Umeå University's logo

This article deals with agreements within healthcare in Sweden, a unitary state where responsibility for healthcare is decentralized to 21 regions with self-rule. The agreements are concluded by the central government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). The literature categorizes agreements as a ‘soft’ policy instrument with participation as a crucial aspect. We investigate the process behind the agreements and focus on the participation of SALAR. Our material consists of interviews with respondents of SALAR and the Ministry of Health and Social Affairs. The findings suggest that the process is participatory, but not in all aspects. Differences are noticed during various phases. A conclusion is that the power relationship between the central government and SALAR is unequal. The results contribute to a more nuanced understanding of central–local relations in the era of multi-level governance, highlighting a power hierarchy.

This chapter examines local councillors’ attitudes towards who should provide public services (public or private actors) and where services should be located (geographically concentrated or dispersed). Drawing on survey data from European municipalities, the findings show that support for marketisation is largely structured by left–right ideological orientation, with right-leaning councillors favouring competition and private-sector involvement. However, preferences regarding the geographical concentration of public services reflect deeper centre–periphery dynamics, with rural councillors and agrarian parties resisting service centralisation. Structural factors, such as differences between local government systems, also help shape attitudes. While clear patterns emerge, the findings suggest that additional local and historical factors influence councillors’ views. Overall, the chapter highlights how public service provision is not merely a technical or economic issue but reflects deeper ideological and territorial divides, shaping the practice of local governance across Europe.

Purpose – In Sweden, a decentralized unitary state, the 21 self-governing regions are responsible for healthcare. A governing tool in the relations between the central government and the regions is the use of “national agreements”. The literature describes agreements as soft policy instruments, meaning they are voluntary, nonbinding and lack detail. Our purpose is to analyse the content of national agreements in Swedish healthcare to explore their characteristics.

Design/methodology/approach – We use document analysis to investigate whether the content of the nationalagreements in Swedish healthcare is primarily general or specific in terms of stated goals, measures, disbursement and review. The analysis includes eight agreements from 2022.

Findings – The content varies in specificity and detail across agreements in healthcare, some being specificwhile others are more general and broadly formulated. An important conclusion is that agreements within the same policy area can have different characteristics. Agreements are inherently “soft”, but with potential variations in their application and consequences.

Originality/value – Due to their high level of detail and scope, agreements may pose a challenge to the principle of regional self-government. This could limit the regions’ discretion to set their own priorities and makenecessary adjustments, ultimately impacting both efficiency and accountability within healthcare.

Purpose: Since 2009 Swedish municipalities may apply the Act on System of Choice (LOV) in, among other things, eldercare. About half of the 290 Swedish municipalities have chosen this within home-care services for older citizens, thus creating conditions for a welfare mix where private and public providers compete. Some of these municipalities later made decisions to abolish LOV. This article aims to analyse the arguments put forward by municipal politicians to abolish LOV and discusses if the case of abandoning LOV represents a case of re-municipalization.

Design/methodology/approach: Qualitative method was used to analyse decision protocols and media materials from 20 Swedish municipalities that had abolished LOV in home-care services.

Findings: The article shows that politics and ideology seem to have only a limited significance in abolishing LOV. The most important arguments found in the empirical materials were instead pragmatic and related to the transaction costs: in smaller municipalities about the weak position of private providers and in larger municipalities about reported cases of welfare crime and extensive needs to control and review. In smaller municipalities, LOV was replaced by public monopoly and in larger municipalities by other types of procurements.

Originality/value: With its focus on eldercare in party-dominated municipalities, the article adds knowledge to the literature on drivers of re-municipalization but also discusses possible delimitations of the concept of re-municipalization.

This article investigates the public provider of home-care services in Swedish municipalities with user choice. Since the introduction of the Act on Systems of Choice (LOV) in 2009, older citizens have been able to choose their providers for home-care services. Accordingly, in many municipalities, a mix of public and private home-care providers has emerged. We analyse the public provider’s course of action in this competition. We assume that it may be categorized as either ‘convergence’ or ‘divergence’ in relation to the idea of a private firm. ‘Convergence’ means that the public provider attempts to imitate the private firm, while ‘divergence’ refers to efforts to distinguish itself from the private firm. We conducted an empirical study of the public provider of home-care services in six Swedish municipalities considering the following aspects of its operations: organization, designation and graphic design, profiling of services, and marketing. The main materials used consist of in-depth interviews with municipal politicians and officers as well as unit managers for the public provider. The results provide support primarily for the scenario of ‘divergence’ since there is limited evidence of the public provider imitating the idea of the private firm. Hence, the dominant picture leans towards ‘divergence’, but to some extent, a course of action in terms of ‘convergence’ is also apparent. Based on the result we discuss how public providers react to the context of marketization and the challenge to key values in public administration.

