Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 79) Show all publications
Näsman, M., Bergquist, A.-K., Björling, N., Eriksson, M., Liliequist, E., Lindmark, M., . . . Eriksson, R. (2023). A promised land? First summary of the research program. Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>A promised land? First summary of the research program
Show others...
2023 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. 

This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective. 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2023. p. 4
Series
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 78
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Economic History Economics Ethnology Human Geography Economic Geography Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-218238 (URN)978-91-8070-259-1 (ISBN)
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, M22-0029
Available from: 2023-12-18 Created: 2023-12-18 Last updated: 2024-01-10Bibliographically approved
Bergquist, A.-K., Lindmark, M. & Petrusenko, N. (2023). Creating value out of waste: the transformation of the Swedish waste and recycling sector, 1970s-2010s. Business history review, 97(1), 3-31
Open this publication in new window or tab >>Creating value out of waste: the transformation of the Swedish waste and recycling sector, 1970s-2010s
2023 (English)In: Business history review, ISSN 0007-6805, E-ISSN 2044-768X, Vol. 97, no 1, p. 3-31Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article examines the growth of the waste and recycling sector in Sweden since the 1970s and seeks to identify the conditions for market growth and underlying business dynamics. The article identifies a slow growth pattern at aggregate level in the 1970s, while a major shift toward higher growth rates took place only in the mid-1990s. Resembling the findings of existing studies of German and US industry counterparts, Swedish recycling companies grew larger in the 1970s and more knowledge-intensive from the 1980s. Our study concludes that the growth of the Swedish recycling industry has been driven not only by government policies addressing household waste but even more so by large manufacturing firms that have increasingly demanded more complex recycling services over time.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge University Press, 2023
Keywords
circular economy, environmental regulation, Sweden, waste and recycling industry
National Category
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-209559 (URN)10.1017/S0007680522000745 (DOI)2-s2.0-85160820060 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2023-06-12 Created: 2023-06-12 Last updated: 2023-06-12Bibliographically approved
Lindmark, M. (2022). Förutsättningar för den cirkulära ekonomins framväxt: ett historiskt-strukturanalytiskt perspektiv. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Förutsättningar för den cirkulära ekonomins framväxt: ett historiskt-strukturanalytiskt perspektiv
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

This working paper deals with the conditions for the emergence of a circular economy from the perspective of structural change and economic growth. To do this, the economy is divided into a tangible and intangible sector whose growth and contribution to GDP have been studied since the early 20th century. The overall conclusion is that the sectors have experienced similar growth for a long time, while the non-material sector's contribution to GDP is significantly greater today than before. The circular economy is linked to the material sector and must therefore grow faster than the total economy in order for the degree of circularity to increase.

Abstract [sv]

Rapporten behandlar förutsättningarna för framväxten av en cirkulär ekonomi ur perspektiv av strukturomvandling och ekonomisk tillväxt. För att göra detta delas ekonomin in i en materiell och icke-materiell sektor vars tillväxt och bidrag till BNP studeras sedan tidigt 1900-tal. Den övergripande slutsatsen är att sektorerna sedan lång tid tillbaka har upplevt en likartad tillväxt samtidigt som den icke-materiella sektorns bidragtill BNP är betydligt större idag än tidigare. Den cirkulära ekonomin är knuten till den materiella sektorn och måste således växa snabbare än den totala ekonomin för att graden av cirkularitet ska kunna öka. 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2022. p. 22
Series
Umeå papers in economic history, ISSN 1653-7378 ; 51
Keywords
Cirkulär ekonomi, strukturomvandling, avmaterialisering, ekonomisk historia, Sverige
National Category
Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-199264 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2016-03024
Available from: 2022-09-09 Created: 2022-09-09 Last updated: 2022-09-12Bibliographically approved
Lindmark, M. (2022). Historical Environmental Protection Expenditure Accounts (EPEA) for Sweden 1972 to 2016. Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Historical Environmental Protection Expenditure Accounts (EPEA) for Sweden 1972 to 2016
2022 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This paper presents reconstructions of historical environmental accounts for Sweden for the period after 1970 with the purpose of both presenting key-methodological issues pertaining to historical environmental accounting and documenting methodological issues and considerations behind the figures. The paper also offers preliminary analyses of the series.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2022. p. 24
Series
Umeå papers in economic history, ISSN 1653-7378 ; 2022:52
Keywords
Environmental accounting, Historical National Accounts, Sweden, Economic Growth
National Category
Social Sciences Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-193765 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2016-03204
Available from: 2022-04-13 Created: 2022-04-13 Last updated: 2022-04-13Bibliographically approved
Bergquist, A.-K. & Lindmark, M. (2020). Förutsättningar och hinder för att nå nollutsläpp: Empirisk kartläggning av koldioxidutvecklingen inom olika sektorer och betydelsen av ekonomiska och politiska drivkrafter 2009–2019 samt en forskningsöversikt om betydelsen av populism och högerextrema värderingar för klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Förutsättningar och hinder för att nå nollutsläpp: Empirisk kartläggning av koldioxidutvecklingen inom olika sektorer och betydelsen av ekonomiska och politiska drivkrafter 2009–2019 samt en forskningsöversikt om betydelsen av populism och högerextrema värderingar för klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Uppdraget

