Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Albertsson, Jan
Publications (10 of 23) Show all publications
Lobo, L. Q., Izabel-Shen, D., Albertsson, J., Raymond, C., Gunnarsson, J. S., Broman, E. & Nascimento, F. J. A. (2024). Salinity and resource availability as drivers of Baltic benthic fungal diversity. Environmental DNA, 6(1), Article ID e526.
Open this publication in new window or tab >>Salinity and resource availability as drivers of Baltic benthic fungal diversity
Show others...
2024 (English)In: Environmental DNA, E-ISSN 2637-4943, Vol. 6, no 1, article id e526Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Marine biodiversity consists of a complex network of organisms responsible for keeping the ecosystem's balance. Fungi are an understudied group of organisms despite their recognized importance for ecosystem processes and diversity. How fungi respond to environmental change remains poorly understood, especially in marine benthic habitats. The Baltic Sea is a brackish coastal ecosystem with steep environmental gradients in a relatively limited geographical area and is therefore a particularly good system to investigate the impact of different abiotic factors on benthic fungal diversity. This study used environmental DNA (eDNA) metabarcoding to analyze the spatial dynamics of benthic fungal diversity in the Baltic Sea and quantify the environmental drivers that shape these dynamics. Based on 59 stations spreading over 1145 km the results showed that benthic fungal communities were dominated by the phylum Chytridiomycota, and the fungal species Alphamyces chaetifer and Operculomyces laminatus from this phylum were the main drivers of the community structure dissimilarities observed between regions. Water depth and salinity were the main predictors of the benthic fungal community composition. The impact of nutrient availability was also significant, possibly related to the known role of Chytridiomycota species such as A. chaetifer and O. laminatus in nutrient cycling. Our results indicate that the benthic fungal diversity of the Baltic Sea is shaped by salinity gradients and nutrient availability and highlights that the current fungal biodiversity is at risk of species shift or decline with predicted changes in salinity due to climate change and intensified eutrophication.

Place, publisher, year, edition, pages
John Wiley & Sons, 2024
Keywords
Baltic Sea, benthic, Chytridiomycota, environmental DNA, fungal diversity, salinity
National Category
Ecology Microbiology Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-221935 (URN)10.1002/edn3.526 (DOI)2-s2.0-85186455682 (Scopus ID)
Available from: 2024-03-11 Created: 2024-03-11 Last updated: 2024-03-12Bibliographically approved
Garrison, J. A., Nordström, M. C., Albertsson, J. & Nascimento, F. J. A. (2022). Temporal and spatial changes in benthic invertebrate trophic networks along a taxonomic richness gradient. Ecology and Evolution, 12(6), Article ID e8975.
Open this publication in new window or tab >>Temporal and spatial changes in benthic invertebrate trophic networks along a taxonomic richness gradient
2022 (English)In: Ecology and Evolution, E-ISSN 2045-7758, Vol. 12, no 6, article id e8975Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Species interactions underlie most ecosystem functions and are important for understanding ecosystem changes. Representing one type of species interaction, trophic networks were constructed from biodiversity monitoring data and known trophic links to assess how ecosystems have changed over time. The Baltic Sea is subject to many anthropogenic pressures, and low species diversity makes it an ideal candidate for determining how pressures change food webs. In this study, we used benthic monitoring data for 20 years (1980-1989 and 2010-2019) from the Swedish coast of the Baltic Sea and Skagerrak to investigate changes in benthic invertebrate trophic interactions. We constructed food webs and calculated fundamental food web metrics evaluating network horizontal and vertical diversity, as well as stability that were compared over space and time. Our results show that the west coast of Sweden (Skagerrak) suffered a reduction in benthic invertebrate biodiversity by 32% between the 1980s and 2010s, and that the number of links, generality of predators, and vulnerability of prey have been significantly reduced. The other basins (Bothnian Sea, Baltic Proper, and Bornholm Basin) do not show any significant changes in species richness or consistent significant trends in any food web metrics investigated, demonstrating resilience at a lower species diversity. The decreased complexity of the Skagerrak food webs indicates vulnerability to further perturbations and pressures should be limited as much as possible to ensure continued ecosystem functions.

