Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Eckeryd, Robert
Publications (10 of 16) Show all publications
Haugen, S., Eckeryd, R. & Haage, H. (Eds.). (2023). Oknytt: Johan Nordlander-sällskapets årsbok 2023. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet
Open this publication in new window or tab >>Oknytt: Johan Nordlander-sällskapets årsbok 2023
2023 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Johan Nordlander-sällskapet, 2023. p. 163
Series
Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, ISSN 0349-1706
Keywords
historia, etnologi, ortnamn
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-205634 (URN)
Note

Årg. 44

Available from: 2023-03-11 Created: 2023-03-11 Last updated: 2023-06-12Bibliographically approved
Eckeryd, R. (2023). Sjukdomar, utarmning och slagfält: krigets konsekvenser för lokalbefolkningen i Sävar 1808-1809. In: Göran Backman; Martin Hårdstedt (Ed.), Krigsmaskineriet: kriget, förutsättningarna och konsekvenserna ca 1780-1820 (pp. 275-304). Oravais: Oravais historiska förening
Open this publication in new window or tab >>Sjukdomar, utarmning och slagfält: krigets konsekvenser för lokalbefolkningen i Sävar 1808-1809
2023 (Swedish)In: Krigsmaskineriet: kriget, förutsättningarna och konsekvenserna ca 1780-1820 / [ed] Göran Backman; Martin Hårdstedt, Oravais: Oravais historiska förening , 2023, p. 275-304Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Oravais: Oravais historiska förening, 2023
Keywords
Finska kriget, 1808, 1809, Sävar, Sävarbor, Sävar bruk, Slaget vid Sävar, Umeå landsförsamling, Röbäck, Eric Forssell, Georg Carl von Döbeln, Pehr Adam Stromberg, nederlagssjukhuset, fältsjukan, rödsot, tyfus, tyfoidfeber, mortalitet, överdödölighet, slagfält, plundring, nödhjälp, lokalbefolkning, lokalsamhället, civilsamhället, militärhistoria
National Category
History
Research subject
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-215675 (URN)9789529477517 (ISBN)
Available from: 2023-10-24 Created: 2023-10-24 Last updated: 2023-12-11Bibliographically approved
Haugen, S., Eckeryd, R. & Haage, H. (Eds.). (2022). Oknytt: Johan Nordlander-sällskapets årsbok 2022. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet
Open this publication in new window or tab >>Oknytt: Johan Nordlander-sällskapets årsbok 2022
2022 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Johan Nordlander-sällskapet, 2022. p. 190
Series
Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, ISSN 0349-1706 ; 2022
Keywords
historia, etnologi, språkvetenskap, ortnamn
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-193033 (URN)
Note

Årg. 43

Available from: 2022-03-14 Created: 2022-03-14 Last updated: 2023-03-13Bibliographically approved
Linder, J. A. (2021). Johan Anders Linders Minnen: om människor och kulturliv i 1800-talets Umeå. Volym 2, del III–V. Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet
Open this publication in new window or tab >>Johan Anders Linders Minnen: om människor och kulturliv i 1800-talets Umeå. Volym 2, del III–V
2021 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Johan Anders Linder tjänstgjorde som präst, först som komminister och sedan som vicepastor, i Umeå landsförsamling från 1823 fram till sin död 1877. Han var en mångsidig och rastlöst verksam person med breda intressen, och liknar på många sätt de präster man vid den här tiden möter på den svenska landsorten. Under senare delen av sitt liv sammanställde Linder en biografisk skildring, sina Minnen, omfattande elva delar (del I–XI) om drygt 2 800 handskrivna sidor. 

Denna andra volym av Johan Anders Linders Minnen omspänner tiden 1814–28. Linder återger här åtskilliga texter efter hustrun Fredrica, vilka ger oss bilden av en mångsidig skribent. I början av volymen finns sålunda en resejournal, signerad Fredrica, som beskriver resan upp från västmanländska Nora till Norsjö i norra Västerbotten. Johan Anders Linder och hans hustru anländer den 7 juli 1814 till prästgården, och i den här bygden stannar de i nio år. Även resan ned till Fredricas födelsebygder några år senare beskrivs ingående i Minnen, först en sjöresa, sedan en återresa landvägen. Den allra sista delen av denna resa – från Skellefteå upp till Norsjö efter den s.k. Ridvägen –, är nog den som mest tär på resenärernas krafter, och mödorna beskrivs så att läsaren känner dem in i märgen.

Många intressanta partier återfinns i Linders anteckningar om Norsjötiden. Här beskrivs oron men också förväntningarna inför sonen Alberts födelse 1816. Familjen växer ännu mer under åren i Norsjö: Theodor föds år 1818 och två år senare kommer Herlog, "en Sorgens Son", till världen. Här berättas om barnens sjukdomar, olyckshändelser, små och stora missöden och en hel del annat, vidare om marknadsbesök i Skellefteå och Lycksele. Dessutom lyfts en del kulturella aktiviteter fram, såsom deklamationer, uppförande av teaterstycken och baler. Detta ger en föraning om det sociala liv som Johan Anders och Fredrica lite senare kommer att utveckla i Umeå. 

