Umeå University's logo

Denna artikel undersöker granngemenskapens betydelse för civil beredskap, med utgångspunkt i tidigare krisforskning och en riksrepresentativ undersökning från 2024. Resultaten visar att intresset för att lära känna grannar i beredskapssyfte är tudelat och att boendeform och geografisk kontext påverkar möjligheten att vända sig till grannar vid kris. Artikeln bidrar med ett perspektiv på grannars roll under beredskapsfasen, snarare än under den akuta krisfasen, vilket är det vanligaste perspektivet i tidigare forskning. Artikeln avslutas med tre förslag på framtida forskningsområden.

This article explores and analyses the activities of Swedish organised crisis volunteers during Covid-19. Based on a questionnaire and interviews, we set out to answer research questions on what characterised organised volunteerism during the pandemic, how organised volunteers experienced cooperation with local public actors and how they view political steering. We contribute to a growing literature on the role of volunteers and link that role to views on political steering, something that is rarely done in disaster research. Sweden is useful to explore because of how Covid-19 was managed; because there are organised crisis volunteers and a debate on how the Swedish system is steered. We show how organised volunteers adapted to changing needs and adopted new roles, that experiences of cooperation with local authorities varied and that calls were made for a stronger national leadership and for more explicit central political steering.

På lördagskvällen den 16 november 2013 drog stormen Hilde in över den skandinaviska halvön med vindar på över 50 sekundmeter. Stormen slog bland annat ut stora delar av Nord-Trøndelags elleveranser, vilket gjorde att många av invånarna där sökte sig över gränsen till Sverige och Valsjöbyn i Krokoms kommun för att få hjälp med bland annat livsmedel och drivmedel. Händelsen synliggjorde sårbarheten i området och ledde till att en grupp medborgare i och runt Valsjöbyn tog initiativ till att vara bättre förberedda inför kommande kriser. Det kom att bli upprinnelsen till det arbete som genomförts i kommuner i Jämtlands län.

In this research note, we present results from a review of research on local resilience in relation to radicalization in public health, social work, crisis management, and community policing using terrorism studies as a point of departure. In order to identify agreements between literatures, we focus on how local resilience is understood, how it is said to be promoted, and how this knowledge could be synthesized. We show that resilience by and large is understood as both a process and a capacity underpinned by cooperation, social networks, and community resources and that an initial mapping of existing strengths and resources is pivotal for local resilience-building.

Pandemin har tydligt visat vilken betydande roll frivilliga resurser spelar vid en omfattande samhällskris. Samtidigt visar analyser att det frivilliga engagemanget inte nyttjats på ett optimalt sätt av offentliga krishanteringsaktörer som exempelvis myndigheter (Coronakommissionen, 2021). I denna policy brief sammanfattas centrala insatser och erfarenheter från Frivillig Resursgrupp (FRG) under pandemin och tre rekommendationer, riktade både till FRG och kommuner, presenteras för att stärka det frivilliga engagemanget ytterligare och öka förutsättningarna för ett bättre nyttjande av frivilliga resurser.