Umeå University's logo

The power system is undergoing a transition toward more intermittent energy sources alongside rising electricity demand, both of which increase the risk of supply disruptions. In this context, understanding the societal value of reliable electricity is critical. The standard metric for outage costs is the value of lost load (VoLL), which reflects the economic loss per unit of unserved electricity. However, VoLL varies widely across firms and sectors, making cross-industry comparisons challenging. A more operational measure is the cost per hour (CpH) of interruption, which expresses outage costs in time-equivalent terms and is often more intuitive for practical decision-making. Our analysis, based on firm-level data on electricity use and economic output, shows that the cost of power disruptions has increased significantly over time. In 2016, the estimated cost of a 1-h outage for a typical Swedish industrial facility was 23 times the value of the lost electricity—up from 13 times in 2004. These figures account for factors such as permanent production losses and substantial restart costs, both of which vary significantly by industry. To reflect this heterogeneity, we provide theoretical bounds for VoLL and CpH, capturing differences in input flexibility, process characteristics, and exposure. For the empirical estimates, this is addressed through upper- and lower bounds The approach underscores the importance of selecting appropriate metrics when assessing the economic impact of outages or evaluating investments in grid reliability.

I den här rapporten studeras fritidsfisket med handredskap efter lax och havsöring i Byskeälven under 2024 samt i Mörrumsån under 2023 och 2024. Datainsamling har skett med hjälp av en enkät till samtliga fritidsfiskare som löst fiskekort under de studerade säsongerna. Syftet med analysen är att kvantifiera de regionalekonomiska effekterna av fisket på den lokala ekonomin. Fokus har varit på den påverkan fisket har på den lokala ekonomin, med målet att värdera omsättning, förädlingsvärden och sysselsättningseffekter som genereras av fritidsfiskare.

De studerade fiskena är stora och välkända fritidsfiskedestinationer som lockar fiskare inte bara från Sverige utan även internationellt. De fritidsfiskande har kategoriserats i tre grupper: lokala fritidsfiskare (som har helårs- eller fritidsboende i de studerade områdena), fisketurister som reser till området från övriga Sverige och fisketurister som reser till området från utlandet. Fisketuristerna är en klar majoritet av de fiskande i bägge områdena. I Byske är den viktigaste utlandsgruppen från Finland, medan de viktigaste utlandsgrupperna i Mörrum är från Danmark och Tyskland. I bägge områdena anger omkring 90 % av fisketuristerna att fisket är det viktigaste skälet till att de besöker området, men andra typer av naturaktiviteter förekommer också.

Bilden på nationellt plan av att laxfisket varit ovanligt dåligt under 2023 och 2024 stöds av resultaten från denna enkät. Många av de som fiskat i något av områdena anger att de fångat mindre eller mycket mindre fisk än de räknat med, och många av de som har tidigare erfarenhet av fiske i respektive område anger att fisket varit sämre dessa år än det varit tidigare. Det totala antalet fiskedagar var också ovanligt lågt i bägge områden, sannolikt av samma skäl.

Trots detta är det attraktiva fiskedestinationer som studerats. Utgifterna per fiskedag är markant högre än det nationella genomsnittet, i synnerhet bland fisketurister men även bland lokala fritidsfiskare; de är högst i Byskeområdet (2 367 kronor), följt av Mörrums-området 2024 (2 358 kronor) och Mörrumsområdet 2023 (2 042 kronor). Både förädlingsvärde och sysselsättningseffekt per fiskedag är påtagligt högre i bägge studieområdena än vad de är för fritidsfisket nationellt. Under 2024 uppskattas det aktuella fisket ha genererat nästan 15 miljoner kronor i omsättning vardera i de lokala ekonomierna med drygt 8 miljoner kr i genererat förädlingsvärde i Byskeområdet och nästan 9 miljoner kr i Mörrumsområdet, detta trots att fisket som sagt var påtagligt mindre än vanligt dessa år. Dessa omsättningssiffror uppskattas motsvara drygt 9 årsverken i Byskeområdet och knappt 8 i Mörrumsområdet under 2024 utanför själva fiskerättsinnehavarnas verksamhet. Det är mycket stor spridning i utgifter mellan olika fiskare och det kan därför finnas skäl för intressenter i lokalområdena att utveckla strategier för att locka till sig de högst betalande besökarsegmenten i ännu större utsträckning än i dag.