År 1823 tillträder Johan Anders Linder en tjänst i Umeå landsförsamling. En önskan om att komma närmare en lärdomsskola för sönerna och att få tillgång till säkrare läkarvård, inte minst för Fredrica, uppfylls i och med flytten. Strax efter ankomsten till Umeå föds familjens första dotter, som får namnet Fredrica Götilda, och 1826 ytterligare en dotter, som döps till Sofia Johanna. Efter förlossningarna blir Fredrica sjuk, och hon plågas allt oftare av bröstsmärtor och oro. Olika kurer prövas, och hon dricker vid flera tillfällen brunn. 

Emellanåt låter oss Johan Anders Linder ta del av sina praktiska "projekt", exempelvis olika byggnationer på prästgården och anläggningen av en trädgård. Dessutom är en äventyrlig färd upp till Norsjö för s.k. avträdessyn livfullt beskriven. 

När prästparet kommer till Umeå förändras livet dramatiskt i ett avseende; här dras de nämligen in i ett mycket rikt och livligt socialt sammanhang. Linder skriver (V:41) så här:  "I från att hafva i 9 år varit skilda ifrån sällskaps lifvet, hade vi nu kommit ut i stora verlden, och blifvit hastigt indragna i sällskaps kretsen. Bjudningar och festiviteter och visiter korsade hvarandra, och vi voro detta och de följande åren, medan Mamma [Fredrica] orkade vara med, ofta ute och hade äfven, ej så långt emellan, främmande."

Johan Anders Linder anlitas sålunda vid många av stadens festligheter till att arrangera musik och Fredrica ofta till att författa dikter och teaterstycken vid dessa tillfällen. På några ställen kliver storpolitiken in på scenen. Det pågående grekiska frihetskriget, riktat mot det Osmanska riket, uppmärksammas också inom den umensiska societeten. En konsert till förmån för den grekiska saken ges i stadskyrkan, och Fredrica sätter dessutom samman en pjäs om den under frihetskriget stupade generalen Markos Botzaris. Linder låter i Stockholm trycka skådespelet – som bär titeln Marko Bozaris grafvård. Prologue i 2 acter med musique och sång – i 500 exemplar som säljs till förmån för den grekiska frihetskampen.  En del kyrkligt relaterade frågor möter oss naturligtvis också i denna volym. Exempelvis berörs en visitation, ledd av biskop Almquist, som genomförs med anledning av nyläsarna i Skellefteå; på ett ställe nämns en pastoratsklyvning och på några andra ställen husförhör, men egentligen finns rätt så lite som rör denna del av Linders verksamhet i hans Minnen. Han verkade dock, som vi sett, ivrigt på många andra arenor, vilket ju denna innehållsredovisning av volym 2 visar.

 

Utgivningsprinciper samt utgåvans person- och ortregister

Huvudprincipen i denna utgåva är att texten i handskriften återgivits diplomatariskt, alltså i enlighet med handskriften så långt detta är möjligt. Handskriftens sidor följs sålunda i utgåvan, vilket innebär att vissa sidor är längre än andra. Text som återfinns i noter har enligt praxis satts i mindre stil i utgåvan, även om så inte är fallet i handskriften. Också vad gäller återgivandet av radbrytning, indrag som anger nya stycken, stavning av ord och namn, förkortningar och symboler – cirkumflexer, tecken för noter och andra specialtecken, t.ex. för skålpund – har vi noggrant följt handskriften. På några ställen har emellertid en senare hand tillfogat t.ex. en uppgift om månad. Sådana senare tillfogade uppgifter medtas inte i utgåvan.

I utgåvan rättade läsarter i texten finns men är inte många. På ett ställe står t.ex. i ett radslut dictio, vilket vi återger dictio[n]. Uppenbara skrivfel korrigeras för att skapa större läsbarhet. På ett ställe har Linder exempelvis skrivit nän, men av sammanhanget framgår att han avser än och det är denna form som återfinns i utgåvan.

När en ändrad ordföljd av Linder markerats genom numrering, återges textstället utan kommentarer med den av Linder korrigerade ordföljden. En kustos – dvs. ett ord eller en stavelse som är placerad längst ned på en sida och är identisk med det ord eller den stavelse som står överst på nästa sida – återges inte eftersom det skulle störa läsningen.

Linders radbrytning följs som sagt i princip utgåvan igenom. Ibland har dock Linder med siffror markerat att orden på en viss rad skall föras över till en annan rad, varvid vi väljer att återge texten på det sätt som Linder avsett. Av Linder markerade indrag vid nya stycken återges som redan angivits konsekvent, även om det inte alltid varit helt enkelt att här tolka handskriften.

Någon gång kan det vara svårt eller omöjligt att uttyda ett enskilt ord eller något parti i handskriften. Detta markeras med [svårläst ord] eller [svårläst parti]. När vissa delar av ordet går att tolka, skriver vi i utgåvan två[svårläst]; med detta sista menas att det initiala två har kunnat tolkas medan den eller de bokstäver som sedan följer är svårtolkade. Vid rimliga läsningar där vi dock inte anser oss helt säkra, infogar vi [osäker läsning] direkt efter det lästa ordet. Ibland finns luckor i handskriften som beror på fysiska skador; dessa ställen markeras i utgåvan med [lucka]. Redaktionella noteringar av detta senare slag återfinns förvisso inte i föreliggande volym, men det som här redovisas är alltså de utgivningsprinciper som gäller för utgåvan i sin helhet.

