Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Burman, Monica, Professor
Alternative names
Publications (10 of 47) Show all publications
Rostami, A., Burman, M., Ghazinour, M. & Hansson, J. (2024). Sexual and gender-based harassment against police employees in European countries: a scoping review. Journal of Language and Sexuality
Open this publication in new window or tab >>Sexual and gender-based harassment against police employees in European countries: a scoping review
2024 (English)In: Journal of Language and Sexuality, ISSN 2211-3770, E-ISSN 2211-3789Article, review/survey (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Sexual and gender-based harassment is a work environment concern, especially in hierarchical and male-dominant organisations such as the police. This scoping review aims to examine the existing literature on such harassment against police employees in Europe to identify the available knowledge and highlight the gaps for future studies. Following the Arksey and O’Malley framework, 16 relevant articles were analysed. Most of the studies were focused on sexual harassment, and gender-based harassment was mostly absent or mixed with other discriminations. The analysis resulted in six main themes: existence of sexual and gender-based harassment; perpetrators; associated factors; consequences; individual response; and impact of organisational policies. The findings demonstrate that such harassment remains prevalent among police employees, emphasising the need for continuous and rigorous supervision, evaluation, and comprehensive revision of policies by police authorities. This study recommends further research to address the identified gaps in this field.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2024
Keywords
Police, Sexual harassment, Gender-based harassment, European countries, Work environment
National Category
Gender Studies Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-219346 (URN)10.1080/13552600.2024.2316156 (DOI)2-s2.0-85186191774 (Scopus ID)
Funder
Umeå University
Note

Originally included in thesis in manuscript form. 

Available from: 2024-01-11 Created: 2024-01-11 Last updated: 2024-03-08
Brandén, J., Nilsson, L. M., Burman, M., San Sebastian, M. & Stoor, J. P. (2024). Våld mot samiska kvinnor. Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Våld mot samiska kvinnor
Show others...
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).

Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.

De kvantitativa resultaten i korthet

Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. 

Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.

  • Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).
  • En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).
  • En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.
  • Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).
  • Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.
  • Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.
  • När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).
  • HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).

De kvalitativa resultaten i korthet

Den kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.

  • Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.
  • Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.
  • Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.
  • Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.
  • Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.
  • Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.
  • Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.
  • Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.
  • Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.
  • Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.

Åtgärdsförslag till Sveriges regering

Baserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.

  1. Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.
  2. Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.
  3. Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.
  4. Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.
  5. Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2024. p. 95
Keywords
Våld, våldsutsatthet, Sápmi, samer, samiska kvinnor, urfolksfeminism
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Social Work
Research subject
Public health; political science; gender studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-221871 (URN)978-91-8070-327-7 (ISBN)
Projects
Våld mot samiska kvinnor
Available from: 2024-03-07 Created: 2024-03-07 Last updated: 2024-03-08Bibliographically approved
Brandén, J., Nilsson, L. M., Burman, M. & Stoor, J. P. (2023). Utsatthet för sexuellt våld bland samiska kvinnor i Sverige: den Samiska HLV studien 2021. Tidsskrift for kjønnsforskning, 47(2-3), 113-129
Open this publication in new window or tab >>Utsatthet för sexuellt våld bland samiska kvinnor i Sverige: den Samiska HLV studien 2021
2023 (Swedish)In: Tidsskrift for kjønnsforskning, ISSN 0809-6341, E-ISSN 1891-1781, Vol. 47, no 2-3, p. 113-129Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Frågan om sexuellt våld har under de senaste åren fått ett allt större utrymme i Sápmi. I denna artikel, som baseras påden populationsbaserade studien «Samisk hälsa på lika villkor» (Samisk HLV) 2021, undersöks utsatthet för sexuelltvåld bland samiska kvinnor och män i Sverige jämfört med kvinnor och män i Sveriges befolkning. Analysen visaratt sexuellt våld mot kvinnor utgör ett mycket omfattande samhällsproblem i det samiska samhället, i minst sammaomfattning som i övriga Sverige. Samiska kvinnor rapporterar en signifikant högre utsatthet för flera former av sexuelltvåld jämfört med kvinnor i Sverige, däribland utsatthet för våldtäkt och våldtäktsförsök. Analysen visar även attsamiska kvinnor är mer benägna att söka vård samt polisanmäla efter övergreppet, vilket nyanserar bilden av en tystnadkring sexuellt våld i Sápmi. Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv belyser artikeln hur könade och kolonialamaktrelationer samspelar vad gäller utsatthet för sexuellt våld i Sverige och att positionen som både kvinna och sameökar utsattheten för sexuellt våld, medan att vara man och same inte gör det. Sammantaget pekar artikeln på att bådekön och samisk tillhörighet har betydelse för utsatthet för sexuellt våld och därmed på vikten av att inkludera samiskaperspektiv i framtida forskning om, och politiska insatser mot, sexuellt våld.

