eller) utveckling sedan digitaliseringens intåg i skolans kursplaner. Genom att ta avstamp i en rad projekt som fokuserar på digitalisering i slöjdundervisningen, belyser vi de viktiga stegen i denna pedagogiska resa. Vi reflekterar över utvecklingen i undervisningsformat, från traditionell slöjdundervisning till en blandning av distans- och semidistansmetoder, där vi använder digitala verktyg för filmstöd, anpassar materialförsörjningen, utforskar metoder för elevpresentationer och övergår från fasta undervisningsmiljöer till flexibla, mobila lösningar, samtidigt som vi utmanar synkrona lärtillfällen med asynkrona lärtillfällen.

Metod: I våra projekt inom integrationen av digitala verktyg i slöjdutbildning har vi använt oss av en kombination av aktionsforskning och autoetnografi. Genom aktionsforskning har vi genomfört en cyklisk process av planering, handling, observation och reflektion. Detta har inkluderat utveckling och genomförande av kurser och projekt där digitala verktyg för design och tillverkning används. Vi har observerat och dokumenterat hur dessa verktyg implementeras i slöjdämnet och vilken påverkan de har på undervisningen. Genom regelbundna reflektioner har vi identifierat utmaningar och framgångar, och baserat på dessa insikter justerat våra metoder och tillvägagångssätt. Parallellt har vi använt autoetnografi för att utforska och dokumentera våra egna erfarenheter (likt forskare) som lärare i detta förändringsarbete. Genom personliga reflektionsloggar och kontinuerliga samtal har vi analyserat våra upplevelser av att lära ut- och lära oss själva använda digitala verktyg. Kombinationen av dessa två forskningsmetoder har möjliggjort en flerdimensionell förståelse av processen.

Teori: Inom projekten utforskas spänningen mellan digitala verktyg och den traditionella slöjden. I ljuset av Myrskog och Högvägs (2020) observationer om slöjdstuderandes erfarenheter av manuell och digital formgivning, undersöker vårt bidrag hur denna övergång från traditionell till digital metodik påverkar undervisningsstrategier och lärprocesser i slöjdundervisningen, reflekterande över hur en balans mellan bevarandet av traditionellt hantverk och integration av digital innovation kan berika slöjdämnets framtid (Myrskog & Högväg, 2020).

Resultat: Resultaten inkluderar observationer från olika projekt, såsom egna projekt för kompetensutveckling inom digital fabrikation, projekt med grundskoleelever och i huvudsak projekt med slöjdlärarstudenter. Vi har noterat trösklar, hinder men också möjligheter. Vårt bidrag belyser hur digitala verktyg kan förändra förutsättningarna i slöjdämnet och bidrar till att utveckla både lärare och elevers kompetens inom detta område. Det syftar till att lyfta fram hur dessa verktyg kan ändra arbetsflöden och arbetssätt i slöjdämnet.

Bakgrund:

• Finansierat fortbildningsprojekt (presenterat på ”Make & Learn” ÅJ & MW + medarbetare)

Erfarenheter & reflektioner:

• Reflektioner från undervisning i vårt sloydlab
• Reflektioner från projekt med grundskoleelever
• Reflektioner från egna projekt i kombination mellan handens arbete och digitalt styrd bearbetning

Uppbyggnad av sloydlab:

• Erfarenheter och ansökningar om medel 
• Ombyggnationer i samband med neddragningar
• Inköp och installationer 
• Kursutveckling

Framtidsplaner:

• Visioner

Bakgrund:

Hösten 2017 ansökte vi om medel för fortbildning an slöjdavdelningens personal. Anledningen var de stundande förändringen av kunskapskraven i skolämnet slöjd med avseende på digitala kompetenser. Vi påbörjade en praktisk fortbildning på Umeås FabLab genom att ta ”körkort” på maskinerna, samt en mindre undersökning av de erfarenheter lärargruppen hade inom digitalt styrd bearbetning. Parallellt med detta påbörjade vi arbete med inslag av digitala verktyg i våra slöjdlärarkurser med våra studenter.

En av de erfarenheter som gjordes var att det fysiska avståndet mellan FabLab-miljön och våra slöjdverkstäder blev en bromsande faktor som motverkade det experimentella området mellan analogt och digitalt slöjdande.

Med den insikten påbörjade vi arbetet med att bygga en ny digital verkstadsmiljö i anslutning till våra slöjdlokaler under namnet Sloydlab. Målsättningen var en miljö där närheten mellan våra befintliga ämnesspecifika undervisningsmiljöer skulle inbjuda till ett utforskande om vad digital produktionsutrustning kan tillföra slöjdämnet.

Samtidigt som vårt sloydlabb växer och prövas gör vi hela tiden nya erfarenheter. Erfarenheter om hur slöjdprocessen förändras i och med inblandningen av digitala verktyg, erfarenheter om hinder och svårigheter, men också om nya möjligheter i en värld som sakta ställer om kursen från fabrikstillverkning till en mer småskalig och personlig anpassad produktion.

Digital maskinbearbetning öppnar dörren för nya dimensioner som har möjligheten att fånga intresset hos de flesta. Det kan vara hänförande, men också skrämmande. Vad händer när vi ersätter handens verktyg med digitalt styrd bearbetning? Vad behöver vi kunna och vad behöver vi lära? 

Vi delar med oss av hur vi byggt vårt sloydlab och våra erfarenheter av digitalt styrd bearbetning i ett pedagogiskt slöjdsammanhang.