Ambitiösa person- och ortregister avslutar var och en av volymerna, och ett sammanhållet register för samtliga fem textband kommer dessutom att återfinnas i den avslutande kommentarvolymen (volym 6). Stort arbete har i personregistret nedlagts på att identifiera personerna i utgåvan. Individerna är sorterade på släktnamn – någon gång finns patronymikon – om det är känt. Identifiering har varit möjlig i de allra flesta fall. Ofta återfinns personerna under sina fullständiga namn. Men en del gånger möter oss personerna endast under förnamn, ibland som Mamsell jämte ett följande förnamn, i enstaka fall under förnamn jämte en initial bokstav för släktnamnet. I dessa senare fall hänvisas läsaren vidare till det ställe i registret där man finner utförligare upplysningar om personerna, och ytterligare uppgifter kommer därtill att lämnas i det avslutande kommentarbandet. Där det av textsammanhanget klart framgår att ett använt förnamn hänvisar till en person som nyss angivits med sitt fullständiga namn, upptas förnamnet däremot inte i registret. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats de personer som inte konkret anges under sina respektive namn i texten men där man ändå utifrån kontexten kunnat identifiera dem. 

I personregistret återfinns uppgifter om fullständigt namn, levnadsår, födelseorter och dödsorter, samt yrken, hederstitlar (men inte ordnar), eventuell bördstitel, samtliga giften, ingifta makars namn och ingiftas titlar. Inom parentes har i vissa fall förklaringar av kontextuell art tillfogats, såsom informationen om att Brita Maria Alenius var Johan Anders Linders mor. Byar anges i personregistret tillsammans med sockennamnet, och om endast ett ortnamn nämns, är det fråga om en socken eller stad. För socknar vars namn återfinns på flera ställen i Sverige, lämnas dessutom, inom parentes, uppgift om landskap, och för utländska orter anges aktuellt land utifrån vår tids gränser. Vissa noteringar återfinns inom hakparenteser, t.ex. vid felaktigheter eller alternativa skrivningar som finns i Linders handskrift. Ett antal fiktiva personer, såsom teaterkaraktärer, har sammanförts i ett separat register, vilket placerats efter personregistret. 

I ortregistret till sist finner man samtliga orter som nämns i utgåvan. Förutom byar och städer upptas här både mindre och mindre väl preciserade platser. Indexeringen sker genom angivande av nutida stavning. Vid byar uppges sockentillhörighet. Om enbart ett ortnamn nämns är det fråga om namnet på socken eller stad. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats orter som inte konkret i texten anges med sina namn men där orterna ändå utifrån kontexten kan identifieras. t.ex. hufvudstaden för Stockholm. Information inom parentes utgör förklaringar av olika slag – det kan sägas att en viss lokal är en sjö exempelvis – medan det som skrivs inom hakparenteser är stavningsvarianter eller noteringar om felaktigheter i Linders handskrift.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet, 2021. p. 816
Series
Kungl. Skytteanska samfundets handlingar: Acta Regiae Societatis Skytteanae, ISSN 0560-2416 ; 85:B
Series
Folklivsskildringar och bygdestudier, ISSN 0071-6766 ; 20:2
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-183000 (URN)9789189244078 (ISBN)
Available from: 2021-05-11 Created: 2021-05-11 Last updated: 2021-08-12Bibliographically approved
Nensén, J. A. (2020). Elektronisk publicering av transkriptioner av J. A. Nenséns uppteckningar från Lappmarken under 1800-talet jämte kommentarer.
Open this publication in new window or tab >>Elektronisk publicering av transkriptioner av J. A. Nenséns uppteckningar från Lappmarken under 1800-talet jämte kommentarer
2020 (Swedish)Other (Other academic)
Abstract [sv]

Nenséns bevarande uppteckningar i flera volymer är ett av de viktigaste bidragen till de nordsvenska folkens liv och kultur från 1800-talet. Materialet fördelas på sex enskilda volymer, varav fem utgör handskrifter av Nenséns egen hand: tre volymer från Uppsala universitetsbibliotek (R 649, R 650 och R 649a), en volym från Folkrörelsearkivet i Umeå (F:I) samt Nenséns Diarii-Bok i 1841–78 i privat ägo. Den sjätte volymen (F:II), också förvarad vid Folkrörelsearkivet, utgör handlingar som hör samman med Nenséns bortgång (bouppteckning, ett protokoll från en auktion m.m.). Hela detta material har digitaliserats med en upplösning på 400 dpi, vilket möjliggör god uppförstoring av handskriftssidorna vid texttolkningen.