Följande rapport är författad av docent Ann-Kristin Bergquist och professor Magnus Lindmark, ekonomisk historia, Umeå Universitet. Uppdraget för rapporten har varit att dels försöka gruppera drivkrafter bakom utsläppens faktiska utveckling i olika kategorier, med avseende på ekonomiska, tekniska och politiska förändringar, dels att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Önskemålet från Klimatrådet har varit att få utrett om det går det att säga något om betydelsen av dessa strömningar ur ett längre tidsperspektiv.

Den första delen av rapporten (Del I) bygger dels på en kvantitativ kartläggning som syftar till att undersöka utsläppsförändringar fördelade efter olika ekonomiska aktiviteter på produktionssidan av ekonomin, dels på att med utgångspunkt i denna kvantitativa kartläggning diskutera centrala drivkrafter (ekonomiska, politiska, tekniska) bakom den kvantitativa förändringen. Fokus har enligt uppdraget riktats mot den icke handlande sektorn. Det specifika syftet med den kvantitativa undersökning har varit att studera de sektorer som bidragit minst respektive mest till utsläppsförändringarna, avgränsat till den icke handlande sektorn.  På så sätt är det möjligt att identifiera mer precist var stagnationen har skett och varför. Metoden bygger på en explorativ analys av tidsseriedata, i syfte att identifiera de sektorer som varit ledande bakom utsläppsutvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i resultatet från undersökningen genomförs en kvalitativt baserad analys av drivkrafter.

Den andra delen av rapporten (Del II) syftar till att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet har en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att klimatfrågan utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. Utsläppsförändringarna av exempelvis koldioxid hade dessförinnan andra drivkrafter än klimatpolitiska, såsom förändrade priser på energi under 1970-talets oljekriser, som resulterade i både energisubstitution och energibesparingar, inte minst i Sverige.   

Sammanfattning av resultaten

Del I. Var har stagnationen av utsläppsreduktioner i den icke-handlande sektorn skett? Rapporten behandlar perioden 2005 till 2017. Startåret motiveras av introduktionen av EU:s system för handel utsläppsrätter och slutåret är det sista året med officiell statistik över utsläpp av växthusgaser vid den tidpunkt rapporten skrevs.

 Den direkta förklaringen till stagnationen mellan 2014 och 2017 är att sektorer som hade en hög minskningstakt mellan 2005 och 2014 har upplevt avtagande minskningstakter från 2014. Dessa sektorer har främst varit bostäder och lokaler, industri samt el och fjärrvärme. Stagnationen förklaras även av sektorer som inte upplevt några större utsläppsminskningar under hela perioden 2005 till 2017: jordbruk, arbetsmaskiner samt produktanvändning.  Detta beror på att dessa sektorer har kommit att utgöra en allt större del av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn. Utsläppen från inrikes transporter har motverkat stagnationen. 