This study highlights the significant economic consequences of power outages for Sweden’s electricity-intensive industries and underscores the shortcomings of traditional metrics, such as value-added-based methods, in reliably estimating these costs. The study is part of Tillväxtanalys’s project "Economic Effects ofElectricity-Intensive Industries" (ELIN), which aims to explore if and how the government can act to shift the economy toward a greater or lesser reliance onelectricity-intensive activities. 

Fisk är en gemensam resurs som bidrar med värden till samhället både genom sin roll i ekosystemen och i form av livsmedel och rekreationsmöjligheter via yrkes- och fritidsfisket. Utan kontroll och regleringar finns risk att nyttjandet inte blir hållbart från ett samhälleligt och ekologiskt perspektiv. Inom fiskförvaltningen, och då yrkes- och fritidsfisket konkurrerar om samma resurs, krävs ofta att myndigheter gör avväganden vad gäller hur fiskresursen ska fördelas. Olika typer av samhällsekonomiska analyser och indikatorer kan spela en viktig roll som besluts- och faktaunderlag i sådana överväganden.

Samtidigt är yrkes- och fritidsfiske till sina naturer olika verksamheter; yrkesfiske är en bransch som är tydligt definierad i den ekonomiska statistiken, medan fritidsfiske är en aktivitet som människor utövar på sin fritid. Denna skillnad i hur de olika fiskena ser ut och utövas gör att ekonomiska jämförelser blir komplicerade, och när olika samhällsekonomiska indikatorer används i jämförelser mellan fiskena är det nödvändigt att säkerställa att dessa indikatorer faktiskt är jämförbara.

I denna rapport diskuteras några av de viktigaste indikatorerna som används i jämförelser mellan olika fisken. Dessa indikatorer låter sig sorteras i två olika grupper, dels indikatorer som syftar till att mäta olika aspekter av ekonomisk aktivitet och dels indikatorer som syftar till att mäta olika aspekter av samhällsekonomiska värden. Aktivitetsindikatorerna bygger på nationalräkenskapssystemet och hit hör indikatorer som förädlingsvärde, sysselsättning, vinst, omsättning och multiplikatoreffekter. Värdeindikatorerna bygger på nationalekonomisk välfärdsteori och hit hör indikatorer som samhällsekonomiskt nettobidrag, producentöverskott och konsumentöverskott. I rapporten diskuteras dels vilka av dessa indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken, dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken. Det finns en rad aktivitetsbaserade indikatorer som kan vara av intresse, beroende på vilket eller vilka mål som fiskepolitiken har på en viss plats, medan det däremot egentligen bara finns en värdeindikator, nämligen det samhällsekonomiska nettobidraget, som är intressant på egen hand.

En viktig slutsats i rapporten är att det bör utvecklas satelliträkenskaper för fritidsfiske som är konsistenta med dagens satelliträkenskaper för turism mer allmänt, och att fritidsfiskebaserat företagande bör definieras och mätas på samma sätt som turismbaserat företagande mäts i satelliträkenskaper för turism och inkludera all försäljning av varor och tjänster som används för fritidsfiske. Detta skulle innebära en bredare definition av fritidsfiskebaserat företagande än dagens, som fokuserar på företag som huvudsakligen säljer till just fritidsfiske, men skulle säkerställa att aktivitetsbaserade indikatorer – både för yrkesfiske och för fritidsfiske – skulle mätas på jämförbara sätt och i enlighet med internationella nationalräkenskapsstandarder.

En annan viktig slutsats i rapporten är att när indikatorer för olika fisken används i jämförelser mellan dessa är det angeläget att indikatorerna mäts på samma geografiska skala. De flesta aktivitetsbaserade indikatorer blir mycket olika beroende på vilken skala de mäts på, och att exempelvis jämföra en indikator som mätts på kommunal nivå för ett fiske med en i övrigt likvärdig indikator som mätts på nationell nivå för ett annat fiske kommer att leda tanken fel.

I många situationer där det är önskvärt att jämföra olika fisken kommer det att behövas mer detaljerad datainsamling eller mer detaljerad analys än vad som idag görs systematiskt. I rapporten diskuteras några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet.

Slutligen är det viktigt att betona att även om det går att peka ut några indikatorer som mer informativa än andra, går det inte att entydigt peka ut en enda indikator som alltid är att föredra. Vilka indikatorer som beslutsfattare fokuserar på när fisken på en viss plats och av en viss art ska jämföras måste knytas till vilka fördelnings- och regionalpolitiska mål som ses som angelägna på den platsen. Samhällsekonomiska indikatorer bör ses som beslutsunderlag i dessa överväganden och om de är korrekt utformade och mätta kan de vara mycket användbara beslutsunderlag, men vilka fördelnings- och regionalpolitiska mål som är angelägna att nå för ett visst fiske måste beslutas utifrån andra kriterier.