Abstract [en]

The issue of sexual violence has in recent years gained increased attention in Sápmi. Based on the population-basedstudy «Sámi Health on Equal Terms» (SámiHET) 2021, this paper examines exposure to sexual violence among Sámiwomen and men in Sweden, compared to women and men in the Swedish population. The analysis shows that sexualviolence against women constitutes a significant problem in the Sámi society, to at least the same extent as in the restof Sweden. Sámiwomen report a significantly higher exposure to several forms of sexual violence compared towomenin Sweden, including exposure to rape and attempted rape. The analysis also shows that Sámi women are more likelyto seek healthcare and report to the police after sexual abuse, which nuances the image of a passive silence surroundingsexual violence in Sápmi. Drawing on Indigenous feminist perspectives, the article highlights how gendered andcolonial power relations interact in terms of vulnerability to sexual violence in Sweden and that the position of beinga Sámi woman increases exposure to sexual violence, while being a Sámi man does not. In sum, the results show thatboth gender and Sámi Indigeneity affect exposure to sexual violence, which points to the need to include Sámi perspectivesin future research on, and political efforts against, sexual violence.

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: , 2023
Keywords
SámiHET, sexual violence, gender-based violence, Indigenous feminism, Sámi, Indigenous peoples, Sápmi, the Arctic, Samisk HLV, sexuellt våld, könsbaserat våld, urfolksfeminism, samer, urfolk, Sápmi, Arktis
National Category
Gender Studies Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health; gender studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-216016 (URN)10.18261/tfk.47.2.6 (DOI)
Available from: 2023-10-31 Created: 2023-10-31 Last updated: 2023-10-31Bibliographically approved
Rostami, A., Burman, M., Ghazinour, M. & Hansson, J. (2023). Work-related stress in relation to gender-based and sexual harassment among a group of Swedish police officers. Nordic Journal of Studies in Policing, 10(1), 1-17
Open this publication in new window or tab >>Work-related stress in relation to gender-based and sexual harassment among a group of Swedish police officers
2023 (English)In: Nordic Journal of Studies in Policing, E-ISSN 2703-7045, Vol. 10, no 1, p. 1-17Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this cross-sectional study, we investigated work-related stress, gender-based and sexual harassment among police officers working in vulnerable areas in Stockholm. Data were collected from 152 police officers using a set of questionnaires. The results indicated that job stress in “impact on significant others” and “operational stress” were reported as the two most highly rated work-related stress in police officers. Female police officers rated higher stress in “impact on significant others” and “operational stress” compared to their male counterparts. Job experience was correlated with two stress subscales only in female officers. Working as patrol officers and more than one shift were negatively associated with some stress subscales among male officers. The male officers who had experience of sexual harassment reported higher “self-image” stress and “operational stress”, whereas the female officers had higher “self-image” and “confrontation with death” stress. After controlling for gender and job experience, sexual harassment had a significant relationship with “operational stress” and “self-image stress” in police officers.

