Umeå University's logo

Syftet med den här boken är att ge läsaren grundläggande kunskaper i arbetsrätt och den svenska modellen. I fokus för framställningen står den arbetsrättsliga lagstiftningens framväxt, arbetsmarknadens parter, medbestämmande, anställningsskydd, arbetsmiljö och skydd mot diskriminering. Andra områden som behandlas är arbetstidsregleringen och ledighetslagstiftningen. Vidare behandlas EU-arbetsrättens inverkan på den svenska lagstiftningen. 

Boken behandlar MBL:s regler om förhandlingar, kollektivavtal, medbestämmande, stridsåtgärder, medling och tvistelösning m.m. Rättsläget redogörs för med hänvisningar till lagens förarbeten, litteraturen och ett stort antal rättsfall. Olika tolknings- och tillämpningsproblem klaras ut. Dessutom berörs viktigare kollektivavtal på området.

I anslutning till MBL:s regler behandlas även MBL:s tillämpning på den offentliga sektorn och den inverkan som främst EU-rätten och Europakonventionen har på tillämpningen av MBL.

I slutet av boken finns ett sak- och rättsfallsregister samt hänvisningar till litteratur på området.

I artikeln diskuteras erfarenheter av studenters användning av teori och metod i examensarbeten på juristprogrammet i Umeå under perioden 2005-2018.

Arbetsgivares juridiska ansvar för arbetsmiljö och ett hållbart arbete återfinns i en mängd olika bestämmelser av varierande karaktär, samt i domar och beslut från Arbetsmiljöverket, vilket inte underlättar vare sig överskådlighet och förståelse av regelverkets innebörd. Avsikten är att i den här artikeln dels analysera arbetsgivares juridiska ansvar för arbetstagares arbetsbelastning inom arbetsmiljörätten, dels undersöka hur problem med arbetsbelastning upplevs samt om, och i så fall hur, dessa problem hanteras inom såväl manligt och kvinnligt dominerade arbetsplatser som inom privat och offentlig verksamhet.

Arbetskraftens fria rörlighet är en av grundstenarna inom EU. Arbetstagare har rätt att söka och ta arbete i alla EU-länder och ska i princip ha samma rättig­heter som andra arbetstagare i värdlandet. Efterhand har även arbetssökande EU-medborgare som kommer direkt från ett annat land alltmer kommit att få stärkta rättigheter. En fråga är mot den bakgrunden i vilken utsträckning arbets­sökande från andra EU-länder har rätt att få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd inom ramen för jobbgarantierna på den svenska arbets­marknaden.

I rapporten analyseras först EU-rätten och i synnerhet EU-domstolens praxis. Därefter undersöks villkoren för tillträde till de svenska jobbgarantierna och olika stöd kopplade till dessa. Slutligen analyseras hur reglerna om tillträde till dessa åtgärder och olika stöd förhåller sig till EU-rätten och den fria rörlig­heten.

EU-domstolen prövar nationella regler mot bland annat principer om lika­behandling och icke-diskriminering och om nationella regler kan hindra eller avskräcka medborgare från andra medlemsstater från att utnyttja den fria rörligheten.

Rapporten visar på kritiska punkter som kan finnas i regleringen av de åt­gärder som studeras. Härigenom belyses också vilka frågor som mer generellt måste beaktas vid utformningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige med hänsyn tagen till EU-rätten.

Juridiska institutionen vid Umeå universitet bildades år 1977. Med anledning av 40-årsfirandet presenteras i denna jubileumsskrift 20 bidrag skrivna av 33 forskare och lärare verksamma vid institutionen. Både juristprogrammet och den forskning som bedrivs vid institutionen har med tiden blivit fast etablerade som en del av de svenska universiteten. Forskningen har i takt med internationaliseringen utvecklats och många forskare är etablerade både på nationell och internationell nivå. De olika bidragen speglar undervisning och forskning vid institutionen. De handlar såväl om juristprogrammets etablering och utveckling som olika aktuella projekt och forskningsområden som utvecklats vid institutionen.