In this paper, we investigate whether a pro-environmental framing influences households' stated willingness to accept restrictions on their electricity use. We use a split-sample choice experiment and ask respondents to choose between their current electricity contract and hypothetical contracts featuring various load controls and a monetary compensation. Our results indicate that the framing makes respondents marginally less likely to prefer their current contracts. We find significant pro-environmental framing effect related to a few contract attributes, particularly the framing reduces respondents' willingness-to-accept compensation for the number of days with load control and for flexibility to choose appliances for load control. The results further show that the framing affects respondents who do not perform pro-environmental activities. Our finding suggests that a pro-environmental message, which is inexpensive to include in a proposed contract, may influence the preferences of people who are less engaged in pro-environmental activities.

A nationwide recreational fishing survey in Sweden was used to estimate the benefits of recreational fishing in Sweden. The survey targeted the Swedish population and, consequently, the sample contained a large fraction of zero fishing days. To consider this, a zero-inflated Poisson model was used in the estimations. Swedes fished about 15.6 million days in 2013, of which two thirds were spent on inland fishing, and one third on marine and coastal fishing. Expected consumer surplus per fishing day varied with the season; SEK 193 for winter fishing, SEK 787 for summer fishing and SEK 95 for autumn fishing. Although about 70 per cent of total fishing days were spent on inland fishing, the weighted consumer surplus per fishing day in marine and coastalareas were higher. The results also demonstrated strong positive effects of increases in expected catch per day on number of fishing days demanded and consumer surplus, which have important implications for fishery policies directed at recreational fishing.

Temporary no-take zones (NTZs) are increasingly introduced in Sweden as a fisheries management tool to restore populations of specific target species. This paper presents a cost-benefit analysis of two real case temporary NTZs closed during a 5–6 year period in the coastal zone of the Baltic Sea, using scenario analysis to account for uncertainty in both the biological and economic effects. A sensitivity analysis was added for certain key parameters. The results of the cost-benefit analyses for the two NTZs are positive in all scenarios relating to the most realistic case of no opportunity costs, i.e., assuming that all fishing activity could be relocated to adjacent areas without cost during the closed period. As an extreme case comparison, full opportunity costs were included, assuming that no fishing activity could be relocated to other areas during the closed period. One of the NTZs then exhibited a negative net result for most scenarios. For the other area the net result was positive even when the maximum opportunity costs of temporary lost fishing opportunities were included, largely depending on the strong positive change in the value of commercial fishing. By demonstrating potential costs and benefits of using temporary no-take zones in fisheries management this study may contribute to policy making, as well as to creating acceptance from stakeholder groups that incur short-term costs from closing areas to fishing.

Sweden is a decentralised country where local managers, who are key actors in water management, often deal with relatively difficult prioritisations, tradeoffs and conflicting goals. Many of these challenges relate to the effective implementation of the European Union Water Framework Directive. As an input to these challenges, the present paper elicits and analyses local and semi-local citizens’ preferences for water quality attributes related to the European Water Framework directive in a river basin located in southeast of Sweden. Based on a choice experiment tailored to the case study area, the paper analyses preferences for selected attributes based on real criteria for ecological water status in the implementation of the directive. The target population lives in the municipalities through which the river passes, or in municipalities neighbouring those. Despite this spatial proximity to the river, the analysis reveals limited knowledge and interest in matters related to the environmental quality of the river. There is no evidence that preferences differ between respondents with regard to experience or knowledge about the water basin, nor with regard to recreational habits in the area. These results offer input to local water management by providing information about preferences for explicit water quality attributes.

Internet panels are increasingly used for stated preference research. Because members of such panels receive compensation for each completed survey, one concern is that over time this creates professional respondents who answer surveys solely for the monetary compensation. We identify professional respondents using data on panel tenure, survey response frequency, completion rate and total number of completed surveys. We find evidence of two types of professional respondents: “hyperactives” who answer surveys frequently and “experienced” who have long panel tenure and a large number of completed surveys. Using an integrated choice and latent variable model on stated preference survey data, we find that “hyperactive” respondents are less likely to choose the 'status quo’ and have a more stochastic choice process as seen from the econometrician's point of view, whereas “experienced” respondents have a relatively more deterministic choice process. Our results show that “hyperactive” respondents significantly impact estimated values.