Umeå University's logo

Mineral resources are a considerable basis of wealth of the northern regions of Fennoscandia. However, there are striking differences between how this wealth has been distributed in different countries: in many regions of the world, plentiful natural resources have led to conflicts and impoverishment rather than local development. This chapter aims to explain the historical development of the mining industry in northern Fennoscandia and its changing institutional frameworks from a historical perspective. The main questions are: How was the mining industry in the region established, and why? How did it change over the course of this period, and why? What path dependencies linger on in the present, and how do they influence perceptions of the future? What are the differences and similarities between Sweden, Norway, Finland and northwestern Russia, and why? The chapter will cover an extensive time frame, starting in the 1600s but with a focus on 1880–present and a perspective on the future.

Syftet med kapitlet är att beskriva skogens nyttjande och hur synen på den har förändrats över tid, samt kopplingen till fysisk planering och relaterad lagstiftning. 

Havsmiljön står inför stora utmaningar. Samtidigt finns en utvecklingspotential baserat på de möjligheter som haven erbjuder. Blå tillväxt avser en långsiktig strategi för att stödja en hållbar tillväxt via havsrelaterade näringar och samtidigt hantera de miljömässiga utmaningarna. Syftet med denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Med Kvarkenområdet menas i denna rapport Västerbottens och Västernorrlands län på svensk sida och landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten på finsk sida. Följande frågeställningar har varit i fokus: Vilka övergripande och sektorspecifika ambitioner och mål finns för blå tillväxt på internationell nivå (främst inom EU), samt på nationell och regional nivå i Sverige och Finland respektive de berörda områdena runt Kvarken? Vilka utmaningar för och möjligheter till blå tillväxt ser olika typer av aktörer verksamma i området? Vilka konkreta förslag på åtgärder, målsättningar och projekt kopplade till blå tillväxt, särskilt genom olika former av gränsöverskridande samverkan, ser dessa aktörer?

Frågeställningarna har besvarats utifrån en sammanställning av policydokument, samt en serie av dialogmöten och kompletterande intervjuer. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på de dialogmöten som arrangerades i Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Till dessa möten inbjöds aktörer från en rad organiserade intressen såsom myndigheter, företag och organisationer, vilka bedömdes vara kopplade till kust- och havsmiljön i området. Genomförandet baserades på en metodik utvecklad av det svenska Trafikverket, en sk åtgärdsvalsstudie (ÅVS), men anpassades till just detta sammanhang. Projektgenomförandet kan på så sätt sägas ha varit innovativt. Avsikten med mötena var dels att informera om projektet och blå tillväxt mer allmänt, dels att fånga upp kunskap om situationen i området (behov, möjligheter, utmaningar etc), samt visioner och förslag på åtgärder kopplade till kust och hav i Kvarkenområdet. Ett särskilt intresse riktades mot att inventera idéer vilka skulle kunna bidra till gränsöverskridande erfarenhetsutbyte, samarbeten och utveckling i regionen.

De strategier som finns för utveckling kopplad till kust och hav i Kvarkenområdet följer i stor utsträckning det som lyfts fram inom EU och på nationell nivå i Finland och Sverige. Det gäller bland annat de verksamheter och aspekter vilka pekas ut som relevanta i sammanhanget, såsom sjöfart, fiske, energiproduktion och naturvård. På regional nivå finns dock få konkreta och tydliga mål direkt kopplade till blå tillväxt, men det kan i viss mån förklaras av att begreppet som sådant är relativt nytt. I styrdokument om blå tillväxt på internationell och nationell nivå finns det av förklarliga skäl verksamheter som ter sig mindre aktuella i projektområdet, antingen på grund av naturgivna förhållanden eller att de utgör tämligen marginella företeelser, åtminstone i dagsläget. Till de senare hör t ex musselodling, mineral- och sandutvinning, samt kryssningsturism. Havsbaserad vindkraft, liksom vattenbruk i form av t ex fiskodlingar ute på öppet hav, framhålls som möjligheter men för närvarande är de tekniska och ekonomiska svårigheterna för stora. I de dialogmöten och intervjuer som genomförts framkommer liknande behov, möjligheter och utmaningar som de som lyfts fram i styrdokument på internationell, nationell och regional nivå. Däremot har det lokala nyttjandet av närområdet och lokal­befolkningens syn på sin egen näromgivning kommit fram i större utsträckning i diskussionerna än vad som ofta sker på nationell nivå och i olika styrdokument.