Följande specifika faktorer förklarar i korthet varför de totala utsläppen stagnerat:

·      Struktureffekter: Sektorer med minskande utsläpp utgör en allt mindre andel av de totala utsläppen varför bidraget till de totala minskningarna avtar även om minskningstakten är oförändrad eller svagt avtagande. 

·      Konjunktureffekter: Stagnationen har sannolikt även påverkats av konjunktureffekter. Detta beror på ett den ekonomiska tillväxten nästan var dubbelt så hög under perioden 2014 till 2017 i jämförelse med perioden 2005 till 2014. 

·      Fallande reala bränslepriser: De inflationsjusterade bränslepriserna steg 2005 till 2014, men föll mellan 2014 till 2017. Efter 2017 har de reala bränslepriserna stigit något. 

·      Stigande undvikandekostnader på marginalen i historiskt framgångsrika sektorer: Stagnationen i sektorer med hög, men avtagande procentuell minskning har sannolikt påverkats av att de billigaste minskningarna redan skett. Därmed stiger kostnaden för ytterligare reduktioner. Historiska erfarenheter är att spridningen av teknologi sker efter ett S-format mönster. Gäller det även klimatvänlig teknologi leder det till att utsläppen minskar efter en kurva som ser ut som ett spegelvänt S. 

·      Institutionella struktureffekter: Minskningarna i sektorer som avfall beror delvis på att utsläppen flyttas till den handlande sektorn. Detta är att betrakta som en politisk drivkraft. Exakt hur stor effekten är har inte kunnat fastslås.

·      Det är svårt att avgöra om det politiska omvandlingstrycket ökat eller minskat eller om marginalkostnaderna stigit. Det är också svårt att avgöra hur starkt omvandlingstrycket varit mellan olika sektorer. Styrmedel har tveklöst haft stor betydelse i till exempel transportsektorn men små effekter i jordbruket. 

·      Om omvandlingstrycket är konstant i en sektor och utsläppen minskar, allt annat lika, kan man anta att utsläppsminskningen drivs av teknisk utveckling. Ser vi till historiska erfarenheter av ekonomisk tillväxt är tillväxten i regel långsammare i länder med höga inkomstnivåer. Det beror på att det är dyrare att utveckla ny teknik än vad det är att börja använda befintlig teknik. I den mån Sverige är teknikledande på klimatområdet är det hypotetiskt möjligt att minskningstakten är lägre än i andra länder. Att så kan vara fallet visas av studier av koldioxidkonvergens (att CO2/BNP i olika länder närmar sig varandra över tid).

Del II. På vilket sätt kan extrema och populistiska rörelser påverka klimatutsläppen? Vad finns de för historiska lärdomar?

Den andra delen av rapporten bygger på en översikt av befintlig forskning. Forskningen är tämligen omfattande om fokus riktas mot sambandet mellan högerkonservatism och klimatförnekelse, framförallt vad gäller utvecklingen i USA där stödet för och attityder till den etablerade klimatforskningen och klimatpolitiken blivit alltmer partipolitiskt polariserad sedan början av 1990-talet. I fråga om ett tidsperspektiv som sträcker sig längre tillbaka än de senaste 40 åren, finns en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att det utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet.

 I korthet drar vi följande slutsatser 

·      Vad gäller frågan om hur högerpopulistiska och nationalistiska strömningar och värderingar påverkat klimatutsläppen historiskt, är det svårt att dra några slutsatser för perioden innan 1990-talet. 1930-talets fascistiska regimer i Europa hade exempelvis inte större klimatutsläpp än demokratier som hade en rik tillgång till fossil energi och med ekonomier på samma teknologiska nivå. Ur historisk synvinkel är det inte en självklarhet att dagens högerpopulistiska rörelser (far-right) skulle motsätta sig klimatpolitiska åtgärder eller klimatvetenskapen. 

