Umeå University's logo

Framing

Svenska yrkeselever genomför stora delar av sin utbildning som APL, men elevernas möjligheter varierar stort och samarbetet mellan skola och arbetsplats är ofta otillräckligt (Skolinspektionen, 2017). I detta samverkansprojekt mellan skola och universitet utvecklas AI-stödda lärandeguider för att tydliggöra progression och lärandemål samt öka yrkeselevernas delaktighet. Projektet inkluderar även yrkeslärarstudenter. Syftet är att undersöka hur lärandeguiderna utvecklas, används och erfars samt hur detta påverkar elevers och lärares lärande. Analys sker genom teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al. 2014) samt begreppen situated learning och Communities of Practice (e.g., Wenger, 1998).

Methodology

I projektet genomförs en praktiknära forskningsstudie (jfr Skolforskningsinstitutet, 2024). Den baseras på skolans utvärdering av påbörjad del av utvecklingsarbete om lärandeguider, semistrukturerade intervjuer med yrkeslärare och handledare samt deltagande observationer vid en forskningscirkel. Dessutom genomförs en enkät med yrkeslärarstudenter som deltar i workshops med skolans yrkeslärare, samt analys av trepartssamtal mellan elev, lärare och handledare.

Results or expected outcomes

Preliminära resultat från en första del av utvecklingsarbetet visar att kvaliteten på lärarnas kollegiala lärande har stärkts, att elevernas delaktighet har ökat samt att krav och förväntningar gällande trepartssamtal har tydliggjorts. Genom vidare datainsamling (intervjuer, observationer, enkät) förväntas svar på hur lärandeguiderna utvecklas och stödjer undervisning och lärande, hur lärarnas samarbete fortlöper, samt hur lärandeguider kan stödja yrkeslärarstudenter i sin utveckling.

Symposium general abstract

Yrkesläraren befinner sig i ett spänningsfält mellan utbildningssystemets styrning och organisering samt arbetslivets förväntningar och yrkeskulturer. I en samtid präglad av snabb utveckling och omställning ställs ytterligare krav och förväntningar på läraruppdraget. Detta är utgångspunkterna för ett samnordiskt komparativt projekt med intresse för och fokus på yrkeslärares profession, professionsutövning, kompetensbehov och kompetensutveckling. VEN (Vocational Education in the Northern Regions), är ett samarbete mellan yrkeslärarutbildningarna vid de nordligt belägna lärosätena Nord universitet och Høgskulen på Vestlandet (Norge), Umeå universitet (Sverige), och Åbo Akademi (Finland). Samarbetet avser bidra med insikter i yrkeslärares arbete och dess utmaningar genom både fördjupningar i och jämförelser mellan de olika nationella kontexterna.

De studier som ingår i symposiet undersöker och problematiserar yrkeslärares samhällsuppdrag i en alltmer komplex samtid, genom olika infallsvinklar på deras förståelse av sitt demokratiuppdrag, förhållningssätt och hantering av normkritisk kompetens och införandet av ett nytt ämnesövergripande (tverrfaglig) temaområde med syfte att hantera elevers livsutmaningar. Yrkeslärares specialpedagogiska upp-drag studeras dels utgående från styrdokumentsanalys, dels i form av specialpedagogiska anpassningar under elevers praktikperioder. Vidare klarläggs yrkeslärares vardagspraktiker, de kompetenser arbetet förutsätter och former för kompetensutveckling (Antera, 2021).

Methodology

Symposium contributions.

Contributing abstract 1: Yrkeslärarens profession - med betoning på ett demokratifrämjande- och specialpedagogiskt uppdrag

Yrkeslärarens profession kan förstås som två sammanhängande dimensioner: uppdraget att utbilda skickliga yrkesutövare och det bredare samhällsuppdraget - att bidra till en inkluderande yrkesutbildning som stärker elevernas förutsättningar för delaktighet och påverkan i arbetsliv och samhälle. I symposiets första del fokuserar vi på den senare dimensionen genom att belysa norska, finländska och svenska yrkeslärares förståelse av sitt demokratiuppdrag av Johannessen, Kärnebro, Björk-Åman, Ledman & Stenmark, samt genom en styrdokumentanalys av yrkeslärarens specialpedagogiska uppdrag i samma länder av Björk-Åman, Forsberg, Rondestvedt & Ström.