En del av förslagen rörande blå tillväxt bygger på synergier mellan olika intressen och verksamheter. Ett konkret förslag är att öka samarbetet mellan färjetrafiken och be-söksnäringen, främst hotellen i regionen. Besöksnäringen kan också knytas närmare till fisket, t ex genom att yrkesfiskare tar med sig turister ut på havet (sk Pescaturism), att den lokalt fångade fisken serveras på restauranger eller att sportfiske kan ingå som en aktivitet att erbjuda turisterna, t ex uthyrning av fiskeutrustning, trollingfiske eller olika former av paket (resa/transport, boende, mat och aktivitet). Även djärva idéer om att ha plattformar ute till havs för att kombinera t ex energiproduktion och vattenbruk har diskuterats.

Det stora och breda deltagandet och engagemangen i dialogmötena tyder på att det finns ett stort intresse för att diskutera frågor rörande nyttjandet av kust och hav i regionen. Möten och intervjuer visar dessutom att det finns en potential för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Tydligt är att blå tillväxt kan bidra till landsbygdsutveckling vid kusten och i skärgårdarna i form av företagande, sysselsättning, innovationer, förbättrad service, tillgänglighet och kommunikationer, samt attraktivitet för bofasta och besökare. Även om inte fokus har legat på konflikter och motstridiga intressen, så har flera sådana behandlats. I temagrupperna har det ofta varit livliga diskussioner mellan olika aktörer, men samtidigt funnits en förståelse för att det finns andra, ofta motstående, intressen och synsätt. Genom att delge sina uppfattningar har deltagarna också bidragit till en allmänt ökad förståelse för skilda synsätt på problem och möjligheter rörande Kvarkenområdets havs- och kustmiljöer. Även de gränsregionala inslagen med deltagare från både svensk och finsk sida har bidragit till nya perspektiv och kontakter mellan mötesdeltagarna.

Sammanfattningsvis har dialogmöten och intervjuer bidragit med många idéer och konkreta förslag vilka kan nyttiggöras i fortsatt planering och utvecklingsarbete, t ex myndighetsutövning, fysisk planering och utvecklingsstrategier i skilda geografiska kontexter och administrativa nivåer. Resultaten kan därigenom bidra till det pågående arbetet med havsplanering, samt framtida strategier för lokal och regional utveckling i Kvarkenområdet. Genomförandet av projektet kan dessutom inspirera till andra gränsöverskridande samarbeten avseende blå tillväxt och fungera som en modell för andra liknade områden inom EU. Vidare har de dialogmöten som genomförts, tillsammans med projektets slutkonferens i Vasa, utgjort arenor för att sprida information om projektet och dess resultat, samt erbjudit möjligheter att utbyta erfarenheter, diskutera åtgärder och projekt kopplade till blå tillväxt i regionen.

By adopting a qualitative approach and considering the case of Sweden, the aim of the paper is to investigate and analyse how private forest owners' experiences and emotions related to their private forest ownership manifest themselves in their relationship to public use of their forests and public planning for recreation and biodiversity on their land. The study incorporates and elaborates upon a conceptual framework related to the dimensions of property rights, feelings of ownership, and sense of place in its analysis of the private forest ownership context. Fifty-one semi-structured interviews were conducted with forest owners owning land in two geographically different areas. The results demonstrate the important role of the 'social contract' of rights and responsibilities, which are associated with the concept of property rights, and are embedded in the relationship between private ownership and the Swedish custom of the Right of Public Access to nature in the broad acceptance of public use of private forestland. The forest owners' relationships with public planning are diverse and complex, illustrating the various dimensions of private forest ownership, the heterogeneous forest owner corps, and the different geographical contexts. The dimensions of ownership feelings and sense of place, and the interplay between them, are shown to contribute to enhanced sentiments linked to forest ownership, expressed in ambivalence or lack of conviction about public planning. An important point of resistance to public interests is owners' identity as stewards or long-term custodians of their particular forestland. The article ends with a set of recommendations for public policy and planning processes regarding public interests related to private forest ownership.