 ·      Det hot som de högerpopulistiska och nationalistiska rörelserna kan utgöra för svensk klimatpolitik blir beroende av i vilken utsträckning dessa partier anammar den nya vågen av högerpopulism i USA. Den högerpopulistiska och nationalistiska ideologi som idag har stort inflytande i USA under president Donald Trump, omfattar klimatförnekelse, ifrågasättande av IPCC:s trovärdighet, traditionella medier med mera. 

·      Klimatförnekelsen i USA karaktäriseras enligt en omfattande forskningslitteratur som ideologiskt förankrad och har sedan 1990-talet ett säte i det Republikanska partiet. Som ideologi har den enligt tillgänglig forskning förhindrat genomförandet av en federal klimatpolitik i USA och har försvagat Kyotoprotokollet och Parisavtalet. 

·      I en svensk kontext är den rörelse som motsvarar den amerikanska mycket liten och marginaliserad, men försöker att påverka opinionen främst via hemsidor, bloggar och sociala medier. Klimatförnekelsen har inte anammats av de traditionella etablerade svenska partierna.  

·      Den trend som tycks finnas bland de europeiska högerpopulistiska och nationalistiska partierna är att klimatpolitiken, om den erkänns, inte ska påverka den “vanliga” människan. Priset på bensin och diesel blir den direkta frågan som dessa partier söker röster med, vilket också är tydligt i Sverige. 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2020. p. 44
Series
Umeå papers in economic history, ISSN 1653-7378 ; 49
National Category
Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-177525 (URN)
Available from: 2020-12-11 Created: 2020-12-11 Last updated: 2020-12-14Bibliographically approved
Adams, M., Andersson, L. F., Lindmark, M., Eriksson, L. & Veprauskaite, E. (2020). Managing policy lapse risk in Sweden's life insurance market between 1915 and 1947. Business History, 62(2), 222-239
Open this publication in new window or tab >>Managing policy lapse risk in Sweden's life insurance market between 1915 and 1947
Show others...
2020 (English)In: Business History, ISSN 0007-6791, E-ISSN 1743-7938, Vol. 62, no 2, p. 222-239Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

We examine the challenges that Swedish life insurers faced in managing the lapse risk of policies written on the lives of the industrial urban working class between 1915 and 1947. We observe that with the threat of State socialisation of insurance in the 1930s, industrial life insurers modified their business practices to better control policy lapses. Using firm-level data, we also analyse the effect of socio-economic changes, such as rising real wages, interest rate fluctuations and unemployment on life insurance policy lapses. Our results support contemporary tests of the emergency fund and interest rate explanations for the voluntary premature termination of life insurance policies.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2020
Keywords
policy lapse risk, life insurance, Sweden
National Category
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-145253 (URN)10.1080/00076791.2017.1418331 (DOI)000512192900002 ()2-s2.0-85042351184 (Scopus ID)881253 (Local ID)881253 (Archive number)881253 (OAI)
Projects
Effektivitet och jämlikhet i privat och offentlig försäkring: En analys av det svenska sjukförsäkringssystemet 1900-1955
Funder
Swedish Research Council
Note

Published online: 22 Feb 2018

Available from: 2018-02-26 Created: 2018-02-26 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
Honningdal Grytten, O., Lindmark, M. & Minde, K. B. (2020). The wealth of nations and sustainable development: energy intensity and the environmental Kuznets curve. Environmental Economics, 11(1), 110-123
Open this publication in new window or tab >>The wealth of nations and sustainable development: energy intensity and the environmental Kuznets curve
2020 (English)In: Environmental Economics, ISSN 1998-6041, E-ISSN 1998-605X, Vol. 11, no 1, p. 110-123Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Scholars warn that wealth leads to unsustainable environmental development. However, over the last decades, studies have shown an increase in environmental degradation at the initial stage of economic growth, and then a decline when economic growth reaches a certain level. This first acceleration and then deceleration create an inverted U-shaped curve between pollution and economic growth, called the environmental Kuznets curve (EKC). Environmental degradation can be measured by different factors. This paper deals with two of them, i.e. energy consumption and energy intensity (EI). The latter is measured as the ratio between energy consumption and GDP. The relationship of energy consumption and intensity to economic growth can serve as a tool for examining whether an EKC exists.