Place, publisher, year, edition, pages
John Wiley & Sons, 2022
Keywords
Baltic Sea, benthic ecology, food webs, long-term monitoring, macrofauna
National Category
Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-196506 (URN)10.1002/ece3.8975 (DOI)000806154700001 ()2-s2.0-85133133407 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2016-00804Swedish Environmental Protection Agency, NV-802-0151-18
Available from: 2022-06-14 Created: 2022-06-14 Last updated: 2024-01-17Bibliographically approved
Karlson, A. M. L., Gorokhova, E., Gårdmark, A., Pekcan-Hekim, Z., Casini, M., Albertsson, J., . . . Bergström, L. (2020). Linking consumer physiological status to food-web structure and prey food value in the Baltic Sea. Ambio, 49(2), 391-406
Open this publication in new window or tab >>Linking consumer physiological status to food-web structure and prey food value in the Baltic Sea
Show others...
2020 (English)In: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 49, no 2, p. 391-406Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Declining physiological status in marine top consumers has been observed worldwide. We investigate changes in the physiological status and population/community traits of six consumer species/groups in the Baltic Sea (1993-2014), spanning four trophic levels and using metrics currently operational or proposed as indicators of food-web status. We ask whether the physiological status of consumers can be explained by food-web structure and prey food value. This was tested using partial least square regressions with status metrics for gray seal, cod, herring, sprat and the benthic predatory isopod Saduria as response variables, and abundance and food value of their prey, abundance of competitors and predators as predictors. We find evidence that the physiological status of cod, herring and sprat is influenced by competition, predation, and prey availability; herring and sprat status also by prey size. Our study highlights the need for management approaches that account for species interactions across multiple trophic levels.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Netherlands, 2020
Keywords
Benthic-pelagic coupling, Benthivore, Ecological indicator, Long-term time series, Piscivore, Zooplanktivore
National Category
Ecology Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-168999 (URN)10.1007/s13280-019-01201-1 (DOI)000512058200002 ()31168701 (PubMedID)2-s2.0-85066977150 (Scopus ID)
Available from: 2020-03-27 Created: 2020-03-27 Last updated: 2023-03-23Bibliographically approved
Grimvall, A., Svedäng, H., Farnelid, H., Moksnes, P.-O. & Albertsson, J. (2019). Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband. Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Miljömålsberedningen tagit fram denna underlagsrapport om ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera miljöstörningar och oklara orsakssamband. Rapporten utgår från ett urval negativa miljötrender som dokumenterats i forskningsrapporter och fortlöpande miljöövervakning i Östersjön och Västerhavet.

Sedan mer än tjugo år tillbaka har röster höjts inom såväl förvaltning som forskning och i ideella organisationer för att miljöförvaltningen ska bli mer ekosysteminriktad. En ekosystembaserad förvaltning ska präglas av en helhetssyn på bevarande och hållbart nyttjande av ekosystemen. Det innebär bland annat att den ska ta hänsyn till att olika arter i ett ekosystem påverkar varandra och att samspelet mellan människa och miljö ofta spänner över flera sektorer i samhället.

Trots ett ambitiöst arbete för en bättre havsmiljö finns det flera miljöstörningar som har förvärrats under senare år. Den samlade fiske-och miljöförvaltningen har tillexempel inte kunnat hindra att viktiga torskbestånd utarmats eller att stora arealer av det viktiga ålgräset försvunnit längs västkusten. Reproduktionsskador hos lax och sjöfågel, vilka kopplats till brist på vitamin B1(tiamin), och dramatiska förändringar i djurlivet på Östersjöns bottnar har fått än fler varningsklockor att ringa. Det är svårt att peka ut klara orsaker till dessa observerade störningar och att ta steget från forskningsresultat och miljöövervakning till åtgärder inom förvaltningen. Rapporten visar därför på betydelsen av en systemsyn inom den svenska havsmiljöförvaltningen och vikten av att skapa förvaltningsprocesser som beaktar vidden av interaktioner i ekosystemen, inklusive mänsklig påverkan, samtidigt som vi främjar ekosystemens funktionalitet och ett hållbart nyttjande av havets resurser.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2019. p. 73
Series
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2019:6
Keywords
Miljövetenskap, Environmental Sciences, Ekologi, Ecology
National Category
Ecology Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-196528 (URN)
Note

Denna rapport har tagits fram av Havsmiljöinstitutet på uppdrag av Miljömålsberedningen. Rapportförfattarna ansvarar för innehållet och slutsatserna i rapporten. 