Place, publisher, year, edition, pages
Universitetsforlaget, 2023
Keywords
Work stress, gender-based harassment, sexual harassment, gender, police officers
National Category
Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-206712 (URN)10.18261/njsp.10.1.3 (DOI)2-s2.0-85159455170 (Scopus ID)
Available from: 2023-04-14 Created: 2023-04-14 Last updated: 2024-01-12Bibliographically approved
Rostami, A., Ghazinour, M., Burman, M. & Hansson, J. (2022). Job satisfaction among Swedish police officers: The role of work-related stress, gender-based and sexual harassment. Frontiers In Public Health, 10, Article ID 889671.
Open this publication in new window or tab >>Job satisfaction among Swedish police officers: The role of work-related stress, gender-based and sexual harassment
2022 (English)In: Frontiers In Public Health, ISSN 2296-2565, Vol. 10, article id 889671Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this cross-sectional study is to increase our understanding of job satisfaction in Swedish police officers by taking into account work-related stress, and sexual and gender-based harassment. Data were collected from 152 police officers working in vulnerable areas in Stockholm using sociodemographic questions, the Police Stress Identification Questionnaire (PSIQ), Sexual and gender-based harassment questions, and Job Descriptive Index (JDI). The obtained results indicated that male and female police officers reported the highest satisfaction in “people on your present job.” The lowest score of job satisfaction in both male and female police officers was related to “opportunity for promotion” and then “pay.” There were no significant differences in the subscales of job satisfaction between male and female police officers. The older and more experienced officers, the less satisfaction was reported in “job in general” and more satisfaction reported in “pay.” Comparing job satisfaction between patrol officers and those officers who worked in internal services showed police patrol officers had higher job satisfaction in “job in general,” “work in the present job,” “opportunity for promotion” and “supervision” compared to their counterparts in internal services. There were not any significant differences between the subscales of job satisfaction between male and female police officers. There was not any significant association between job satisfaction subscales and having experience of sexual or gender-based harassment. Among various subscales of police stressors, organizational stress was in negative relation with three domains of job satisfaction; “job in general,” “pay” and “supervision.” Also, hierarchical multiple regression analyses showed organizational stress was most often of predictive impact related to various job satisfaction domains in police officers.