Med utgång i styrdokumenten konstateras i den förstnämnda studien om yrkeslärarens demokratiuppdrag av Johannessen et al. att det i den förnyade svenska läroplanen, Lgy25 , finns en tydlig betoning på kunskaper, värden och förmågor som krävs för aktivt och etiskt samhällsdeltagande. I Norge tydliggörs motsvarande uppdrag bland annat i det tvärfagliga temat Demokrati og medborgerskap i LK20, medan uppdraget i Finland formuleras mindre explicit i de övergripande styrdokument, även om demokratifrågor behandlas i särskilda kurser. Mot denna bakgrund analyseras i studien yrkeslärarens demokratifostrande roll utifrån Biestas teori om kvalificering, socialisering och subjektifiering.

I en komparativa WPR-analys (Bacchi, 2009) av specialpedagogiska styrdokument av Björk-Åman et al. väcks bland annat frågor om vad det innebär att Norge avvecklar begreppet specialundervisning i styr-dokumenten samtidigt som Finland återinför det. Norge ger samtidigt lärarna ett tydligt gruppansvar genom tilpasset opplæring, medan Finland individualiserar stödet och i Sverige läggs det största ansvaret på yrkeslärarna genom extra anpassningar. I studien problematiseras och diskuteras hur dessa nationella skillnader formar yrkeslärarnas specialpedagogiska uppdrag och ger det skiftande form och innehåll i de tre länderna.

Contributing abstract 2: Yrkeslärarens professionsutövning - ett utsnitt av yrkeslärarnas praktiska arbete

Under temat yrkeslärarens professionsutövning presenteras två studier varav den första håller oss kvar inom det specialpedagogiska området med tematiken arbetssätt och anpassningar under yrkeselevernas praktikperioder av Olovsson, Hansson, Wickman & Markgren och den andra riktar Backström-Widjeskog blicken mot hur yrkeslärarna kan stödja yrkeseleverna att hantera personliga och praktiska livsutmaningar på bästa möjliga sätt.

Olovsson et al. fokuserar i sin studie på specialpedagogiskt stöd under arbetsplatsförlagt lärande (APL) i svensk yrkesutbildning. Här undersöks yrkeslärares och handledares arbetssätt och hur anpassningar formas i praktiken. Resultaten visar att kulturellt-diskursiva föreställningar om den ”önskvärda eleven” påverkar vilka elever som inkluderas eller exkluderas i arbetsplatsens sociala gemenskap och vilka förväntningar som riktas mot dem. Stödinsatserna framstår ofta som informella och individberoende, vilket kan skapa ojämlikhet mellan elever. Även om studien är baserad på svensk data har den en nordisk ingång.

Backström-Widjeskog sätter i sin studie fokus på det tverrfaglige temaområdet folkehelse og livsmestring som år 2019 introducerades i den norska läroplanen med syftet att hjälpa elever att lära sig hantera personliga och praktiska livsutmaningar på bästa möjliga sätt (Utdanningsdirektoratet, 2019). I studien sätts ändå det studerade temat in i en nordisk kontext med data insamlat bland norska och finlands-svenska yrkeslärare. Utifrån modellen ”Arkitekturen för att främja handlingskraft och bemästrande” identifieras i resultaten fem dimensioner – trygghet, mod, mening, motståndskraftigt ägarskap och stolt-het – som centrala när yrkeslärare arbetar för att stärka elevers sociala och personliga utveckling.