I denna rapport sammanfattar vi de huvudsakliga resultaten från forskningsprojektet ”Med företaget som förebild? Om kommunal hemtjänst i en marknadiserad äldreomsorg”. I projektet har vi analyserat den offentliga utföraren av hemtjänst i kommuner som valt att införa lagen om valfrihetssystem (LOV). Tillämpandet av den lagen gör det möjligt för äldre personer med ett beviljat biståndsbeslut att kunna välja utförare av hemtjänst. Som en följd av LOV har det därför i många kommuner uppstått en blandning av offentliga, idéburna och privata hemtjänstutförare – en så kallad välfärdsmix.

Införandet av LOV och välfärdsmixen har inneburit förändrade förutsättningar för den offentliga utföraren av hemtjänst. Från att ha varit den enda utföraren inom hemtjänsten, konkurrerar den offentliga utföraren numera med andra utförare. Det kan uttryckas som att samtidigt som marknaden har trätt in i kommunerna, har kommunerna även trätt in på marknaden. Frågan är vad som sker med den offentliga utföraren i denna kontext av marknadisering och konkurrens.

Mot den bakgrunden undersöker vi vilka tillvägagångssätt som offentliga utförare använder sig av i en kontext av valfrihetssystem. Handlar det om tillvägagångssätt i termer av konvergens eller divergens i förhållande till idén om det privata företaget? Konvergens innebär att kommunal hemtjänst använder idén om det privata företaget som förebild för verksamheten. Med divergens avses det motsatta, nämligen att kommunen använder det privata företaget som motpol för den egna verksamheten.

För att kunna besvara forskningsfrågan har vi studerat den offentliga utföraren av hemtjänst i sex kommuner utifrån följande aspekter: Organisering, beteckning och logotyp, profilering, uppföljning och kontroll, incitamentsstrukturer samt marknadsföring. Det huvudsakliga material som använts till studien består av intervjuer med kommunpolitiker, tjänstemän och enhetschefer inom hemtjänst. Detta har kompletterats med dokument och annat skriftligt material.

Resultatet av studien visar att den offentliga utförarens tillvägagångssätt huvudsakligen präglas av divergens i förhållande till idéen om det privata företaget. Det finns flera uttryck för det, som att den offentliga utföraren utgör en integrerad del av den kommunala förvaltningen, att det endast sporadiskt förekommer försök att profilera och marknadsföra verksamheten samt frånvaron av incitamentssystem. Även om den dominerande bilden av den offentliga utförarens tillvägagångssätt huvudsakligen präglas av divergens i förhållande till idén om det privata företaget, finns också inslag av konvergens. Det märks främst genom att hemtjänsten är en ”mätande verksamhet” med inslag av bland annat tidsstyrning av insatserna, men även att äldre personer med hemtjänst benämns ”kund”.

Artikeln syftar till att analysera den författningsmässiga regleringen av de svenska kommunerna i en kontext av ett flernivåstyre. Vi menar att utvecklingen mot ett flernivåstyre har skapat en ökad diskrepans mellan den skrivna och den levande författningen. Denna diskrepans tar sig främst i uttryck i att allt fler välfärdsuppgifter har decentraliserats till regional och lokal nivå, samtidigt som det har skapats informella strukturer på central nivå för att koordinera själva styrningen över dessa uppgifter. Förutom att illustrera denna diskrepans är vår artikels bidrag också att redovisa författningspolitiken kring en tydligare precisering i grundlag av dels kommunernas ansvarsområden, dels samrådet mellan stat och kommun. Vi lyfter särskilt frågan om behovet av att reglera samrådet mellan stat och kommun med inspiration från lösningar i andra europeiska länder. 

