Umeå University's logo

This paper draws on interviews to problematize perceptions among principals and civil servants within a local collaboration aiming to reduce the gender gap in academic results (or ‘grades'). Inspired by the ‘What’s the problem represented to be?’ approach, five problem representations about boys’ lower grades are constructed: The problem of gender norms; The problem of teaching; The problem of the students’ background; The problem of the (grading) system; and The problem of teachers’ (lack of) awareness. We analyse underlying assumptions of these problem representations and discuss the possible effects that school leaders’ perceptions of the ‘problem’ of the gender gap in grades might have for schools, teachers and students. The results show significant differences between what was said to be most important: changing gender norms, and the actual measures planned: changing teaching practices. This risks certain measures not being implemented and inequalities not being challenged despite the efforts for change.

While there is abundant literature on how teachers can and should manage controversial issues (CI) in schools, far less attention has been paid to how school principals manage CI. We explore this topic by applying a socio-temporal understanding of agency to explore how school leaders understand their role in managing the specific controversial issue of racism. The study comprises interviews with principals in which they express how they understand and manage the controversial issue of racism. The findings show that the principals’ primary temporal direction of agency has consequences for how they manage racism. Principals primarily directed towards the present (practical-evaluative) or the future (projective) demonstrate more expanded agency, while principals primarily directed towards the past (iterative) display less expanded agency in managing the controversial issue of racism. One finding of the study is that principal deal with controversial issues seemingly to the same degree as teachers, however, they do so in different ways and under different circumstances. We therefore propose a conceptual shift from controversial issues to controversial spaces to better adhere to the specificities of principals’ encounter with controversy.

I det här kapitlet återknyter vi till samtliga kapitel i boken för att ge en överblick av bokens innehåll och för att visa på hur de olika kapitlen relaterar till varandra. För att göra detta utgår vi från tre teman som vi anser är centrala för bokens innehåll: (1) Kunskapsanspråk,(2) Modeller, metoder och ansatser,(3) Socialarbetarens uppdrag och roll.

Under respektive tema återger vi hur den mångfald av perspektiv som återfinns i bokens kapitel kan bidra till att förstå dessa. Kapitlet avslutas med en reflektion om vad det innebär att arbeta som socialarbetare i ett samhälle som i så stor utsträckning präglas av prestationsmätning.

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga?

För att svara på frågorna har redaktörerna för Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbetesamlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister.

Antologin är en omarbetad och utvidgad version av Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar:

Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete.

Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering.

Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå).

Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning.

Det här kapitlet introducerar centrala aspekter av utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. Kapitlet berör även ett antal komplexa frågor och utmaningar som socialarbetare, beslutsfattare och forskare ställs inför, såsom hur insatser och resultat ska beskrivas och värderas i skilda kontexter. Vidare diskuteras hur dessa aktiviteter påverkas av olika samhällsvillkor och organisatoriska processer.

Kapitlet innehåller även avsnitt om utvärderarrollen, etik i utvärdering samt ger exempel på utvärdering, uppföljning och granskning som har haft positiva effekter i relation till olika typer av sociala problem. Härigenom läggs en grund för bokens övriga kapitel där olika aspekter av utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete behandlas mer ingående.

I det här kapitlet diskuteras värderingskriterier. Att utforma värderingskriterier handlar om att definiera och operationalisera »det man vill mäta« i en utvärdering eller uppföljning. Författarna går igenom hur socialtjänstens politiskt styrda och ofta generella målsättningar kan brytas ner till mer konkreta och för utvärderingar användbara kriterier. För att kunna göra detta behöver man först och främst definiera vad man menar med begreppet »värde« i den aktuella utvärderingen, och vem som ska ha tolkningsföreträde (ska värdet till exempel baseras på samhällsnytta, eller på en eller flera intressenters uppfattningar?). Vem som har tolkningsföreträde, och även utvärderarens roll, är förknippat med vilken demokratiteori utvärderingen utgår ifrån. Förutom forskningsbaserad kunskap beskrivs i kapitlet ett praktiskt exempel som illustrerar mängden val och beslut som behöver göras i utformandet av värderingskriterier. En huvudpoäng som författarna gör är just att värderingskriterier aldrig är objektivt rätt eller fel, utan snarare baseras på ett antal gjorda val och fattade beslut, vilka i sig kan vara mer eller mindre passande beroende på kontextuella faktorer.

Research topic/aim: School is often described as mirror that in its pedagogical practice and content captures or reflects societal challenges and opportunities (Johansson, 2015). Therefore, societal questions aligned with tension usually find their way into the classroom and the discussions that take place here between teachers and pupils in teaching situations. In educational research these so-called controversial issues are a well-known field of study and have been so for several years (Larsson & Lindström, 2020). In this study we want to learn more about how school staff, and especially principals, handles issues that are seen as controversial in school.

Our aim is to explore schools as sites for controversial spaces (CS) and we are interested to see what impact these have on school- and leadership practice. The main questions for this investigation are as follows: (1) What are the differences and similarities of CS depending on school context? (2) How does the content of CS influence leadership practices?

Theoretical framework: Our study draws on the theoretical concept of controversial spaces to capture how different controversial issues affect principal's leadership (Rantala et al, in press).  

Methodological design: In total, a set of 26 in-depth, loosely structured interviews with principals in pre-school, primary school, and upper secondary school. The overarching theme of the interviews was the impact and consequences of controversial issues on leadership and school practice, and the collected data were subjected to a conventional content analysis (Hsieh and Shannon, 2005).  

Expected conclusions/findings: Preliminary findings suggest that schools’ controversial spaces are aligned with urgent or low-pressure content depending on schools’ socioeconomic composition. Principals in socially vulnerable areas deals with urgent controversial spaces exemplified through issues such as gang crime, drugs, racism. Hence, the space is filled with issues that demand a leadership that instantaneously takes actions. Here leadership must communicate and interact with actors outside of school, for example the police, social welfare, or the pupils’ guardians.  

In contrast, principals in well-situated school contexts act within controversial spaces constituted by issues that are less imperative, for example sustainability. Principals that lead in these schools tend to solve these issues in-house in communication with staff and pupils, hence the controversial space of school is primarily an internal affair. 

The possibility of agency (focused on students'/children's learning and teaching) for the principal thus differs depending on the context. The more social unrest, less room for principal to advocate their agency directed to pedagogical enhancement.  

Relevance to Nordic educational research: This study has relevance for contemporary Nordic educational research as it contributes with theoretical concepts to understand and analyze controversial issues that principals deal with in all Nordic countries.