Contributing abstract 3: Yrkeslärarens Professionskompetens och -utveckling

Yrkeslärares kompetens studeras i relation till yrkespraktiker och kompetensutveckling. I Salo, Johan-nessen, Olovsson, Hansson och Jacobssons studie används praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014) för att studera yrkeslärares arbete och kompetensutveckling. Arbetet framträder genom teman som undervisning och elevsamspel, samverkan med kollegor och arbetsliv, samt skolorganisation och resurser. Kompetensutvecklingen tar form både som formell fortbildning och som informellt kollegialt erfarenhetsutbyte och individuellt lärande via praktiserande av yrkesfärdigheter. Central är aktiviteten att ge och få stöd i relation till elever, kollegor och arbetslivsrepresentanter.Bjørngaard, Kärnebro och Wiklund-Engbloms studie fokuserar på yrkeslärares normkritiska kompetens, utgående från NORM survey. Studien är teoretiskt förankrad i normkritisk pedagogik och normmedve-tenhet som professionell kompetens (Blomberg, 2020). Den normkritiska kompetensen omfattar fyra dimensioner: förmåga att agera normkritiskt, medvetenhet om normers påverkan, kollegialt stöd och öppenhet samt kollegial normmedvetenhet. Studien visar att kompetensen är mångdimensionell och påverkas av lärarutbildning, yrkeserfarenhet och nationell kontext. Yrkeslärare i Finland och Norge uppvisade större handlingsförmåga i normkritik, medan svenska lärare visade högre grad av normmedvetenhet och kollegial normativ medvetenhet. Kollegialt stöd var liknande i alla tre länder.

Johannessens studie viser hvordan yrkespedagogisk utviklingsarbeid styrker yrkesfaglærerstudenters profesjonskompetanse, særlig deres endrings- og utviklingskompetanse. Studien bygger på en Deweys (2013) forståelse av prosjektarbeid, Johnsen (1985) sine kriterier for godt utviklingsarbeid og Illeris’ helhetlige læringsmodell (2012). Resultatene viser at arbeidsformen fremmer selvinnsikt, helhetlig forståelse, meningsskaping og dannelse, men i mindre grad læring om kultur og samfunn. Prosjektarbeidet oppleves som meningsfullt, men er svakt koblet til andre studentgrupper og praksisfellesskapet. Studentenes motivasjon preges mest av ønsket om egen læring og utvikling, og mindre av relevans for praksisfelt og samfunn.

References

Antera, S. (2021). Professional competence of vocational teachers: A conceptual review. Vocations and Learning, 14(3), 459-479.18

Bacchi, C. L. (2009). Analysing policy: What's the problem represented to be? Pearson Australia.

Blomberg, H. (2020). Norm awareness in education: Operationalising professional competence. [Un-published manuscript].

Illeris, K. (2012). Læring. Gyldendal Akademisk.

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing practices, changing education. Springer.

Framing 

APL (arbetsplatsförlagt lärande) i svensk gymnasieskola behöver utvecklas utifrån utvärderingar som beskriver att erfarenhetsutbytet mellan lärare och andra som arbetar med elever på APL behöver förbättras, särskilt för elever i behov av särskilt stöd (t ex Skolverket, 2016). Tidigare forskning beskriver att många elever i behov av särskilt stöd tenderar att välja yrkesutbildningar i större utsträckning än sina jämnåriga studiekamrater (Björk-Åman, 2013). Anpassningar i olika former kan göras för att stötta elever på APL. I denna studie undersöks hur anpassningar kan utvecklas och implementeras, på två olika yrkesprogram på samma skola, Barn och fritid (BF) och Bygg och anläggning (BA). Dessa två program har olika könsprägling samt är även olika på annat sätt: BF utbildar för yrken där människans behov, lärande och utveckling är centralt. BA utbildar för yrken som är inriktade på konstruktion och produktion av varor, vanligen byggnader. Det gör att APL i dessa två yrkesprogram kan antas ha olika särdrag. 

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur anpassningar utvecklas och implementeras i två olika yrkesprogram. 

De teoretiska begrepp som används i studien är främst klassifikation och inramning (Bernstein, 2000). Dessa begrepp har tidigare använts i forskning för att jämföra utbildningspraktiker sett till undervisningens karaktär, både till form och innehåll (t ex Olovsson, 2015). Även normkritisk pedagogik (t ex Björkman et al. 2021) kan vara till stöd för att förstå skillnader och likheter som framträder.

Methods or methodology 

I studien används fokusgruppsintervjuer med yrkeslärare och med skolans specialpedagoger. Vidare genomförs en enkät med de handledare som finns på de arbetsplatser där yrkeselever genomför arbetsplatsförlagt lärande (APL). 

