Umeå University's logo

Does media history really start with a bang? More than just newspapers, television, and social networks, media are the means by which any information is communicated, from cosmic radiation traces to medieval church bells to modern identity documents. Cultures are held together as much by bookkeeping and records as they are by stories and myths. From Big Bang to Big Data is a long history of the media - how it has been established, used, and transformed from the beginning of recorded time until the present. It is not primarily a story of revolutions and innovations, but of continuities and overlaps that reveal surprising patterns across history. Many media were invented as ways to store and share information, and many have served as powerful tools for administration and control. The concerns raised about media today, whether about privacy, piracy, or anxieties over declining cultural standards, preoccupied earlier generations too. In a playful style, accompanied by more than one hundred illustrations, the authors show us how every society has been a media society in its own way. From antique graffiti to last year's viral YouTube clip, the past is only approachable through media. From Big Bang to Big Data provides a new way of thinking about media in history - and about human societies past and present.

Idag digitaliserar arkiv, bibliotek och museer sina samlingar– men vad gjorde de tidigare? Att kulturarvet har en mediehistoria uppmärksammas inte så ofta. Boken handlar om hur en rad svenska och internationella museer, bibliotek och enstaka arkiv använde medier under en mycket lång tidsperiod – från cirka 1750 till 1950 – för att både dokumentera och representera kulturarv. Den redogör för mediehistoriska diskussioner inom biblioteks- och museiväsendet, hur medier testades och modifierades för att så småningom praktiskt börja användas.

Modeller är vanliga både på museer och inom universitet. På ett museum är en modell ofta en förminskad version av ett objekt, och inom vetenskapen representerar en modell en uppsättning entiteter med vissa egenskaper. Modeller skapar översikt; de balanserar mellan enkelhet och komplexitet där avvägningar mellan förklarande och förutsägande modeller är av vikt. I den här boken används modellbegreppet i flera betydelser: som fram- ställningssätt, som avbildning, som förenkling och som vetenskaplig metod. Boken utgår från ett forskningsprojekt som på olika sätt digitaliserat tre teknikhistoriska samlingar på Tekniska museet i syfte att undersöka digitaliseringens möjligheter och effekter. Carl Sahlins bergshistoriska samling är museets största enskilda arkiv, årsboken Daedalus var under många år museets främsta publicistiska organ, och Polhems trämodeller i det mekaniska alfabetet är ett av museets äldsta och mest omhuldade objekt. Boken visar att digitalisering av kulturarv inte är någon entydig verksamhet. Genom traditionell digitalisering (Sahlin), massdigitalisering (Daedalus), och 3D-digitalisering (Polhem) kan den digitala teknikens möjligheter användas för att generera ny kunskap om teknik- och industrihistoria.

Idag upplever många att medier genomsyrar allt fler delar av vardag och samhälle. Men vår samtid delar denna erfarenhet med människor som levt under tidigare perioder. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och samhälle måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. Mediehistoriska perspektiv kan anläggas på de flesta historiska fenomen. Det förflutna är nämligen endast tillgängligt i medierad form – om det så gäller antikt klotter, runstenar, dammiga arkiv­ dokument, sönderfallande tidningslägg, muntliga berättelser eller förra årets Youtubeklipp. I Mediernas historia. Från big bang till big data skildras en mycket lång mediehistoria. Att mäta medievanor genom big data är idag vanligt – men även urknallen big bang är ett medialt fenomen vars kosmiska bakgrundsstrålning inte kan studeras utan att först registreras. Med en disposition i 44 avsnitt betonar boken olika mediekulturers särprägel, samtidigt som den lyfter fram hur ett myller av medier har interagerat – från beständiga lertavlor över predikstolar och tidigmodern visuell kommunikation till strömmande medier. Istället för att framhäva mediehistoriska brott och revolutioner synlig­ gör boken kontinuiteter ifråga om hur medier har etablerats, använts och förändrats fram till vår egen tid. Relationen mellan vår samtids sociala medier och traditionella mass­ medier utgör här endast ett exempel på den komplexa väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av.

Based on selected parts of the collections at the Swedish National Museum of Science and Technology, the aim of the research project, Digital Models, is to explore the potential of digital technologies to reframe Swedish industrialisation and its stories about society, people and environments. This book chapter presents the work done with one model, the Swedish 18th century inventor Christopher Polhem's so called mechanical alphabet. His small wooden models were once built to pedogogically illustrate different mechanical principles. At a time when heritage institutions are exploring how new digital technologies can broaden access to their collections, the chapter recounts the ways in which our project has tried to metamodel Polhem's alphabet in different digital formats, especially in 3D. Which attributes of the models that are transferred and displayed is not an imperative trait of digitisation per se — only of one particular process. The chapter discusses three forms of 3D visualisations of Polhem's alphabet executed in altered media modalities — provoking a confrontation between stupid scanning versus intelligent simulation. Situated at the intersection between digitising archives and visualising history, the chapter interrogates the specificity of digitisation, with the ultimate goal of developing a 3D methodology of relevance for the cultural heritage domain. Authority and material authenticity are its trademarks. Yet, as this chapter will show, 3D visualisations will always cater (in one way or the other) to interpretation of museological objects selected for (re) presentation — even if institutions are totally explicit and open about their digital practises.

An innovative investigation of the inner workings of Spotify that traces the transformation of audio files into streamed experience. Spotify provides a streaming service that has been welcomed as disrupting the world of music. Yet such disruption always comes at a price. Spotify Teardown contests the tired claim that digital culture thrives on disruption. Borrowing the notion of "teardown" from reverse-engineering processes, in this book a team of five researchers have playfully disassembled Spotify's product and the way it is commonly understood. Spotify has been hailed as the solution to illicit downloading, but it began as a partly illicit enterprise that grew out of the Swedish file-sharing community. Spotify was originally praised as an innovative digital platform but increasingly resembles a media company in need of regulation, raising questions about the ways in which such cultural content as songs, books, and films are now typically made available online. Spotify Teardown combines interviews, participant observations, and other analyses of Spotify's "front end" with experimental, covert investigations of its "back end." The authors engaged in a series of interventions, which include establishing a record label for research purposes, intercepting network traffic with packet sniffers, and web-scraping corporate materials. The authors' innovative digital methods earned them a stern letter from Spotify accusing them of violating its terms of use; the company later threatened their research funding. Thus, the book itself became an intervention into the ethics and legal frameworks of corporate behavior.

Ett svenskt bolag har i grunden förändrat hur människor världen över lyssnar på musik. Att Spotify lyser som den svenska företagshimlens klaraste stjärna står bortom allt tvivel. Men Daniel Ek och Martin Lorentzons skapelse har gjort misstag och brutit mot lagen, fått kritik, backat tillbaka, tagit efter andra, försökt på nytt och lyckats. De sagolika framgångarna till trots har Spotify aldrig gjort en enda krona i vinst. I stället har bolaget ständigt behövt uppfinna sig själva på nytt för att säkra ett fortsatt inflöde av riskkapital. Den svenska enhörningen berättar om Spotifys krokiga resa till musik- och techvärldens absoluta mittpunkt.