The paper presents continuous series of energy consumption energy intensity and gross domestic product for the Norwegian mainland economy 1835–2019. The series are used to examine the possible existence of relative and absolute environmental Kuznets curves (EKC). Time series are established using available data and annual figures for 1835–2019, which are presented for the first time. They depict a development that, first, reflects an almost constant downward trend in EI, and, second, the existence of EKCs. The paper also proposes a polynomial regression model to discuss the relationship between environmental degradation as measured by energy consumption and intensity on the one hand, and economic growth on the other. It is concluded that there are both relative and absolute EKC-relations between environmental degradation and economic growth, with 1975 as relative and 2002 as absolute turning point.

Place, publisher, year, edition, pages
Sumy, Ukraine: CPC Business Perspectives, 2020
Keywords
Norway, energy consumption, economic growth, environmental studies, economic history
National Category
Economic History
Research subject
Economic History; Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-175489 (URN)10.21511/ee.11(1).2020.10 (DOI)2-s2.0-85097904267 (Scopus ID)
Available from: 2020-09-30 Created: 2020-09-30 Last updated: 2023-09-20Bibliographically approved
Lindmark, M. (2019). Greening the national accounts: basic concepts and a case study of historical environmental accounting for Sweden. In: Sevil Acar & Erinc Yeldan (Ed.), Handbook of green economics: (pp. 1-18). Academic Press
Open this publication in new window or tab >>Greening the national accounts: basic concepts and a case study of historical environmental accounting for Sweden
2019 (English)In: Handbook of green economics / [ed] Sevil Acar & Erinc Yeldan, Academic Press, 2019, p. 1-18Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter presents reconstructions of historical environmental accounts for Sweden for the period after 1970 with the purpose of both presenting key methodological issues pertaining to historical environmental accounting and demonstrating how historical series can be used for analysis of long-term economic and environmental change. The chapter also demonstrates how historical environmental accounts may be created by piecing together various data sources. Main empirical findings are that Swedish carbon emissions have decreased at approximately the discount rate suggested by William Nordhaus and that Environmental Protection Expenditures since 1972 have nearly been constant as a share of GDP, suggesting that environmental expenditure may have Cobb-Douglass characteristics.

Place, publisher, year, edition, pages
Academic Press, 2019
Keywords
Environmental accounting, Historical National Accounts
National Category
Economic History
Research subject
Economic History; Economics
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-165991 (URN)10.1016/B978-0-12-816635-2.00001-8 (DOI)2-s2.0-85123658036 (Scopus ID)978-0-12-816635-2 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council, 1429
Available from: 2019-12-06 Created: 2019-12-06 Last updated: 2022-05-31Bibliographically approved
Warde, P. & Lindmark, M. (2019). Heat in a Cold Climate: Household Energy Choices in the Scandinavian North, 1890–1970. Journal of Northern Studies, 3(1), 61-91
Open this publication in new window or tab >>Heat in a Cold Climate: Household Energy Choices in the Scandinavian North, 1890–1970
2019 (English)In: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, E-ISSN 2004-4658, Vol. 3, no 1, p. 61-91Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article examines the timing, scale and cause of transitions between different kinds of household energy use and especially heating in northern Sweden, with a focus on Norrbotten, between the late nineteenth century and 1970. It examines the related but separate histories of the adoption of new heating technologies, such as stoves and boilers, and the choice of fuels, such as firewood, coke, oil, and electricity, providing new data on the scale of consumption and timing of transition. The article demonstrates the important linkage between domestic fuel choice and labour markets, whether labour in farm and forest affecting stove use in the nineteenth century, or increased female labour participation outside the home and rising wages in the twentieth. The article goes beyond discussions of price and technology to consider the wider contexts of domestic use not only in terms of home life, but also industrial development and labour markets in northern Sweden.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2019
Keywords
energy, labour, heating, coal, oil, electricity, environment, Norrbotten, Sweden
National Category
Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-167303 (URN)10.36368/jns.v13i1.942 (DOI)
Projects
MISTRA Arctic Sustainable Development
Available from: 2020-01-15 Created: 2020-01-15 Last updated: 2024-03-08Bibliographically approved
Lindmark, M. (2019). Rethinking the environmental state: an economic history of the Swedish Environmental Kuznets Curve for carbon. In: Marc Ozawa, Jonathan Chaplin,Michael Pollitt, David Reiner, Paul Warde (Ed.), In search of good energy policy: (pp. 139-164). Cambridge: Cambridge University Press
Open this publication in new window or tab >>Rethinking the environmental state: an economic history of the Swedish Environmental Kuznets Curve for carbon
2019 (English)In: In search of good energy policy / [ed] Marc Ozawa, Jonathan Chaplin,Michael Pollitt, David Reiner, Paul Warde, Cambridge: Cambridge University Press, 2019, p. 139-164Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