Results or expected outcomes

 Genom fokusgruppsintervjuerna förväntas svar på hur lärare och annan skolpersonal arbetar under APLperioderna, och hur de förbereder sina elever för dem, deras arbete tillsammans med elevernas APL-handledare samt hur de betraktar sina elevers studieframgångar. Enkäten förväntas åskådliggöra hur lärarnas arbete uppfattas av APL-handledarna, hur APL-handledarna betraktar sitt uppdrag samt elevernas studieframgångar. Vi ser framför oss att det kommer att finnas skillnader i lärares och APL-handledares uppfattningar om det arbete som bedrivs före och under APL-perioderna, men också likheter. Dessa skillnader och likheter förmodas följa med yrkesbransch eller yrkesprogram, och möjligen även lärarnas utbildning och erfarenheter.

Artikeln, författad av forskare, förstelärare och skolledande personal, bygger på ett samverkansprojekt med målet att utveckla en gymnasieskolas kollektiva lärande. Artikeln syftar till att bidra till förståelse av vad ett sådant utvecklingsarbete kan innebära. Metoder som användes var enkätundersökning och intervjuer. Dataanalys genomfördes med stöd av tematisk analys i olika steg (jfr Braun & Clarke, 2006) och teoretiska begrepp som kollektivt och kollegialt lärande (Larsson, 2018) samt olika former av begreppet tillit (Jederlund, 2019). Resultaten visar att förstelärare som leder utvecklingsarbete påverkas av tidigare erfarenheter från utvecklingsarbete och att det är viktigt att lärare som medverkar känner tillit till enskilda kollegor, till den större grupp de ingår i samt till processen bakom utvecklingsarbetet. Samverkansprojektet bidrog till skapande av strukturer för fortsatt utveckling samt till insikt om att utvecklingsarbete främst handlar om att utveckla arbetssätt som är lämpliga för den egna verksamheten.

Från starten 1942 var den samiska slöjden, idag duodji, viktig vid Samernas folkhögskola, (Samernas) idag lokaliserad i Jokkmokk. Slöjden är fortsatt betydelsefull på Samernas utbildningscentrum som skolan heter idag. Samernas var inte bara en undervisande institution, utan arbetade även för att bevara och utveckla samisk slöjd. 

Research topic: Swedish teacher education programs comprise a coherent practicum period for 12 weeks (30 ects) at local schools. Under supervision of a local experienced teacher, student teachers’ practicum involves to plan, carry through and evaluate teaching and learning with pupils. The role of the local supervisor involves support for teacher educators’ assessment of student teachers’ abilities (e.g. subject didactical skills), which has become a burden due to heavy written analogue documentation. When the documentation fails, student teachers feel the feedback as non-relevant, vague, or as low-quality supervision. The supervisors have for a long time requested a digital version of the analogue assessment document, and in parallel, the teacher education institution has sought ways to develop opportunities for equal and high-quality supervision of student teachers. Taken this background into account, this study aims to explore change regarding opportunities and challenges of digitalising student teachers’ evaluation of practicum.  

Theoretical framework: Cultural Historical Activity Theory is applied to analyse this change and the expansive learning such a change result in (Engeström & Sannino, 2016). Expansive learning is based on a 7-step cyclic process where the first four steps include the collective learning actions of 1) questioning, 2) analysing, 3) modelling a new solution, and 4) examining and testing the new model. In accordance with these four steps, the supervisors questioned the analogue assessment document, teacher education sought ways to develop equal and high-quality supervision, and the municipality asked for quality in student teachers’ practicum (1). The concept and the digital service Teaching Analytics (TA) was seen as mean to digitalising student teachers’ evaluation of practicum (2). Teacher educators held workshops in TA with supervisors and student teachers and presented a time frame (3). In practicum, student teachers and supervisors were asked to use TA (4). These four steps are further scrutinized through the concepts of stimulus, contradictions, and agency. 

Methodology: The study was based on a single case study design of 8 invited student teachers practicum at upper secondary school in a municipality and 8 supervisors. Three types of data were collected: (i) interviews with the supervisors regarding use of TA and with one school leader at municipality level, (ii) a questionnaire to student teachers, and (iii) visualisations of student teachers’ evaluation of practice.  

