Umeå University's logo

I det här kapitlet belyses och diskuteras reformer på skolans och lärarutbildningens område i förhållande till internationella och nationella policyidéer. Det handlar bland annat om skollagens krav på att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund, motsvarande evidens, i ett marknadiserat skolsystem.

The Swedish National Agency for Education states that educational provision should involve pupil opportunities for interdisciplinary work and the experience of learning in different ways. In this context, the current study aimed to explore the actual operation of interdisciplinary teaching (IDT) in Swedish compulsory schools, i.e. from preschool (6 years) to grade 9 (16 years) regarding nutrition and health. To investigate this, two web-based nationwide questionnaires were sent out in 2014 to compulsory schools in Sweden. One questionnaire was aimed at teachers in five subjects: Home and Consumer Studies (HCS), Natural Science Subjects (NSS) (Biology, Chemistry, Physics), and Physical Education and Health (PEH). The second questionnaire was for school principals. A total of 388 teachers and 216 principals answered the respective questionnaire. The study showed that 40% of the teachers and 59% of the principals reported that their school worked in an interdisciplinary way regarding nutrition and health education. Practical scheduling problems and a lack of time for planning were seen as the main barriers by both teachers and principals, but to a much larger extent by teachers. A prerequisite for successful IDT is that teachers have a chance to meet and plan, and this study indicates that frame factors have a critical impact on what is possible regarding IDT in Swedish schools. It is crucial that principals appreciate their part in facilitating IDT. Increased interdisciplinary teaching for nutrition and health (IDT-NH) might increase school potential for the better integration of knowledge and understanding about the importance of lifestyle for health, the environment and society.

In Sweden and many other countries, the academisation of teacher education goes along with increased emphasis on a student thesis, in Sweden formally entitled the final degree project. This study deals with students’ writing trajectories in Early Childhood Education and Care aimed at work in the preschool or the recreation centre. The study indicates that student writing, shaped by a variety of academic literacies, is primarily based on values of the vocational field, parallel to an emerging critical academic approach. The study suggests that academic writing is largely perceived among the students as a means to underpin the vocational field with theory, and see critical thinking and reflective practice as relevant to their future career.

Den här rapporten redovisar en extern utvärdering om hur specialistsjuksköterskeutbildning i ett pilotprojekt med enbart yrkesexamen och utökad klinisk träning värderades av studenter. Pilotprojektet innefattade de två inriktningarna anestesi och operation och genomfördes läsåret 2016/2017 vid Umeå universitet. När det gäller området specialistsjuksköterskeutbildning tycks dubbelexamen inom ett 60hp program, enligt vad som kan utläsas av Programrådet för sjuksköterskeprogram (2015), ha kunnat leda till sämre förutsättning att uppnå alla mål. PRS föreslår i pilotprojektet istället en yrkesexamen (60hp) följt av masterexamen (60hp).

Pilotprojektets upplägg skiljde sig från de ordinarie specialistsjuksköterskeutbildningarna genom utökad verksamhetsförlagd utbildning och mindre omfattande vetenskapligt fördjupningsarbete. Utvärderingens empiriska underlag insamlades både i en webbenkät och kvalitativa gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper. Enkät- och intervjufrågor rörde i huvudsak studenternas motiv för valet av aktuell pilotutbildning och reflektioner kring pilotprojektets examensmål i förhållande till yrkesutövning, framtida fördjupningsstudier och forskning. Enkätsvar lämnades av samtliga 23 registrerade studenter i pilotprojektets utbildningar. I intervjuerna deltog samtliga 20 studenter som slutförde utbildningarna inom ramen för pilotprojektet.

Det empiriska underlaget ger en tämligen entydig bild av att studenterna såg utökad klinisk träning som en plattform för vidareutveckling i yrkesverksamheten, förbättrade arbetsvillkor och förbättrad löneutveckling mm. I intervjuerna betonade flertalet att upplägget för enbart yrkesexamen utgjorde en grundläggande ekonomisk, social och tidsmässig förutsättning för att kunna genomföra och slutföra respektive specialistsjuksköterskeutbildning inom givna ramar. Enbart yrkesexamen uppfattades av flertalet inte som en begränsning i kommande yrkesliv eller hinder för ev. fortsatta studier på högre nivå, med undantag av ett fåtal och företrädesvis manliga studenter.

Med beaktande av pilotprojektets begränsade omfattning till ett läsår och med drygt ett 20-tal studenter som kursdeltagare, tyder enkätsvar och resonemang i fokusgrupper på stort intresse för en renodlad yrkesexamen bland flertalet deltagande sjuksköterskor, av båda könen och i olika åldrar. En renodlad yrkesexamen skulle kunna utgöra en förutsättning för andra verk-samma sjuksköterskor som tvekar att ta steget till specialistsjuksköterskeutbildning. En renodlad yrkesexamen skulle samtidigt kunna begränsa framtida karriärvägar, gällande både yrkesverksamhet i mer praktisk bemärkelse och fortsatt högre utbildning. När det gäller frågan dubbelexamina och dubbla examensmål i specialistsjuksköterskeutbildning som uppstått som ett "fenomen" i efterdyningarna av 2007 års Bolognareformen, vore det på sin plats att ytterligare problematisera fenomenet dubbelexamen på nationell nivå och ifrågasätta högskolesystemets åtskillnad mellan yrkesutbildningar och mer renodlade traditionella "akademiska" utbildningar, i linje med förslag av utredaren Lars Haikola.

Under a recent national curriculum reform in Sweden within a highly decentralised, competitive, and marketised education system, access to post-16 education is restricted. In this study, we map and analyse the early onset of new preparatory programmes. We draw on interviews with local politicians and school staff in six different municipalities, along with documents and statistics. The study is positioned within a framework of analysis of policy ideas and theoretical perspectives on inclusive education, equal education opportunities, and marketisation. Bernstein’s theoretical concept of “pedagogic rights” serves as a lens for the interpretation of the findings. The study suggests that the preparatory programmes tend to have marginalising effects for vast numbers of 16 plus students, in contrast to wider policy aims of social and economic inclusion and employability.

This study explores the extended demands for writing in the Swedish public service sector of early childhood and how academic writing in the higher education programmes aimed at professional work in that sector is perceived to be of value for early childhood practice among practitioners. Empirical data was collected in individual interviews and focus groups among 69 early childhood staff in two different communities. The study points to an overall focus on assessments and evaluation in professional writing which tends to challenge everyday communication, i.e. everyday discourse for an internal audience (staff, parents and children). The study further indicates that professional writing holds implications for social relations and contributes to strengthened hierarchies among early childhood staff; younger generations more trained in academic writing tend to be ‘ranked’ higher than staff more experienced in practice. Whether the twin demands for ‘professional’ and ‘academic’ writing will contribute to a ‘professional’ early childhood staff community, as suggested in policy and teacher union rhetoric, remains an open question. 

In this article, we explore the scope and orientation of students' final degree projects in the Swedish field of Early Childhood Education and Care in relation to discourses on academic writing and national higher education policies, including the national curriculum and guidelines for professional work in the early childhood sector. Titles and abstracts of 75 final degree projects were analysed with a focus on their scope, aims and research questions. The conceptual framework encompasses theories and concepts on academic literacies, knowledge structures and the linguistic tools of rhetorical 'moves'. This study shows that the typical final degree project was based on empirical data and situated in a professional context, with the aim to explore and understand professional issues in relation to national policies and practical professional experience. We conclude that the final degree project's orientation in the field is deeply nourished by professional discourse, underpinned by national policies on early childhood education