I enlighet med projektplanen har följande material transkriberats och transkriptionen gjorts sökbar, där man genom fritextsökning kan hitta ord och namn. R 649 har transkriberats i sin helhet. Den innehåller uppteckningar som helt eller delvis är skrivna på olika samiska varieteter. Majoriteten av sidorna med samiskt innehåll utgörs av umesamiska och sydsamiska uppteckningar, men även nordsamiska, pitesamiska och lulesamiska uppteckningar finns representerade i materialet. En dryg tredjedel av R 650 har också transkriberats, nämligen de svenska och norska uppteckningarna. Det som inte transkriberats är uppteckningar med finskt och ryskt innehåll samt excerpter ur litteratur och tidningar av mindre intresse. Volym R 649a – som innehåller ”klasmata” (fragment) och anteckningar från olika skrifter och källor – har inte heller transkriberats. Några sidor av uppteckningar i Folkrörelsearkivets handskrift (F: I) har transkriberats, däremot inte handlingarna (F:II) som tillkommit efter Nenséns död.

Samtliga samiska, svenska och norska uppteckningar i handskriftsmaterialet har på detta sätt transkriberats och gjorts sökbara, närmare bestämt ca 900 sidor. Vid den slutliga genomgången av materialet visade det sig att uppteckningarna utgjorde en mindre del av handskrifterna än vi hade räknat med; en del av det som ursprungligen bedömdes vara uppteckningar var istället t.ex. avskrifter ur olika källor. Det viktiga är som sagt att samtliga samiska, svenska och norska uppteckningar transkriberats.

Transkriptionen är strikt diplomatarisk, så att förlagans radbrytningar, spaltindelningar, understrykningar och val av gemener/versaler återgivits. Nensén använder ibland ”insättningstecken”. I vissa fall är det okomplicerade hänvisningar, andra gånger innebär det att text flyttats till det ställe som insättningstecknet anvisar, vilket inte alltid är helt entydigt. Inskott markeras på två olika sätt: inskott ovanför eller under raden inleds med grav ( ` ) och avslutas med akut accent ( ´ ), medan marginalinskott (text som flyttats från andra rader) inleds med akut ( ´ ) och avslutas med grav accent ( ` ).

Handskriften innehåller mängder med förkortningar, och det är många gånger osäkert hur dessa skall upplösas. Stora ansträngningar har gjorts under projekttiden för att ”knäcka koden”, vilket klart framgår av transkriptionerna. När vi är mer säkra på hur upplösningen skall tolkas, kursiveras de bokstäver vi lagt till. När vi däremot är osäkra på hur upplösningen skall uttolkas, upplöses förkortningen inom hakparentes och tillagda bokstäverna kursiveras. Om ingen rimlig eller trolig tolkning av ett förkortat ord kunnat göras, har ordet skrivits inom s.k. ”gåsögon” (alltså dubbla vinkelcitationstecken ställda mot varandra), t.ex. »mfd«. Om ett inte förkortat ord av misstag anses sakna en bokstav, har den tillagda bokstaven skrivits utan kursivering inom hakparentes.

Vissa mycket svårtolkade partier finns också i transkriptionen. Beror detta på själva handskriften (skador, inbindning och liknande) markeras stället med hakparentes och ordet lucka. Om slutet av ett ord saknas p.g.a. kantskada i högermarginalen har däremot de saknade bokstäverna kursiverats inom hakparentes om tolkningen är säker. Svårlästa ord eller partier som inte kunnat uttolkas markeras: svårläst ord, svårlästa ord, svårläst parti eller oläsligt parti.

En transkriberad sida återfinns i en fil intill handskriftssidan. Filerna med transkriptioner finns i två varianter, en med text och en som innehåller kontextualiserande kommentarer. De senare har tillkommit när projektgruppen i olika skeden av arbetet kommenterat anförda ord, nämnda personer och platser etc. Kommentarerna, som utgör ett work-in-progress, kommer att ligga till grund för en vetenskaplig utgåva av Nenséns nordsvenska uppteckningar.

Den vetenskapliga användningen av infrastrukturen – några exempel

J. A. Nenséns uppteckningar gjorda efter mindre privilegierade människor ger oss goda insikter i det traditionella kunskapssamhället (traditional knowledge, indigenous knowledge, local knowledge). Nenséns material tillför dessutom viktiga perspektiv som lätt kommer i skymundan genom den ofta samtidsorienterade dokumentationen av idag. Härigenom kan man fånga in en ”new history from below”. Detta gäller inte minst de traditionella näringarna, de mänskliga aktiviteterna inom hushållet och synen på naturlandskapet. För detta finns en uppsjö belägg i materialet.

Religionsforskare har tack vare detta källmaterial kommit åt kvinnors religiösa språk och handlingsmönster i en äldre samisk kontext, detta därför att Nensén med framgång når den kvinnliga erfarenhetsvärlden. Detta gäller exempelvis ”lappenkan” Anna Thomædotters (1751–1833) många sakuppgifter, vilka inte dokumenterats i andra sammanhang.

Vidare har språkforskare kunnat se språkgeografiska mönster i materialet, vilka exempelvis visar säker förekomst av umesamiska i Åsele socken, där man förväntar sig sydsamiska. Detta är viktiga iakttagelser inte minst när minoritetsspråkiga ortnamn skall ges officiell status på kartor och platsmärken.