Expected results: The preliminary findings indicate that the digitalisation of student teachers’ evaluation of practicum provide opportunities and challenges. Municipality stakeholders indicate a vision of good and equal supervision for student teachers due to a standardised language in TA. Student teachers indicate challenges based on contradictions about the threshold for learning Teaching Analytics and limited skills about the approach and vocabulary to analyse lessons. A second challenge concern a teacher education perspective and the perception what could manifest a digital service of the analogue assessment document. Hence, contradictions emerge between the analogue assessment document and TA.  

Relevance to Nordic educational research: Few studies have used software as a service in the evaluation and analysis of student teachers’ practicum.

From its establishment in 1942, the Sami folk high school included crafts as an important part of its education program. The Swedish Mission Society, who founded the school, not only wanted to educate Sami youth to better their chances on the labour market but also to give them the opportunity to get acquainted with their Sami culture. Thus Sami crafts had a crucial role in educational activities at the folk high school. With the help of Gert Biesta’s concepts, the article shows that crafts had a socializing function. The teaching strengthened the students’ collective identity and provided them with traditional skills and knowledge. However, Lennart Wallmark, the school principal (1942-1972), stressed the importance of learning crafts for other purposes. Influenced by religious thinkers, he stated that the students would also be strengthened as individuals: a process of subjectification. Moreover, the crafts lessons had a third function: qualification. Though the studies were not vocational as such, they could simplify the process of procuring the quality label bestowed by the Sami organization Same Ätnam to crafts of especially high quality. Wallmark and the teachers in crafts were important for the development of craft education at the folk high school. However, Same Ätnam’s ideas of Sami handicraft and government regulations were also influential. These inner and outer forces contributed to the teaching so that it, on one hand, did not change much but, on the other hand, was congruous with the rest of the society.

I de nu gällande kursplanerna för skolämnena svenska, historia och samhällskunskap nämns Sveriges nationella minoriteter bland de centrala innehållen och i samhällskunskapsämnet finnsdessutom kunskapskrav. Dessa kunskapskrav säger att eleverna ska ha kunskaper om de nationella minoriteterna och deras rättigheter, men skiljer sig från de övriga eftersom det inte är någon skillnad för betygen E eller A. Då projektets lärare började använda kursplanerna från 2011 kom de att diskutera de utmaningar som fanns med förändringarna, lärostoffet om minoriteterna. Utifrån sina samtal försökte de finna möjliga vägar till en undervisning om minoritetsfrågor på sin grundskola.Trots att de hade få elever fanns det många faktorer att hantera, exempelvis en upplevelse av stoffträngsel och de egna kunskapsluckorna, men också elevernas uppfattningar och skolans geografiska belägenhet.

Tack vare medel från Lärarhögskolan, Umeå universitet samt Umeå kommun kunde en av skolans lärare arbeta med att skapa ett undervisningsupplägg som skulle kunna nyttjas av kollegor på den egna skolan men även på andra skolor. Därutöver undersöktes lärarnas didaktiska praktik. Undersökningen genomfördes enligt Uljens teoretiska modell för didaktisk utveckling med aktionsforskning som forskningsmetod. Källmaterialet utgörs främst av lärarnas planeringar och deras skriftliga instruktioner samt lärarnas diskussioner om sin undervisning. Det fram arbetatde upplägget är genomförbart, men undersökningen var problematisk på grund av personalomsättning och förändringar i organisationen.

I korthet beskrivs upplägget på följande sätt: I årskurs sju studeras de nationella minoriteterna isamhällskunskapsundervisningen. Eleverna får lära sig faktakunskaper om minoriteterna, men även begrepp som identitet, etnicitet och kultur samt hur ungdomar i sina möten med människorformar sin identitet. I årskurs åtta fokuseras en del av undervisningen i svenska påminoritetsspråken och de rättigheter som skyddar dem. I årskurs nio ägnas en del avhistorieundervisningen till studier av samers och romers situation under 1900-talet ur ett Svenskt och Europeiskt perspektiv.