This article studies the relation between territorial and functional planning by investigating the Swedish local comprehensive planning system and the forest management. The former is locally based and the latter is functionally based or sector-orientated. By interviewing planners from the County Administrative Boards responsible for monitoring the national interests in the Swedish municipalities and forest managers from the Regional Forest Agency Administration, we found out that forest- and municipality related issues that coincide or interact with each other is normally considered in the collaborative planning process based on consultations and cooperation between the involved stakeholders. Weaknesses in the collaborative planning system consists of lack of coordination between the involved legal frameworks as well as lack of local planning resources and in some cases competences. 

With a fast rise in large-scale wind power development in Sweden and other countries in recent years, issues related to energy justice generally and distributional justice specifically have become concerns in windmill siting. Some research, for instance, has indicated that it is easier to build windmills in economically marginalized communities. The evidence for this, however, is still limited. Thus, this study aims to statistically evaluate the extent to which the decisions to approve or reject windmill proposals in Sweden can be explained by factors related to the socio-economic characteristics of people living in the areas surrounding windmill sites. The study is based on an odds ratio analysis of decisions on all windmill proposals in Sweden, in which georeferenced socio-economic data on an individual level for all inhabitants within 3 and 10 km of the windmill sites are studied. The results show skewness in the distribution of windmills, with a higher likelihood of rejection in areas with more highly educated people and people working in the private sector, compared to a higher likelihood of approval in areas with more unemployed people. This skewness, while not necessarily unjust, warrants further policy and research attention to distributional justice issues when developing wind power.

This chapter describes and analyses overlapping planning structures and multi-level planning issues and how they affect current land use and management in the forest landscape. Forest land use in Sweden is based on a large proportion of privately owned forests with the primary purpose of producing timber for the forest industries. Nevertheless, the forests are also characterised by multiple uses and many stakeholders (economic as well as ecological and social) who express themselves and relate to forest management. In this chapter, we present a number of methods, both traditional and more recent, for managing multiple use of the forest landscape. These range from physical planning and the Swedish Right of Public Access to Natura 2000, forest certification, reindeer-husbandry plans, and scenario techniques.

This chapter describes how understandings of the "rural" have progressed from a focus on either decline or amenity, whereby these more simplified understandings can be seen to have had an impact on rural policy development. The chapter argues that rural areas, including forests, need to be understood in relation to both production and integration with urban landscapes. It thus illustrates the role of both historical processes and policy in creating current understandings of the rural: drawing upon an example from the Swedish case, it amongst others shows that a redistributive tax system has played a larger and more crucial role than rural policy in retaining active rural areas in Sweden.

During the early 21st century, the world market prices for minerals increased dramatically. As a consequence of this development, large investments were made in mining all around the world. Increased exploration activities, the opening of new mines and large investment schemes in already operating mines and related physical infrastructure also gave rise to a “mining boom” in the remote and sparsely populated areas of northern Sweden. New jobs were generated in the mining sector, but the question of whether the “mining boom” also has stimulated economic development in a broader sense in these areas has been more open. The present article investigated whether labour incomes have increased not only in sectors clearly connected to mining, but also in other parts of the local and regional economy. This was done by following the income changes of residents in the mining areas of northern Sweden over the time period 2004–2010 and by using a propensity score matching estimator method (PSM). The results show rapid income growth for employees in the mining industry and construction sectors, but also some growth in several other sectors, indicating spread effects to the rest of the local and regional economies. The impact, however, is much stronger in the largest mining towns than in communities where mining is of less significance.

Tourism is an important part of rural policies in European countries. An increased demand for rural amenities is seen as creating a more diversified labour market and contributing to the restructuring of the economy, from primary sectors and manufacturing to a more service-oriented economy, which has been termed a "new rural economy". As a result, and as often presented in many policy documents, tourism is now seen as a universal tool for rural development. The purpose of this study is to investigate the distribution of public spending on tourism in rural areas in Sweden. It focuses on public spending on the main programme for rural development, the Swedish rural development programme, but also on the regional structural funds programmes, from 2000 to 2013. Another subject of interest is how policy makers understand rural tourism as presented in policy documents since these documents, to a great extent, direct programme spending in terms of projects and their content. This study is based on register data on programme spending, policy documents and programme evaluation reports. Results show that a relatively small amount of total public spending targets tourism – mainly going to accommodation, activities and marketing efforts – indicating that tourism is still not a prioritised area despite policy makers’ understanding of rural tourism as expressed in policy documents. Thus, although public efforts target adequate parts of the tourism industry, they cannot be expected to contribute significantly to the restructuring of the rural economy.