Infrastrukturens tillgänglighet

Vid Avdelningen för arkiv och specialsamlingar, Umeå universitetsbibliotek, finns handskriftsmaterialet samt transkriptionerna. Se http://janensen.ub.umu.se/ Avdelningen för arkiv och specialsamlingar tar kostnaden för att denna infrastrukturs lagring och tillgängliggörande på UmUB:s hemsida. UmUB:s och ITS (avdelningen för IT-stöd och systemutveckling) arbetar för att säkerställa långsiktighet i tillgängliggörandet.

Handskriftsmaterialet är även tillgängligt vid ALVIN (Archives and libraries virtual image network), Uppsala universitetsbibliotek, se https://www.alvin-portal.org/alvin/resultList.jsf?faces-redirect=true&includeViewParams=true&query=nensen&searchType=EXTENDED&dswid=-37

Abstract [en]

”THE INQUISITIVE VICAR” — A digitalization of the J. A. Nensén records from the 19th century concerning the northern people, their life and culture

The records of vicar Jonas A. Nensén are one of the most important contributions to the description of the life and culture of people in northern Sweden during the nineteenth century. Through this infrastructure project, his material has been digitised in its entirety and has, in all relevant parts, also been made searchable for scholars and the general public (see further below). The material opens up new and exciting insights into the historical, linguistic and cultural heritage of northern Sweden. 

Jonas A. Nensén (1791–1881) was a vicar in Dorotea in southern Lapland from 1832 until his death in 1881. During his life, he travelled across vast areas and shared the inhabitants' own experiences and their language and culture, and made careful notes in the best Linnaean spirit. His records derive from an area spanning from Jämtland in the south to Gällivare and Överkalix in the north. The material illuminates the northern regions and its inhabitants, mainly in the nineteenth century but also in the seventeenth and eighteenth centuries.

The voices of women and men, young and old, rich and poor, Sami, Swedes and Norwegians that appear in the material give us direct insights into their everyday life and experiences. The perspectives of some officials are also highlighted in the records. The material is unique in many respects.

Nensén’s handwritten material is divided into six individual volumes, five of which are manuscripts of his own hand: three volumes from Uppsala University Library (R 649, R 650 and R 649a), a volume from the Popular Movement Archive in Umeå (“Folkrörelsearkivet i Västerbotten”) (F: I) and Nenséns Diarii-Bok (journal) covering the years 1841–78, which is privately owned. The sixth volume (F: II), also kept at the Popular Movement Archive in Umeå, consists of documents related to Nensén’s death (e.g. his estate inventory). All of this material has been digitised at a resolution of 400 dpi, which allows for good enlargement of the handwritten pages.

In accordance with the project plan, the below material has been transcribed and the transcripts have been made searchable, enabling free text searches for words and names. Volume R 649 has been transcribed in its entirety. It contains records that are partly or entirely written in different Sami language varieties. The majority of the pages contain Ume Sami and Southern Sami texts but Northern Sami, Pite Sami and Lule Sami records are also represented in the material. About one-third of R 650 has been transcribed, namely the Swedish and Norwegian records. Among the material that has not been transcribed are records with Finnish and Russian content as well as excerpts from literature and newspapers. Volume R 649a—which contains klasmata (fragments) and notes from various sources—has not been transcribed at all. A few pages in one of the volumes at the Popular Movement Archive in Umeå (F: I) have been transcribed, but none of the documents created after Nensén's death (F:II).

Hence, all Sami, Swedish and Norwegian records, in total some 900 pages, have been transcribed and made searchable in accordance with the project plan. In the final review of the material, these records were found to constitute a smaller proportion of the manuscripts than previously thought; some of what was originally believed to be records were, for example, transcripts from various written sources.

The transcription is strictly diplomatic, meaning that line breaks, column divisions, underscores, and use of capital and lowercase letters in the source texts are maintained in the transcripts.

Nensén uses insertion marks quite frequently. In some cases, they simply indicate references and in others that a piece of text is to be moved to a position indicated by the insertion mark. The exact position is not, however, always entirely obvious. Insertions are marked in two different ways: insertions directly below or above a line begin with a grave accent (`) and end with an acute accent (´), while marginal insertions (text moved from other lines) begin with an acute accent (´) and end with a grave accent (` ).

The material contains a large number of abbreviations and in many cases, it is uncertain how these should be dissolved. As is evident from the transcripts, a great deal of effort has gone into “decoding” the abbreviations. Where the interpretation of an abbreviation is certain, or almost certain, the added letters are italicized, and where it is uncertain, the italicized letters are placed within square brackets. If no reasonable or probable interpretation of an abbreviated word has been found, the word is placed within so-called angle quotes, e.g. »Mfd«. Where it is obvious that a letter in a non-abbreviated word has been mistakenly left out by Nensén, the added letter is placed within square brackets in a normal typeface.