Place, publisher, year, edition, pages
Frontiers Media S.A., 2022
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified Occupational Health and Environmental Health
Research subject
police science; gender studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-198981 (URN)10.3389/fpubh.2022.889671 (DOI)000837869400001 ()35923951 (PubMedID)2-s2.0-85135500513 (Scopus ID)
Available from: 2022-08-30 Created: 2022-08-30 Last updated: 2024-01-12Bibliographically approved
Burman, M. (2021). Våld mot samiska kvinnor: Kartäggning och analys av kunskapsläget och behovet av insatser. In: Kartläggning av jämställdheten i det samiska samhället: (pp. Bilaga 6). Kiruna: Sametinget
Open this publication in new window or tab >>Våld mot samiska kvinnor: Kartäggning och analys av kunskapsläget och behovet av insatser
2021 (Swedish)In: Kartläggning av jämställdheten i det samiska samhället, Kiruna: Sametinget , 2021, p. Bilaga 6-Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Kiruna: Sametinget, 2021
National Category
Gender Studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-182796 (URN)
Available from: 2021-05-04 Created: 2021-05-04 Last updated: 2021-05-05Bibliographically approved
Burman, M. & Gunnarsson, Å. (2020). En berättelse om uppkomst och fall av en kritisk rättsvetenskaplig genusmiljö. In: Trude Haugli, Siri Gerrard, Anne Hellum, Eva-Maria Svensson (Ed.), Dette brenner jeg for!: Festskrift till Hege Braekhus 70 år (pp. 59-84). Bergen: Fagbokforlaget
Open this publication in new window or tab >>En berättelse om uppkomst och fall av en kritisk rättsvetenskaplig genusmiljö
2020 (Swedish)In: Dette brenner jeg for!: Festskrift till Hege Braekhus 70 år / [ed] Trude Haugli, Siri Gerrard, Anne Hellum, Eva-Maria Svensson, Bergen: Fagbokforlaget, 2020, p. 59-84Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta kapitel innehåller en berättelse om och våra reflektioner kring erfarenheter av en påtvingad nedläggning under 2018 av forsknings- och utbildningsmiljön Juridiskt forum (Umeå Forum for Studies on Law and Society). Vi börjar i en meta-berättelse om utveckling, framgång, motstånd och fall. Ur denna berättelse har två teman utkristalliserats: Exkludering av genusrättsvetenskap från utbildning och forskning samt Genusrättsvetenskap och genusrättsvetenskapare som arbetsmiljöproblem(et). Dessa kontextualiseras som uttryck för den rättsdogmatiska traditionens motstånd mot de kritiska ontologiska och epistemologiska utmaningar som den nordiska genusrättsvetenskapliga traditionen och socio-rättsliga studier representerar. Vi hävdar att motståndet på institutionell, akademisk och personlig nivå i grunden handlar om en djup oförmåga och ovilja att hantera mångfald, kritik och utveckling. När nu denna kamp är över, och vår gränsöverskridande, kritiska miljö har eliminerats så finns det ändå inga vinnare. Istället anser vi att utvecklingspotentialen för den snäva rättsvetenskap som produceras i Umeå idag är låg, vilket underminerar möjligheterna till att uppfylla förändringsbehov i juristutbildningen. Motstånd har ständigt varit närvarande under genusrättsvetenskapens nära 40-åriga nordiska historia och andra starka genusrättsvetenskapliga miljöer och enskilda forskare har gått liknande öden till mötes som vårt. Ändå slutar inte vår berättelse i pessimism. Nedläggningen av Juridiskt forum kan inte hindra utvecklingen. Genusrättsvetenskapen i Norden har satt sig och utvecklas starkt som akademiskt ämne. Efterfrågan är stor från juriststudenter och volymen på expertuppdrag, forskning och publikationer är omfattande. Viktiga samhällsutmaningar ställer nya kunskapskrav på framtidens jurister. Genus och rätt är utan tvekan en del av denna kunskapsutveckling i Norden.

Place, publisher, year, edition, pages
Bergen: Fagbokforlaget, 2020
National Category
Law
Research subject
Law
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-171234 (URN)9788245033120 (ISBN)
Available from: 2020-05-29 Created: 2020-05-29 Last updated: 2021-04-14Bibliographically approved
Öhman, A., Burman, M., Carbin, M. & Edin, K. (2020). 'The public health turn on violence against women': Analysing Swedish healthcare law, public health and gender-equality policies. BMC Public Health, 20(1), Article ID 753.
Open this publication in new window or tab >>'The public health turn on violence against women': Analysing Swedish healthcare law, public health and gender-equality policies
2020 (English)In: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 20, no 1, article id 753Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article focuses on policy and law concerning violence against women as a public health issue. In Sweden, violence against women is recently recognized as a public health problem; we label this shift "The public health turn on violence against women". The new framing implies increased demands on the Swedish healthcare sector and its’ ability to recognise violence and deal with it in terms of prevention and interventions. The aim was to describe and discuss the main content and characteristics of Swedish healthcare law, and national public health and gender-equality policies representing the public health turn on violence against women. Through discursive policy analysis, we investigate how the violence is described, what is regarded to be the problem and what solutions and interventions that are suggested in order to solve the problem. Healthcare law articulates violence against women as an ordinary healthcare issue and the problem as shortcomings to provide good healthcare for victims, but without specifying what the problem or the legal obligation for the sector is. The public health problem is rather loosely defined, and suggested interventions are scarce and somewhat vague. The main recommendations for healthcare are to routinely ask patients about violence exposure. Violence against women is usually labelled "violence within close relationships" in the policies, and it is not necessarily described as a gender equality problem. While violence against women in some policy documents is clearly framed as a public health problem, such a framing is absent in others, or is transformed into a gender-neutral problem of violence within close relationships. It is not clearly articulated what the framing should lead to in terms of the healthcare sector's obligations, interventions and health promotions, apart from an ambivalent discourse on daring to ask about violence.

