Umeå University's logo

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och "det politiska", det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning. Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser - från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning - och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning - den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik. Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

Kapitlet fokuserar lärarfackliga ställningstaganden och aktioner i lärarutbildningsfrågor från 1990-talet och fram till 2023, då Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet (LF) gick samman i Sveriges Lärare. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet var under den studerade perioden centrala aktörer genom att utreda, debat­tera och försöka påverka förutsättningarna för läraryrket, inklusive lärarutbildning. De hade traditionellt skilda rekryteringsbaser och därmed olikartade profes­sio­na­liseringsprojekt och uppfattningar hur blivande lärare borde skolas. Kapitlet avser att besvara vilka lärarutbildningsfrågor de båda fackliga organisationerna särskilt engagerade sig i och hur deras inbördes relationer såg ut; vilka påverkansstrategier förbunden främst använde sig av och hur framgångsrika de var att påverka utvecklingen av lärarutbildningen.

This chapter analyses changes in the governance of subject time allocation in Swedish compulsory education. In Sweden, time governance has undergone significant shifts from strict state regulation in the 1960s to gradual deregulation in the 1980s, culminating in 1999 in an experiment that allowed 900 schools to freely distribute teaching hours across subjects, abolishing the national timetable. However, by the end of the experiment in 2005, a shift in political orientation was evident and national timetables gradually became more detailed. Applying a historical institutionalist approach, the chapter focuses on two key periods: the gradual deregulation and decentralisation ending in the timetable experiment (early 1990s – 2005) and the subsequent reintroduction and development of a more regulated national timetable (2012 – early 2020s). We conclude that time allocation in the Swedish case reflects broader education reform agendas, and that national timetables are instruments that can serve quite different purposes. 

This article provides an understanding of how a school system characterised by exceptionally far-reaching market elements has emerged and persisted in Sweden in the period from 1990 to 2025, during which reforms promoting school choice and maximum competition between schools were introduced and consolidated.The analysis demonstrates how periods of politicisation – when dominant discourses and institutional structures are contested – alternate with periods of sedimentation,during which discourses, routines, and structures become objectified and taken for granted. The article concludes by discussing whether the growing criticism of the system in recent years, emerging from multiple quarters, might lead to more substantial changes towards a process of de-marketisation of schooling. 

I stora delar av den offentliga sektorn försvåras prioritering av insatser eftersom forskning om insatsernas kostnadseffektivitet saknas. Ändå måste prioriteringsbesluten fattas. Hur kan beslutsunderlagen i denna situation bli bättre? I artikeln presenteras ett verktyg för att göra en rimlighetsbedömning avseende kostnadseffektiviteten av sådana insatser för barn och unga — Kalkylverktyg för insatser mot social utsatthet (KAMSO). Metoden och ett beräkningsexempel presenteras. Både den samhällsekonomiska kostnadseffektiviteten med vunna goda år som utfallsmått och de finansiella fördelningseffekterna beskrivs. Artikeln avslutas med en diskussion om utvecklingsmöjligheter för KAMSO.

Since the late 1970s, the relationship between the state, the public sector, and the economy has undergone a profound transformation globally toward privatization, commercialization, and market organization. Pronounced marketization of education has occurred even in the Nordic countries, traditionally characterized as having social democratic/universalistic and egalitarian welfare systems, but with considerable national variations. Sweden has caught international attention by introducing unusually far-reaching, state-supported privatization of educational provision and strong incentives for school choice and competition. Central issues addressed include the factors associated with the exceptionally swift and far-reaching market reforms in Sweden, as well as the persistence of the resulting system and its consequences according to current research.

A hasty reform decision, paucity of envisioned alternatives, and the appeal of school choice for an expanding middle-class contributed to the neoliberal turn in Swedish education politics. Generous rules of establishment and possibilities of profit-making attracted big businesses, particularly after the decision in the mid-1990s to fully tax- fund independent “free” schools. Within a 10-year period, substantial proportions of the schools were owned and run by large, profit-making companies and chains. Research has shown that the school choice and privatization reforms, besides providing parents and young people in the urban areas with a vast smorgasbord of schools, have fueled growing educational inequity and segregation since the 1990s. Despite increasing criticism of the design of school choice and profit-making in education from many sides, recently even from conservative–liberal media and politicians, the Swedish “market school system” persists and flourishes.