For various reasons, there are words and phrases which are hard or impossible to interpret. Sometimes, this is due to the condition of certain pages (damage, binding and the like). In such cases, the place is marked with square brackets and the Swedish word lucka (‘gap’). If the end of a word is missing because of a damaged right-hand margin and the interpretation is certain, the missing letters are added in italics within square brackets. Hard-to-read words, or parts of words that could not be interpreted for other reasons, such as Nensén’s handwriting or ink spillage, are either marked: svårläst ord (‘hard-to-read word’), svårlästa ord (‘hard-to-read words’) , svårläst parti (‘hard-to-read part’ ) or oläsligt parti (‘unreadable part’).

On the project’s website, the transcribed pages are published as pdf-files located next to the images of the handwritten records. The transcribed files are available in two variants, one with text only and one which also contains contextualising comments, which were added when the project team commented on words, persons and places in the text. These comments, which constitute a work-in-progress, will form the basis of a scientific edition of Nensén's northern Swedish records.

Scholarly use of the infrastructure—some examples

Nensén's records of the voices of less privileged people give us good insights into the traditional knowledge (indigenous knowledge, local knowledge) society. Moreover, his material adds important perspectives that are easily forgotten or not visible in today’s contemporary-oriented documentation and which provide a kind of new "history from below", not least when it comes to the traditional livelihoods, domestic chores and other activities in the households and people’s views of the natural landscape. Such perspectives are abundant in Nensen's records.

Thanks to this source material and the fact that Nensén was able to gain access to and successfully record the experiences of women, researchers of religious studies have gained new insights into female religious language and religious actions in a traditional Sami context, e.g. the totally unique facts mediated by the Sami widow Anna Thomædotter's (1751–1833).

Furthermore, linguists have been able to find linguistic geographical patterns in the material. For example, it has been shown with certainty that the Ume Sami variety was spoken in Åsele parish, previously believed to be a uniquely Southern Sami area. These are important observations, not least when minority language place-names are to be given official status on maps and road signs.

Accessibility of the infrastructure

The handwritten material and the transcriptions are digitally available through the Department of Archives and Special Collections (“Avdelningen för arkiv och specialsamlingar”) at Umeå University Library via the website http://janensen.ub.umu.se/.

Nensén's handwritten material is also available via ALVIN (= Archives and libraries virtual image network), Uppsala University Library, at https://www.alvinportal.org/alvin/resultList.jsf?facesredirect=true&includeViewParams=true&query=nensen&searchType=EXTENDED&dsw 37

Publisher
p. 900
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-170097 (URN)
Funder
Riksbankens Jubileumsfond
Note

Infrastrukturens tillgänglighet: Vid Avdelningen för arkiv och specialsamlingar, Umeå universitetsbibliotek, finns handskriftsmaterialet samt transkriptionerna. 

Handskriftsmaterialet är även tillgängligt vid ALVIN (Archives and libraries virtual image network), Uppsala universitetsbibliotek, se https://www.alvin-portal.org/alvin/resultList.jsf?faces-redirect=true&includeViewParams=true&query=nensen&searchType=EXTENDED&dswid=-37

Available from: 2020-04-26 Created: 2020-04-26 Last updated: 2020-09-16Bibliographically approved
Linder, J. A. (2020). Johan Anders Linders Minnen: om människor och kulturliv i 1800-talets Umeå. Volym 1, del I–II. Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet
Open this publication in new window or tab >>Johan Anders Linders Minnen: om människor och kulturliv i 1800-talets Umeå. Volym 1, del I–II
2020 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Johan Anders Linder tjänstgjorde som präst, först som komminister och sedan som vicepastor, i Umeå landsförsamling från 1823 fram till sin död 1877. Han var en mångsidig och rastlöst verksam person med breda intressen, och liknar på många sätt de präster man vid den här tiden möter på den svenska landsorten. Under senare delen av sitt liv sammanställde Linder en biografisk skildring, sina Minnen, omfattande elva delar (del I–XI) om drygt 2 800 handskrivna sidor. 

I denna första volym återfinner vi de två första delarna av handskriften. Del I, "Minnen från Barna- och Ungdoms åren", utgör Linders nedtecknade hågkomster från åren 1783–1813, där förordet daterats den 19 juni 1841. En del barndomsminnen förmedlas. Vi får följa Linder på hans bildningsresa som tar honom till olika skolor: katedralskolan i Uppsala, Piteå trivialskola, Härnösands gymnasium samt åter till Uppsala, där han först avlägger juniors- och pedagogiexamen och senare skrivs in på det då nyinrättade seminariet för prästerlig utbildning. Linder prästvigs så småningom i Finska kyrkan i Stockholm 1809. 

Han möter under denna intellektuella resa många människor, t.ex. lektorn, sedermera biskopen Carl Gustaf af Nordin i Härnösand, den originelle teologen och naturforskaren Samuel Ödmann i Uppsala, vilken också var direktor för seminariet för prästerlig utbildning, och – i samband med ett besök hos mostern Margareta i Sala – mamsell Fredrica Christina Fant, som kommer att bli hans andra hustru. Vi följer sedan Linder till hans första prästtjänster, som adjunkt hos komminister Mellin i Skellefteå och senare som den förste kapellpredikanten i Norsjö. Han gifter sig 1811 med Charlotte Eurenius, som emellertid redan året därpå avlider. Linder skriver (I: 197 f.) i anslutning till dödsfallet: "Emedlertid fann jag snart att det icke var, eller skulle blifva godt att vara allena. Och vid tanken på ett val af sällskap, var det naturligtvis altid Fredrica som visade sig i förgrunden af den Tafla som det vaknande hoppet målade. Hvilken annan skulle jag väl hafva kunnat tänka på, efter hvad som oss emellan förut förefallit, och med den ömsesidiga varma tillgifvenhet, som hvarken afståndet, eller andra förhållanden kunnat försvaga!"