Place, publisher, year, edition, pages
BioMed Central, 2020
Keywords
Violence against women, Intimate partner violence, Public health, Gender equality, Policy, Healthcare services, Sweden, Governing, Healthcare law
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
gender studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-171239 (URN)10.1186/s12889-020-08766-7 (DOI)000537218700010 ()32448199 (PubMedID)2-s2.0-85085465654 (Scopus ID)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2015-00929
Available from: 2020-05-29 Created: 2020-05-29 Last updated: 2023-08-28Bibliographically approved
Gunnarsson, Å., Burman, M. & Wennberg, L. (2019). Economic dependence and self-support in family, tax and social law. In: Eva-Maria Svensson; Anu Pylkkänen; Johanna Niemi-Kiesiläinen (Ed.), Nordic equality at a crossroads: feminist legal studies coping with difference (pp. 135-166). Taylor & Francis Group
Open this publication in new window or tab >>Economic dependence and self-support in family, tax and social law
2019 (English)In: Nordic equality at a crossroads: feminist legal studies coping with difference / [ed] Eva-Maria Svensson; Anu Pylkkänen; Johanna Niemi-Kiesiläinen, Taylor & Francis Group, 2019, p. 135-166Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter analyzes the internal contradictions of family, tax and social welfare law with regard to their implicit assumptions of family and dependence. It explores how law can contribute to the resurrection of gender inequalities, an approach other than the traditional one is needed. The chapter utilizes a descriptive approach in order to identify how sex inequalities are resurrected in sex-neutral legislation. It shows how residence-related family support benefits and social assistance provisions are based on a presumption of maintenance obligations within the family. Contemporary Swedish family law is characterized by secularism, individualism and equality. Economic independence for women is a central policy goal for sex equality. Residence-based benefits are primarily based on the need for support. The common feature of these benefits is that they are supposed to provide basic welfare security for families with children.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis Group, 2019
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-203457 (URN)10.4324/9781351152327-7 (DOI)2-s2.0-85082258352 (Scopus ID)9781351152327 (ISBN)9780815390732 (ISBN)
Available from: 2023-01-18 Created: 2023-01-18 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
Burman, M. & Svensson, E.-M. (2018). Women's human rights in the governance of the Arctic: gender equality and violence against indigenous women. The Yearbook of Polar Law, 9(1), 53-78
Open this publication in new window or tab >>Women's human rights in the governance of the Arctic: gender equality and violence against indigenous women
2018 (English)In: The Yearbook of Polar Law, ISSN 1876-8814, E-ISSN 2211-6427, Vol. 9, no 1, p. 53-78Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Previous studies show a lack of deference and activities when it comes to women's human rights and gender equality in the multi-level governance of the Arctic. According to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women, women in the Arctic are vulnerable, in particular indigenous and rural women. Their rights are not upheld in the Arctic states for example when it comes to exposure to violence, equal participation in governing bodies, and economic self-support. The public governing bodies have almost no focus on gender equality at all, despite far-reaching international obligations and, for several of the states, national ambitious agendas for gender equality politics. International instruments with obligations to strive for gender equality, such as the CEDAW, the ILO Convention 169 and UNDRIP, are scarcely referred to and not sufficiently implemented by the public governance bodies. The aim of this article is to raise awareness of the obligations set up by human rights documents to promote women' rights in the governance of the Arctic, in order to put pressure on the states to develop strategies for a future gender equal governance. We have a special focus on the general lack of awareness within public governance, and on men's intimate partner violence against indigenous women.

Place, publisher, year, edition, pages
Brill | Nijhoff, 2018
Keywords
governance, the Arctic, women’s human rights, gender equality, violence against indigenous women, The Arctic Council
National Category
Law and Society
Research subject
Law
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-155063 (URN)10.1163/22116427_009010004 (DOI)978-90-04-34241-5 (ISBN)
Note

ISBN: 9789004342415 (hbk)

Available from: 2019-01-07 Created: 2019-01-07 Last updated: 2019-01-16Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications