Umeå University's logo

Summary:

• The risk of grandchild asthma related to grandmaternal smoking is transmitted via the maternal line.
• Paternal smoking at conscription was related to an increased risk of asthma in boys.

Inom de flesta utbildningar förväntas studenter lära sig behärska såväl akademiskt som yrkesmässigt skrivande, så även inom Programmet i statistik och data science, 180 hp. Som lärare på detta program har vi upplevt att många studenter har svårt med alla former av skrivande. Vår egen kunskap om skrivande baseras enbart på erfarenheter från vårt eget skrivande i ämnet, både inom utbildning och forskning. Vi har därför i vissa avseenden känt oss begränsade i vårt arbete kopplat till studenters skrivande. Under våren 2023 deltog vi därför i projektet SKRIVUM vid Umeå universitet. SKRIVUM har som syfte att stärka universitetslärares skrivdidaktiska ämneskompetens genom att utforska och utveckla det ämnesintegrerade skrivandet inom programmen, med akademisk litteracitet (Wingate, 2018) som teoretisk utgångspunkt.  

Under åtta verkstäder arbetade vi kollegialt med kartläggning av akademiskt och yrkesmässigt skrivande inom Programmet i statistik och data science. Vi fokuserade på kursernas förväntade studieresultat (lärandemål), examinationsuppgifter samt stöd och stöttning kopplade till skrivande. Med kartläggningen som utgångspunkt identifierade vi två mål för vårt fortsatta arbete. Det primära målet är att utveckla och implementera konkreta ”verktyg” som stödjer studenternas akademiska och yrkesmässiga skrivande. Det sekundära målet är att öka samsynen inom kollegiet kring hur vi kan och bör arbeta med detta. De förändringar vi föreslår ska i huvudsak rymmas inom ramen för verksamhetens befintliga resurstilldelning. 

Ett första konkret ”verktyg” för att stödja studenterna har redan utvecklats och implementerats. Verktyget är en modelltext för dataanalysrapporter. Modelltexten användes av studenter för första gången höstterminen 2023 som en förebild för deras rapportskrivande. Modelltexten introducerades till studenterna genom en verkstad där vi tillsammans identifierade modelltextens struktur, stil, innehåll samt dess ämnesspecifika kännetecken. En reviderad modelltext baserad på både lärarnas och studenternas utvärdering av modelltexten planeras att användas under vårterminen 2024.  

För att uppnå samsyn inom kollegiet planeras en studiecirkel kring boken Communicating with data: The art of writing for data science (Nolan och Stoudt, 2021) under vårterminen 2024. Dessutom presenteras och tillgängliggörs de ”verktyg” som utarbetas, så att de kan användas av hela kollegiet.  

Vi kommer att delge våra erfarenheter från tiden efter SKRIVUM, med huvudfokus på det kollegiala arbetet med modelltexten samt hur den har implementerats och använts för att stödja studenternas akademiska och yrkesmässiga skrivande.  

Referenser: 

Nolan, D., & Stoudt, S. (2021). Communicating with data: The art of writing for data science. Oxford University Press.  

Wingate, U. (2018). Academic literacy across the curriculum: Towards a collaborative instructional approach. Language Teaching, 51(3), 349-364.  

Background: Evidence of the role of interactions between air pollution and pollen exposure in subjects with allergic asthma is limited and need further exploration to promote adequate preventive measures. The objective of this study was to assess effects of exposure to ambient air pollution and birch pollen on exacerbation of respiratory symptoms in subjects with asthma and allergy to birch.

Methods: Thirty-seven subjects from two Swedish cities (Gothenburg and Umeå) with large variation in exposure to both birch-pollen and air pollutants, participated in the study. All subjects had confirmed allergy to birch and self-reported physician-diagnosed asthma. The subjects recorded respiratory symptoms such as rhinitis or eye irritation, dry cough, dyspnoea, the use of any asthma or allergy medication and peak respiratory flow (PEF), daily for five consecutive weeks during two separate pollen seasons and a control season without pollen. Nitrogen oxides (NOx), ozone (O3), particulate matter (PM2.5), birch pollen counts, and meteorological data were obtained from an urban background monitoring stations in the study city centres. The data were analysed using linear mixed effects models.

Results: During pollen seasons all symptoms and medication use were higher, and PEF was reduced in the subjects. In regression analysis, exposure to pollen at lags 0 to 2 days, and lags 0 to 6 days was associated with increased ORs of symptoms and decreased RRs for PEF. Pollen and air pollution interacted in some cases; during low pollen exposure, there were no associations between air pollution and symptoms, but during high pollen exposure, O3 concentrations were associated with increased OR of rhinitis or eye irritation, and PM2.5 concentrations were associated with increased ORs of rhinitis or eye irritation, dyspnea and increased use of allergy medication. Conclusions: Pollen and air pollutants interacted to increase the effect of air pollution on respiratory symptoms in allergic asthma. Implementing the results from this study, advisories for individuals with allergic asthma could be improved, minimizing the morbidities associated with the condition.

In this study, an Air Quality Health Index (AQHI) for Stockholm is introduced as a tool to capture the combined effects associated with multi-pollutant exposure. Public information regarding the expected health risks associated with current or forecasted concentrations of pollutants and pollen can be very useful for sensitive persons when planning their outdoor activities. For interventions, it can also be important to know the contribution from pollen and the specific air pollutants, judged to cause the risk. The AQHI is based on an epidemiological analysis of asthma emergency department visits (AEDV) and urban background concentrations of NO_x, O₃, PM₁₀ and birch pollen in Stockholm during 2001⁻2005. This analysis showed per 10 µg·m^⁻3 increase in the mean of same day and yesterday an increase in AEDV of 0.5% (95% CI: -1.2⁻2.2), 0.3% (95% CI: -1.4⁻2.0) and 2.5% (95% CI: 0.3⁻4.8) for NO_x, O₃ and PM₁₀, respectively. For birch pollen, the AEDV increased with 0.26% (95% CI: 0.18⁻0.34) for 10 pollen grains·m^⁻3. In comparison with the coefficients in a meta-analysis, the mean values of the coefficients obtained in Stockholm are smaller. The mean value of the risk increase associated with PM₁₀ is somewhat smaller than the mean value of the meta-coefficient, while for O₃, it is less than one fifth of the meta-coefficient. We have not found any meta-coefficient using NO_x as an indicator of AEDV, but compared to the mean value associated with NO₂, our value of NO_x is less than half as large. The AQHI is expressed as the predicted percentage increase in AEDV without any threshold level. When comparing the relative contribution of each pollutant to the total AQHI, based on monthly averages concentrations during the period 2015⁻2017, there is a tangible pattern. The AQHI increase associated with NO_x exhibits a relatively even distribution throughout the year, but with a clear decrease during the summer months due to less traffic. O₃ contributes to an increase in AQHI during the spring. For PM₁₀, there is a significant increase during early spring associated with increased suspension of road dust. For birch pollen, there is a remarkable peak during the late spring and early summer during the flowering period. Based on monthly averages, the total AQHI during 2015⁻2017 varies between 4 and 9%, but with a peak value of almost 16% during the birch pollen season in the spring 2016. Based on daily mean values, the most important risk contribution during the study period is from PM₁₀ with 3.1%, followed by O₃ with 2.0%.

Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma samt för alla sjukdomar i andningsorganen. Dessa sjukdomar medför ofta ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av korttidssamband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök (vid akutmottagning samt akuta (inte planerade) inläggningar) under åren 2005 till och med 2013 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm, Göteborg/Mölndal respektive Malmö/Burlöv har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.

Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm och från IVL Svenska miljöinstitutet data för Göteborg respektive Malmö. Vi har studerat effekterna av partikelhalten (PM10 ~ partiklar mindre än 10 mikrometer i diameter), avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Analyser har gjorts av akutbesök totalt för alla åldrar samt i olika åldergrupper: barn, vuxna och äldre.

Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. Deinkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar (PM10). Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.

I alla tre städer hade ozon effekten på akutbesök för andningsorganens sjukdomar totalt och för astma totalt. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen samt på astma finns även för barn respektive vuxna separat i Stockholm och Göteborg.

Effekter av ozon kan ses som inte skiljande sig mellan de tre olika studieområdena och därför har även ensammanvägd skattning för ozon beräknats gällande antalet akutbesök för andningsorganen totalt, akutbesök för astma totalt samt akutbesök för astma bland barn. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1,6% (95% KI=1,1-2%) per 10 µg/m3 haltökning av ozon, akutbesök för astma totalt med 2,5% (95% KI=1,5-3,6% ) per 10 µg/m3 haltökning, medan akutbesök för astma bland barn med 3,9% (95% KI=1,7- 4%) per 10 µg/m3 haltökning av ozon.

Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden har analyserna gjorts även för två olika tidsperioder: 2005-2008 samt 2009-2013. Analysen för Malmö visade på vissa statistiskt säkerställda skillnader. Effekten av ozon på akutbesök för andningsorganen totalt var högre under den senare tidsperioden, 2009-2013. Denna trend finns även för barn respektive vuxna separat.

Att analysera variationen i telefonsamtal till 1177-Vårdguiden har tidigare visat sig vara en fördelaktig metod vid studier gällande magsjuka och den mest lämpliga metoden för att tidigt detektera utbrott av magsjuka. Till följd av detta var det angeläget att undersöka om denna relativt nya databas innehållande 1177-samtal även kan vara lämplig att använda i studier som avser akuta hälsoproblem av sjukdomar i andningsorganen som kan påverkas av luftföroreningshalterna.

Som tillägg har en pilotstudie gjorts i Göteborg, där uppgifter om dygnsvisa antal samtal med kontaktorsakerna andningsproblem respektive hosta från 1177-Vårdguiden under perioden 2007-11-30 – 2013-12-01 har använts för att jämföra sambanden till luftföroreningshalter. Även här är antalsuppgifteruppdelade i olika åldersgrupper. I likhet med besöksdata påvisades effekter av luftföroreningar där ökning av PM10-halten ökade antalet samtal gällande andningsbesvär och hosta bland barn. Samtal gällande andningsbesvär hos vuxna ökade med ökande halter av ozon. Studien visar att denna typ av data kan användas för att övervaka luftföroreningsexponeringens effekter.

Volcanic ash contributed significantly to particulate matter (PM) in Iceland following the eruptions in Eyjafjallajökull 2010 and Grímsvötn 2011. This study aimed to investigate the association between different PM sources and emergency hospital visits for cardiorespiratory causes from 2007 to 2012. Indicators of PM₁₀ sources; “volcanic ash”, “dust storms”, or “other sources” (traffic, fireworks, and re-suspension) on days when PM₁₀ exceeded the daily air quality guideline value of 50 µg/m³ were entered into generalized additive models, adjusted for weather, time trend and co-pollutants. The average number of daily emergency hospital visits was 10.5. PM₁₀ exceeded the air quality guideline value 115 out of 2191 days; 20 days due to volcanic ash, 14 due to dust storms (two days had both dust storm and ash contribution) and 83 due to other sources. High PM₁₀ levels from volcanic ash tended to be significantly associated with the emergency hospital visits; estimates ranged from 4.8% (95% Confidence Interval (CI): 0.6, 9.2%) per day of exposure in unadjusted models to 7.3% (95% CI: −0.4, 15.5%) in adjusted models. Dust storms were not consistently associated with daily emergency hospital visits and other sources tended to show a negative association. We found some evidence indicating that volcanic ash particles were more harmful than particles from other sources, but the results were inconclusive and should be interpreted with caution.

INTRODUCTION: The Aphekom project aimed to provide new, clear, and meaningful information on the health effects of air pollution in Europe. Among others, it assessed the health and monetary benefits of reducing short and long-term exposure to particulate matter (PM) and ozone in 25 European cities. METHOD: Health impact assessments were performed using routine health and air quality data, and a common methodology. Two scenarios were considered: a decrease of the air pollutant levels by a fixed amount and a decrease to the World Health Organization (WHO) air quality guidelines. Results were economically valued by using a willingness to pay approach for mortality and a cost of illness approach for morbidity. RESULTS: In the 25 cities, the largest health burden was attributable to the impacts of chronic exposure to PM2.5. Complying with the WHO guideline of 10μg/m3 in annual mean would add up to 22months of life expectancy at age 30, depending on the city, corresponding to a total of 19,000 deaths delayed. The associated monetary gain would total some €31billion annually, including savings on health expenditures, absenteeism and intangible costs such as well-being, life expectancy and quality of life. CONCLUSION: European citizens are still exposed to concentrations exceeding the WHO recommendations. Aphekom provided robust estimates confirming that reducing urban air pollution would result in significant health and monetary gains in Europe. This work is particularly relevant now when the current EU legislation is being revised for an update in 2013.

BACKGROUND: Air pollution exposure is associated with hospital admissions and emergency room visits for cardiopulmonary disease and stroke. Iceland's capital area, Reykjavik, has generally low air pollution levels, but traffic and natural sources contribute to pollution levels. The objective of this study was to investigate temporal associations between emergency hospital visits and air pollutants ozone (O3), nitrogen dioxide (NO2), and particulate matter (PM10) in the Icelandic capital area.

METHODS: We constructed a time series of the daily number of adults who visited the emergency room, or were acutely admitted for stroke or cardiorespiratory causes to Landspitali University Hospital 1 January 2003 -- 31 December 2009 from the hospital in-patient register. We used generalized additive models assuming Poisson distribution, to analyze the daily emergency hospital visits as a function of the pollutant levels, and adjusted for meteorological variables, day of week, and time trend with splines.

RESULTS: Daily emergency hospital visits increased 3.9% (95% confidence interval (CI) 1.7-6.1%) per interquartile (IQR) change in average O3 the same and two previous days. For females, the increase was 7.8% (95% CI 3.6-12.1) for elderly (70+), the increase was 3.9% (95% CI 0.6-7.3%) per IQR increase of NO2. There were no associations with PM10.

CONCLUSIONS: We found an increase in daily emergency hospital visits associated with O3, indicating that low-level exposure may trigger cardiopulmonary events or stroke.