Fredrica och Johan Anders återförenas och vigs. (Fortsättningen återkommer i nästa volym av Linders Minnen, som alltså innehåller handskriftens del III–V.)

I senare delen av volymen  – del II av handskriften – får vi ta del av en levnadsteckning över framlidna hustrun Fredrica Christina. Texten inleds med att ”Mamma”, som hon kallas, efter en lång tids sjukdom avlider i början av januari 1840. Ett antal kondoleansbrev relateras, ett flertal från hennes ungdomsvänner men också t.ex. ett från Margreta Olofsdotter i Storliden, Norsjö, vilket av Linder sägs visa "prof på en obildad quinnas förmåga att enkelt och hjertligt uttrycka sig" (II: 47). Linder återger dessutom en minnesdikt som "professor Gfm", alltså av Anders Abraham Grafström, låter publicera. Därefter följer utdrag ur den självbiografi Fredrica börjat sammanställa. Åtskilliga brev citeras sedan, många av dem utbytta mellan Fredrica och hennes släktingar och vänner i trakten av Västerlövsta (Heby) och Sala. Breven omspänner tiden 1804–13. 

Johan Anders Linder finner att Fredricas brev "vittna om samma förmåga att uppfatta och behandla de ämnen som varit föremål för hennes uppmärksamhet eller tangerat hennes hjerta" (II: 217). Här återfinns även en hel del av Fredricas dikter. Denna del illustrerar olika typer av kvinnligt skrivande – brev, självbiografiskt skrivande, lyrik – från 1800-talets förra del. 

Utgivningsprinciper samt utgåvans person- och ortregister: Huvudprincipen i denna utgåva är att texten i handskriften återgivits diplomatariskt, alltså i enlighet med handskriften så långt detta är möjligt. Handskriftens sidor följs sålunda i utgåvan, vilket innebär att vissa sidor är längre än andra. Text som återfinns i noter har enligt praxis satts i mindre stil i utgåvan, även om så inte är fallet i handskriften. Också vad gäller återgivandet av radbrytning, indrag som anger nya stycken, stavning av ord och namn, förkortningar och symboler – cirkumflexer, tecken för noter och andra specialtecken, t.ex. för skålpund – har vi noggrant följt handskriften. På några ställen har emellertid en senare hand tillfogat t.ex. en uppgift om månad. Sådana senare tillfogade uppgifter medtas inte i utgåvan.

I utgåvan rättade läsarter i texten finns men är inte många. På ett ställe står t.ex. i ett radslut dictio, vilket vi återger dictio[n]. Uppenbara skrivfel korrigeras för att skapa större läsbarhet. På ett ställe har Linder exempelvis skrivit nän, men av sammanhanget framgår att han avser än och det är denna form som återfinns i utgåvan.

När en ändrad ordföljd av Linder markerats genom numrering, återges textstället utan kommentarer med den av Linder korrigerade ordföljden. En kustos – dvs. ett ord eller en stavelse som är placerad längst ned på en sida och är identisk med det ord eller den stavelse som står överst på nästa sida – återges inte eftersom det skulle störa läsningen.

Linders radbrytning följs som sagt i princip utgåvan igenom. Ibland har dock Linder med siffror markerat att orden på en viss rad skall föras över till en annan rad, varvid vi väljer att återge texten på det sätt som Linder avsett. Av Linder markerade indrag vid nya stycken återges som redan angivits konsekvent, även om det inte alltid varit helt enkelt att här tolka handskriften.

Någon gång kan det vara svårt eller omöjligt att uttyda ett enskilt ord eller något parti i handskriften. Detta markeras med [svårläst ord] eller [svårläst parti]. När vissa delar av ordet går att tolka, skriver vi i utgåvan två[svårläst]; med detta sista menas att det initiala två har kunnat tolkas medan den eller de bokstäver som sedan följer är svårtolkade. Vid rimliga läsningar där vi dock inte anser oss helt säkra, infogar vi [osäker läsning] direkt efter det lästa ordet. Ibland finns luckor i handskriften som beror på fysiska skador; dessa ställen markeras i utgåvan med [lucka]. Redaktionella noteringar av detta senare slag återfinns förvisso inte i föreliggande volym, men det som här redovisas är alltså de utgivningsprinciper som gäller för utgåvan i sin helhet.

