Umeå University's logo

Why do judges disagree about judicial reasoning – i.e., the use of legal reasoning in adjudication – and how can such disagreement be studied empirically? We propose a general theory of variation in judicial reasoning that focuses on a core element of legal analysis – the choice of authoritative sources. In particular, we argue that source-based disagreement is likely to manifest itself on two dimensions: The degree to which extra-national versus national and extra-legislative versus legislative sources should be relied on. Where judges place themselves on these dimensions have important normative implications for the origin of and power over law, and in particular the status and power of the national legislator. We demonstrate the strength and usefulness of our theory with original data from more than 3400 judicial opinions of the Swedish Supreme Court over a 40-year period. We find that Justices’ backgrounds, in terms of when they went to law school and professional pre-appointment experience, are correlated with their placement on these two dimensions in theoretically expected ways.

I turbulenta tider, då grundläggande rättigheter och begränsningar för maktutövning utmanas, ökar betydelsen av de gränser som den konstitutionella rätten ställer upp för utövandet av offentlig makt. Samtidigt blir det konstitutionellrättsliga läget allt mer komplext, inte minst på grund av europarättens inflytande.

Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman: maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer. Utifrån dessa tre teman behandlar författarna konstitutionella bestämmelser med ursprung i svensk nationell rätt, EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik. Konstitutionell rätt är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare som är intresserade av konstitutionella frågor mer allmänt. Denna tredje upplaga är påtagligt omarbetad och utvidgad.

A number of theories have demonstrated how the distinction between legislation and adjudication is becoming blurred, with judgments no longer treated solely as matters for the parties to the case, but as sources of law in their own right. Case law is increasingly being produced and consumed in a manner akin to legislation. On the production side, it is clear that the Court of Justice of the European Union (CJEU), well-known for its formulas and tests, contributes to the use of case law as a source of law. This article develops the discussion in two ways. Firstly, it concentrates on the consumer perspective, by discussing the use of CJEU case law in national courts. Secondly, it advances the discussion from language in general, in the sense of drafting, to multilingualism ‒ the existence of not one but many official languages ‒ and the consequences for the use of CJEU case law as a source of law. This article demonstrates that national courts are prepared to engage with CJEU case law on a very detailed level, scrutinizing the wording and even comparing different language versions of the judgment to understand the correct way to apply the rule-like pronouncements of the CJEU. This scrutiny includes awareness of de jure and de facto originals of CJEU judgments, but goes still further through the use of the established approach for multilingual interpretation of EU legislation. It also highlights the use of standard phrases in CJEU case law and the consistency of translation.

The development of EU criminal law is to a significant extent due to political choices by the Member States. However, the Court of Justice has also played an important role in advancing the integration in this area. The Court has emphasised the need for effectiveness and uniformity in the application of EU law, even in the criminal law context. Due to the sensitivity of this area and the special characteristics of criminal law, the Court has faced difficult choices and has attempted to strike a balance between colliding legal and constitutional principles. 

The Swedish Supreme Court (‘Högsta domstolen’) has existed since 1789 and in 1909 it was joined by the Supreme Administrative Court (‘Högsta förvaltningsdomstolen’). The function and role of the high courts in Swedish society have indisputably varied over time, but the nature and extent of those shifts are underexplored. The paper seeks to describe the high courts’ role over time by studying the professional back- ground of appointed Justices. We argue that the background of those who are selected to serve reflect the prevailing understanding of the proper functioning of the high courts. To achieve this, we cluster all 453 Swedish Justices (1789–2021) based on professional background into six types and study their distribution over time, as well as measure pro- fessional diversity. We conclude that the high courts have become more diverse over time: the general mix of backgrounds on the courts have increased and all Justices tend to have a greater range of experiences. Furthermore, the changes in professional background of the Justices indicate greater importance being placed on high-level, technical legal reasoning rather than practical experience of deciding cases. Finally, and perhaps somewhat counterintuitively, the changes in background also indicate a more deferential attitude to the political institutions.

Grundläggande EU-rätt är en introduktionsbok till EU-rätten och förklarar EU:s rättsordning ur tre perspektiv: konstitutionellt, institutionellt och materielrättsligt. På ett tydligt och pedagogiskt sätt beskrivs EU-rättens innehåll, logik och systematik. Såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler behandlas.

The existence of 24 official languages in the European Union creates unique challenges, not least in situations when a divergence of wording between the language versions is discovered. One way to resolve such a divergence is to give priority to the meaning indicated by the majority of language versions, the so-called “majority meaning”. This approach is thoroughly rejected by leading scholars and Advocates General at the Court of Justice. However, other scholars demonstrate a clear tendency of the Court of Justice to favour the interpretation indicated by the majority of language versions. The author attempts to resolve this contradiction by advancing a new, pluralistic understanding of the “majority meaning”, breaking it down into different forms with examples of their application by the Court of Justice. Furthermore, the fixed expressions used by the Court of Justice in the context of multilingual interpretation are analysed to understand the underlying values supporting the use of the “majority meaning”. It is demonstrated that the need for a uniform interpretation and application of EU law, as well as the importance of legislative intent, support adopting the meaning indicated by the majority of language versions. Consequently, the “majority meaning” cannot be so easily rejected.

Ulf Israelsson, mångårig studierektor, medarbetare och juridiska institutionens primus motor, vet vad som krävs för att bli en bra jurist. Ulf har, bland mycket annat, bidragit till juristutbildningens kvalitetsarbete genom att utföra enkäter med studenter som tagit examen. I enkäten som genomfördes 2018 kommenterade en tidigare student att "[d]et var 4,5 fantastiska år där jag lärde mig otroligt mycket". Det är naturligtvis tillfredställande för alla oss som undervisar på juristprogrammet när en student är nöjd med sin utbildning, men det viktiga är den senare delen av citatet. Att bli jurist kräver mycket arbete. Nio terminers hårt arbete kommer också att förändra de som börjar programmet. Vissa går så långt som att hävda att många juriststudenter upplever en intellektuell pånyttfödelse under första året på utbildningen. Det är inte möjligt att i detta sammanhang beskriva alla de utmaningar som studenter på juristprogrammet kommer att möta, men vi har identifierat tre centrala aspekter som alla juriststudenter måste förhålla sig till. Studenterna måste för det första lära sig att prata som en jurist, för det andra att arbeta som en jurist och för det tredje att hantera andra juriststudenter. Det kommer inte att vara enkelt, men vi lovar att det är värt det.

I turbulenta tider, då grundläggande rättigheter och begränsningar för maktutövning utmanas, ökar betydelsen av de gränser som den konstitutionella rätten ställer upp för utövandet av offentlig makt. Samtidigt blir det konstitutionellrättsliga läget allt mer komplext, inte minst på grund av europarättens inflytande.

Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman: maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer. Utifrån dessa tre teman behandlar författarna konstitutionella bestämmelser med ursprung i svensk nationell rätt, EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik. Konstitutionell rätt är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare som är intresserade av konstitutionella frågor mer allmänt. Denna andra upplaga är påtagligt omarbetad och utvidgad.