This article aims to analyse the constitutional regulation of Swedish municipalities within the context of multi-level governance. We argue that this context has led to an increasing discrepancy between the ’written’ and the ’unwritten’ constitution. This discrepancy has primarily been seen in the growing decentralization of welfare tasks to municipalities. At the same time, informal structures have been created at the central level to coordinate the governance of these tasks. In addition to highlighting this discrepancy, the article also explores the constitutional debate regarding those issues. We discuss the need to address the formal mechanisms of subnational consultations at the central level. When comparing Sweden to its Nordic neighbours, these mechanisms are relatively underdeveloped, especially when considering the role of the local government association.

This article aims to analyse the position of the public provider (i.e. share of recipients) of home-care services in Swedish municipalities with marketization: a system of choice. Following the literature, an assumption is that the public provider has difficulties in surviving the competition with private home-care providers. In addition, the relevancy of this assumption could differ between different municipal settings. To test this assumption, we use statistical analysis. The main result is that the public provider is a 'strong player' in most municipalities experiencing marketization. However, there exists a variation in this respect – the position varies between municipalities.

Samrådsorgan mellan kommuner å ena sidan och pensionärsföreningar och funktionshinderföreningar å andra etablerades redan på 1970-talet och finns idag i nästan alla kommuner.  De är uttryck för ett deltagardemokratiskt ideal. I denna studie undersöks hur ledamöter i dessa organ uppfatar rollen som ledamot, rådens verksamhet och deras inflytande. Omdömena om rådens arbete är genomgående positiva  men bara hälften tycker att råden har något inflytande på den kommunala verksamheten. Särskilt kritiska är de som representerar funktionshinderföreningar. En slutsats är också att denna typ av råd kan fungera även inom andra kommunala verksamhetsområden men en förutsättning är att föreningsrepresentanterna har stöd i väl fungerande organisationer. 

Drygt hälften av de svenska kommunerna har infört valfrihet inom hemtjänst baserat på lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta valfrihetssystem mynnar ut i en ”välfärdsmix” i kommunerna, där offentliga och privata utförare konkurrerar med varandra. I artikeln undersöks hur den offentliga utföraren av hemtjänst presenterar sin verksamhet i en kontext av LOV och marknadisering. Tillämpas tillvägagångssätt mot ”konvergens” eller ”divergens” i förhållande till idén om det privata företaget? Med ”konvergens” avses att den offentliga utföraren försöker efterlikna det privata företaget i presentationen av sin verksamhet, medan ”divergens” istället avser att den offentliga utföraren för fram skillnader. Den empiriska studien består av en riktad innehållsanalys och omfattar 106 LOV-kommuner som presenterat den offentliga hemtjänstutföraren på kommunens hemsida. Studiens övergripande slutsats är att det dominerande tillvägagångssättet handlar om divergens, kryddat med inslag av konvergens. I den offentliga utförarens presentationer betonas exempelvis det kommunala ägandet samt kommunernas erfarenhet av att bedriva hemtjänst. Samtidigt förekommer företagsinspirerade inslag, som användandet av begreppet ”kund”. Studiens resultat placeras in i en övergripande diskussion om hur offentliga utförare utvecklas i en kontext av marknadisering. Att offentlig verksamhet okritiskt ”importerar” tillvägagångssätt från privata företag kan utmana centrala värden i förvaltningen, som öppenhet, saklighet, universalism och följsamhet till den demokratiska styrningskedjan.

Just over half of Sweden’s municipalities have introduced freedom of choice for users of home-care services, based on the Swedish Act on System of Choice in the Public Sector (LOV). The system of choice results in a ‘welfare mix’ in the municipalities, where public and private providers compete. This article investigates how the public provider of home-care services presents its activities in the context of LOV and marketization. Are approaches to ‘convergence’ or ‘divergence’ applied in relation to the idea of the private company? Convergence means that the public provider attempts to imitate the private company in the presentation of its activities, whereas ‘divergence’ refers to the public provider’s efforts to highlight the differences. The empirical study comprises directed content analysis and includes the 106 municipalities with LOV that have presented the public home-care provider on the municipality’s website. The study concludes that the dominant approach represents divergence, supplemented with several elements of convergence. The public provider’s presentations emphasize, for example, municipal ownership and the municipality’s long-term experience providing home-care services. At the same time, there are company-inspired elements, such as the use of the term ‘customer’. The results of the studyare situated in a discussion of how public providers develop in the context of marketization. The situation that public providers uncritically ‘import’ courses of action from private companies may challenge central values in public administration, such astransparency, objectivity, universalism, and adherence to the democratic chain of delegation.