It is important to recognize that macroeconomic conditions and dynamics were important for the design of Swedish energy policy and that the transformation pressure on the Swedish energy system was exceptionally high by international comparison. Historic decisions, which were governed by a rationality fostered by the circumstances in the 1940s and early 1950s, came to form important structures which affected the outcome of the energy policy in the 1970s and 1980s. The perhaps most striking consequence of this was the emergence of an Environmental Kuznets Curve for carbon with few international counterparts. The transformative change of the Swedish energy system included several steps, which in retrospect seem accidental. The challenge today is to copy the sequence, while at the same time realizing that the structures and historical circumstances that brought about a sequence that was historically determined and of a contingent nature cannot easily serve as a 'copy and paste' learning example.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge: Cambridge University Press, 2019
Series
Cambridge Studies on Environment, Energy and Natural Resources Governance
National Category
Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-160764 (URN)10.1017/9781108639439.012 (DOI)2-s2.0-85097689319 (Scopus ID)881253 (Local ID)9781108639439 (ISBN)9781108481168 (ISBN)9781108455466 (ISBN)881253 (Archive number)881253 (OAI)
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2019-06-24 Created: 2019-06-24 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
Projects
Financial modernisation and economic growth: Is the financial revolution compatible with neoclassic growth theory? [2008-02029_VR]; Umeå UniversityThe limits to growth in a sustainable society: energy use and area requirements in early modern Sweden [P10-0701:1_RJ]; Umeå UniversityConditions for Green Structural Change. The evolution of the Environmental Goods and Service Sector in Sweden 1970-2015 [2016-03024_VR]; Umeå University; Publications
Lindmark, M. (2022). Förutsättningar för den cirkulära ekonomins framväxt: ett historiskt-strukturanalytiskt perspektiv. Umeå: Umeå universitetLindmark, M. (2022). Historical Environmental Protection Expenditure Accounts (EPEA) for Sweden 1972 to 2016. Umeå: Umeå UniversityHonningdal Grytten, O., Lindmark, M. & Minde, K. B. (2020). The wealth of nations and sustainable development: energy intensity and the environmental Kuznets curve. Environmental Economics, 11(1), 110-123Lindmark, M. (2019). Greening the national accounts: basic concepts and a case study of historical environmental accounting for Sweden. In: Sevil Acar & Erinc Yeldan (Ed.), Handbook of green economics: (pp. 1-18). Academic PressWarde, P. & Lindmark, M. (2019). Heat in a Cold Climate: Household Energy Choices in the Scandinavian North, 1890–1970. Journal of Northern Studies, 3(1), 61-91Lindmark, M. & Acar, S. (2019). Riders on the storm: how hard did Robert Gordon’s environmental headwind blow in the past?. In: Sevil Acar & Erinc Yeldan (Ed.), Handbook of green economics: (pp. 135-151). Academic PressLindmark, M. & Olsson Spjut, F. (2019). The transformation of the organic energy system: the Swedish perspective. Historia Agraria, 77, 59-80
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3293-2318

Search in DiVA

Show all publications