Ambitiösa person- och ortregister avslutar var och en av volymerna, och ett sammanhållet register för samtliga fem textband kommer dessutom att återfinnas i den avslutande kommentarvolymen (volym 6). Stort arbete har i personregistret nedlagts på att identifiera personerna i utgåvan. Individerna är sorterade på släktnamn – någon gång finns patronymikon – om det är känt. Identifiering har varit möjlig i de allra flesta fall. Ofta återfinns personerna under sina fullständiga namn. Men en del gånger möter oss personerna endast under förnamn, ibland som Mamsell jämte ett följande förnamn, i enstaka fall under förnamn jämte en initial bokstav för släktnamnet. I dessa senare fall hänvisas läsaren vidare till det ställe i registret där man finner utförligare upplysningar om personerna, och ytterligare uppgifter kommer därtill att lämnas i det avslutande kommentarbandet. Där det av textsammanhanget klart framgår att ett använt förnamn hänvisar till en person som nyss angivits med sitt fullständiga namn, upptas förnamnet däremot inte i registret. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats de personer som inte konkret anges under sina respektive namn i texten men där man ändå utifrån kontexten kunnat identifiera dem. 

I personregistret återfinns uppgifter om fullständigt namn, levnadsår, födelseorter och dödsorter, samt yrken, hederstitlar (men inte ordnar), eventuell bördstitel, samtliga giften, ingifta makars namn och ingiftas titlar. Inom parentes har i vissa fall förklaringar av kontextuell art tillfogats, såsom informationen om att Brita Maria Alenius var Johan Anders Linders mor. Byar anges i personregistret tillsammans med sockennamnet, och om endast ett ortnamn nämns, är det fråga om en socken eller stad. För socknar vars namn återfinns på flera ställen i Sverige, lämnas dessutom, inom parentes, uppgift om landskap, och för utländska orter anges aktuellt land utifrån vår tids gränser. Vissa noteringar återfinns inom hakparenteser, t.ex. vid felaktigheter eller alternativa skrivningar som finns i Linders handskrift. Ett antal fiktiva personer, såsom teaterkaraktärer, har sammanförts i ett separat register, vilket placerats efter personregistret. 

I ortregistret till sist finner man samtliga orter som nämns i utgåvan. Förutom byar och städer upptas här både mindre och mindre väl preciserade platser. Indexeringen sker genom angivande av nutida stavning. Vid byar uppges sockentillhörighet. Om enbart ett ortnamn nämns är det fråga om namnet på socken eller stad. Med asterisk (*) efter sidnumret har i registret markerats orter som inte konkret i texten anges med sina namn men där orterna ändå utifrån kontexten kan identifieras. t.ex. hufvudstaden för Stockholm. Information inom parentes utgör förklaringar av olika slag – det kan sägas att en viss lokal är en sjö exempelvis – medan det som skrivs inom hakparenteser är stavningsvarianter eller noteringar om felaktigheter i Linders handskrift.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet, 2020. p. 703
Series
Kungl. Skytteanska samfundets handlingar: Acta Regiae Societatis Skytteanae, ISSN 0560-2416 ; 85:A
Series
Folklivsskildringar och bygdestudier, ISSN 0071-6766 ; 20:1
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-182999 (URN)9789189244061 (ISBN)
Available from: 2021-05-11 Created: 2021-05-11 Last updated: 2021-08-09Bibliographically approved
Haugen, S. & Eckeryd, R. (Eds.). (2020). Oknytt nr 1–2 2020: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet
Open this publication in new window or tab >>Oknytt nr 1–2 2020: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift
2020 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Johan Nordlander-sällskapet, 2020. p. 90
Series
Johan Nordlander-sällskapets tidskrift, ISSN 0349-1706 ; 1-2 2020
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-198884 (URN)
Available from: 2022-08-27 Created: 2022-08-27 Last updated: 2023-03-13Bibliographically approved
Haugen, S. & Eckeryd, R. (Eds.). (2020). Oknytt nr 3–4 2020: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet
Open this publication in new window or tab >>Oknytt nr 3–4 2020: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift
2020 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Johan Nordlander-sällskapet, 2020. p. 138
Series
Johan Nordlander-sällskapets tidskrift, ISSN 0349-1706 ; 3-4 2020
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-198885 (URN)
Available from: 2022-08-27 Created: 2022-08-27 Last updated: 2023-03-13Bibliographically approved
Haugen, S. & Eckeryd, R. (Eds.). (2019). Oknytt nr 1–2 2019: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet
Open this publication in new window or tab >>Oknytt nr 1–2 2019: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift
2019 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Johan Nordlander-sällskapet, 2019. p. 107
Series
Johan Nordlander-sällskapets tidskrift, ISSN 0349-1706 ; 1-2 2019
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-198882 (URN)
Available from: 2022-08-27 Created: 2022-08-27 Last updated: 2023-03-13Bibliographically approved
Haugen, S. & Eckeryd, R. (Eds.). (2019). Oknytt nr 3–4 2019: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet
Open this publication in new window or tab >>Oknytt nr 3–4 2019: Johan Nordlander-sällskapets tidskrift
2019 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Johan Nordlander-sällskapet, 2019. p. 110
Series
Johan Nordlander-sällskapets tidskrift, ISSN 0349-1706 ; 3-4 2019
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-198883 (URN)
Available from: 2022-08-27 Created: 2022-08-27 Last updated: 2023-03-13Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications