Umeå University's logo

The round goby, an invasive fish from the Black and Caspian Seas, has spread to Swedish waters, threatening recreational fisheries. We modeled impacts on the future recreational fishery in Sweden using data from a recreational fishing survey, and estimated effects of the round goby on other fish species. Values attached to recreational fishing were estimated using a travel cost approach. Catch and consumer surplus were compared before and after a 10-year increase in round goby abundance. Overall impacts of a 10-year increase in round goby abundance in Swedish waters would reduce the present value of consumer surplus by SEK 379-million (EUR 33-million). Any management action keeping a status quo in round goby impact with a price less than about 3 million EUR yearly would hence be justified. This study highlights how aquatic invasive species can cause substantial social losses and that proactive management may be cost-efficient.

A nationwide recreational fishing survey in Sweden was used to estimate the benefits of recreational fishing in Sweden. The survey targeted the Swedish population and, consequently, the sample contained a large fraction of zero fishing days. To consider this, a zero-inflated Poisson model was used in the estimations. Swedes fished about 15.6 million days in 2013, of which two thirds were spent on inland fishing, and one third on marine and coastal fishing. Expected consumer surplus per fishing day varied with the season; SEK 193 for winter fishing, SEK 787 for summer fishing and SEK 95 for autumn fishing. Although about 70 per cent of total fishing days were spent on inland fishing, the weighted consumer surplus per fishing day in marine and coastalareas were higher. The results also demonstrated strong positive effects of increases in expected catch per day on number of fishing days demanded and consumer surplus, which have important implications for fishery policies directed at recreational fishing.

Temporary no-take zones (NTZs) are increasingly introduced in Sweden as a fisheries management tool to restore populations of specific target species. This paper presents a cost-benefit analysis of two real case temporary NTZs closed during a 5–6 year period in the coastal zone of the Baltic Sea, using scenario analysis to account for uncertainty in both the biological and economic effects. A sensitivity analysis was added for certain key parameters. The results of the cost-benefit analyses for the two NTZs are positive in all scenarios relating to the most realistic case of no opportunity costs, i.e., assuming that all fishing activity could be relocated to adjacent areas without cost during the closed period. As an extreme case comparison, full opportunity costs were included, assuming that no fishing activity could be relocated to other areas during the closed period. One of the NTZs then exhibited a negative net result for most scenarios. For the other area the net result was positive even when the maximum opportunity costs of temporary lost fishing opportunities were included, largely depending on the strong positive change in the value of commercial fishing. By demonstrating potential costs and benefits of using temporary no-take zones in fisheries management this study may contribute to policy making, as well as to creating acceptance from stakeholder groups that incur short-term costs from closing areas to fishing.

Data from a unique nationwide recreational fishing survey in Sweden is used to estimate benefits of recreational fishing in Sweden, differences between regions and age groups, and how they relate to expected catch. The data targets the whole Swedish population, and as a consequence a large fraction of zero fishing days exists in the sample. To consider this, a zeroinflated Poisson model was used. Swedes fished around 16 million days in 2013, of which twothirds was spent on inland fishing, and one third was spent on marine and costal fishing. Expected consumer surplus per fishing day vary over the season, from about SEK 23 for winter fishing, to SEK 148 for summer fishing. The highest consumer surplus values are found among the youngest and the oldest age groups that were surveyed. Expected catch is an important determinant for number of fishing days, but catch increases mainly influence summer fishing.

Huvudsyftet med föreliggande rapport är att på ett övergripande och konceptuellt plan beskriva innebörden av en samhällsekonomisk nytto- och kostnadsanalys, eller samhällsekonomisk bedömning, och hur en sådan kan och bör genomföras för att analysera samhällsnyttan av fiskefria områden. Vidare syftar rapporten till att exemplifiera vilken typ av empiriska data och metoder som finns tillgängliga för en sådan analys med hjälp av den fritidsfiskeundersökning som årligen görs i regi av Hav och Vattenmyndigheten.

This paper presents an approach for studying the socio-economic benefits and costs (CBA) of the introduction of intensified management measures in forestry. Besides from valuation of changes in timber production, assessments of different types of externalities are included in the assessment. The model is exemplified with the use of data from a Swedish governmental study undertaken in 2009 which present impacts on the Swedish forest sector if intensified management measures are applied on environmentally low-valued land and abandoned agricultural lands. The CBA shows that intensified management measures typically are private financially profitable. If these measures also become profitable from the society’s point of view depend on the size of the external effects including carbon balance.

SLU har av Jordbruksdepartementet fått i uppdrag att utreda effekterna av "intensivodling" av skog på skogsmark med låga naturvärden samt på nedlagd åkermark. I uppdraget ingår även att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av "intensivodling", men även att genomföra en samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys av intensivodlingsåtgärder.

Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag till en samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog. Detta görs dels i form av en konsekvensanalys av relativt konceptuell karaktär i syfte att belysa möjliga effekter på prisbildning och marknadsutbud, dels att genomföra en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys som beaktar såväl marknadsprissatta som icke marknadsprissatta nyttigheter och onyttigheter.

Den mer konceptuella konsekvensanalysen visar att intensivodling i den skala som diskuteras kan få relativt stora marknadseffekter via relativprisförändringar på lång sikt. Givet allt annat oförändrat kan man förvänta sig att nettointäkten (pris minus avverkningskostnad) faller till följd av intensivodling. Resultaten antyder att priserna på såväl timmer som massaved kan falla kraftigt, vilket naturligtvis får återverkningar på skogsägarnas ekonomi. I ett scenario där framtida efterfrågan på skogsprodukter ökar relativt kraftigt motverkas denna effekt. Delar av de åtgärder som "intensivodling" innebär är redan idag tillåtna. En naturlig fråga som uppstår är därmed varför åtgärderna inte genomförs. Ett möjligt, och enkelt, svar på detta är att skogsägarna inte finner det lönsamt, eller snarare att den förväntade lönsamheten inte är tillräckligt hög. Det kan med andra ord vara så att skogsägarna inte tror att framtida efterfrågeökningar kan leda till prishöjningar som gör "intensivodling" lönsamt.

Vad gäller effekterna på andra näringar och sysselsättning kan man förvänta sig en ökad sysselsättning inom skogsbruket. Men analysen visar även att man inte kan utesluta att sysselsättningen inom turistsektorn minskar som en följd av förändringar i landskapbild och andra för turismen negativa sidoeffekter.

Resultaten från den samhällsekonomiska analysen visar att intensivodling av skog på skogsmark med låga naturvärden potentiellt kan vara samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. intensivodling kan enligt våra beräkningar leda till högre välfärd, givet vissa antaganden. Avgörande för resultatet är vilka antaganden som görs vad gäller värdering av den skog som kommer att produceras, hur stor kolbindningen blir och hur koldioxid värderas, samt effekterna och värdet på andra ej marknadsprissatta "skogsprodukter" som rekreation, jakt, och kväveläckage.

De slutsatser som dras kan sammanfattas i följande punkter:

1. Enligt kalkylen är intensivodling företagsekonomiskt lönsamt vid de priser och kostnader som gäller idag.

2. Enligt kalkylen är intensivodling inte företagsekonomiskt lönsamt om framtida nettovärde av skogen är 80 procent av dagens värde.

3. Intensivodling ger upphov till "externa effekter" som inte fångas i den privatekonomiska kalkylen: - Bidrar till minskade koldioxidutsläpp, positivt,

- bidrar till ökat läckage av kväve till Östersjön, negativt,

- påverkar skogsmarkens rekreationsvärde och jaktvärde negativt.

4. Nettovärdet av de externa effekterna är helt avhängigt på vilket sätt förändringar i kolbalansen beräknas, hur koldioxid värderas, samt värderingen av andra externa effekter.

5. De externa effekter som identifieras är motiv till att införa någon form av styrmedel.

6. Om skogsägarna får ersättning för den koldioxid man binder och tvingas betala för de negativa externa effekterna kan man inte utesluta att de intensivodlingsåtgärder som diskuteras genomförs av skogsägarna.

7. Det faktum att intensivodling bidrar till minskade utsläpp av koldioxid är inte något skäl till att specifikt stödja intensivodling. Snarare pekar det på att skogen och skogsbruket skall inordnas i den allmänna klimatpolitiken. Likväl som utsläpp orsakade av förbränning beskattas med en koldioxidskatt (eller måste täckas med utsläppsrätter) så måste skogsbruket ersättas för att man tar upp koldioxid.