Available from: 2022-06-14 Created: 2022-06-14 Last updated: 2022-06-15Bibliographically approved
Moksnes, P.-O., Eriander, L., Hansen, J., Albertsson, J., Andersson, M., Bergström, U., . . . Ytreberg, E. (2019). Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige. Göteborg: Havsmiljöinstitutet
Open this publication in new window or tab >>Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

Sweden has a long and beautiful coastline with extensive archipelagos that offer exceptional conditions for recreational boating. There are more than 700 000 recreational boats in Sweden, which is one of the highest numbers in the world in relation to the population size. Small tidal differences and many sheltered bays also provide good conditions for storing boats at docks and piers and jetties. As a result, large areas of the Swedish coast are today covered with docks and marinas for recreational boats. The large number of boats and docks could have substantial negative effects on the environment. However, the understanding of the cumulative impact of recreational boating on Swedish coastal ecosystem has so far been incomplete. The goal with this report from the Swedish Institute for the Marine Environment has been to compile and summarize the present state of knowledge regarding how recreational boating affect shallow coastal ecosystems in Sweden, to determine the extent of the impact and if the development is sustainable. The aim has been to present scientific knowledge on these topics in an accessible way in order to facilitate the development of a more sustainable management of recreational boating in Sweden.

The scientific literature strongly support that recreational boating generates many negative effects on the marine environment. Recreational boating requires a number of physical structures and generate a number activities that each results in several different pressures on the environment. An increased number of marinas, docks and dredged canals results in losses of important habitats, as well as long-term deterioration of the environmental conditions locally. Dredging and dumping of dredge material results in increased turbidity and dispersal of sediment, nutrients and pollutants over large areas with negative effects on many aquatic organisms, e.g. vegetation, fishes and mussels. Traffic from recreational boats and anchoring result in increased turbidity and sediment erosion as well as damage to habitats. Motor boats also create underwater noise that can disturb e.g. fishes, seals and porpoises. In addition, recreational boating result in substantial emissions of toxic substances and pollution from e.g. antifouling paint and combustion engines.

More than 60% of all docks and marinas are found in wave sheltered, shallow (<3 m) areas with soft bottoms, despite that this environment only constitute 25% of shallow coastal areas in Sweden. These sheltered areas are well suited for storing boats, but also constitute one of the most productive and valuable environments along the coast. They are important environments for vegetation such as seagrass, pondweed and stoneworts, which in turn constitute important spawning and nursery areas for a large number of fish and invertebrates. The report shows that these shallow soft bottom environments are very sensitive to a majority of the stressors that recreational boating generate. Boating therefore create a disproportionally large impact on environments with high values.

Although the impact from a single recreational boat or dock is limited, the cumulative effect is substantial because of the sheer number. According to recent inventories, there are today almost 110 000 docks along the Swedish coast covering almost 2 000 km of bottom. In comparison with the 1960s, the amount of docks has increased with almost 160%, which today constitutes an increase of 1 700 new docks per year. Recent studies show that vegetation is degraded as the number of docks and boats increase within shallow, wave sheltered areas. It is estimated that almost 20% of this important environment is negatively affected by recreational boating today; in the County of Stockholm and Västra Götaland around 30% of shallow, wave sheltered areas are estimated to be impacted. Despite several management measures in the last decades to decrease coastal exploitation, there are no signs that the rate of exploitation is decreasing.

The large number of recreational boats with combustion engines, the trend of increasing engine size, and the fact that engines lack all forms of emission control result in substantial emissions of pollutants and greenhouse gases. Recent estimates suggest that the emissions from recreational boats are very high and comparable with other types of transport in Sweden. Emission of toxic copper from antifouling paint on recreational boats is also substantial and contributes to the high levels of copper in coastal waters, which is above the limit for good ecological status in 85% of the assessed coastal water bodies.

Although most boat owners likely spend time at sea because they enjoy and care about the environment, the results presented in this report show that recreational boating have a substantial negative impact on the coastal environment, particularly in shallow, wave protected areas. In these areas, today’s use and development of recreational boating cannot be considered sustainable. However, the report also shows that there are ways to decrease the environmental impact from recreational boating. By changing the way we use and store recreational boats, and by improving management we can still allow coming generations to enjoy unexploited coastal environments with clear water and a rich plant and animal life.

The report ends by discussing new, possible measures and solutions for a more sustainable use of recreational boats in Sweden, which could be a starting point for continuing such work. These include e.g. to identify vulnerable coastal environments in order to steer away exploitation and recreational boat traffic from these areas. By storing boats on land, the need for docks, dredging and toxic antifouling paint could decrease. Reduced speed limits and access limitations for recreational motorboats in certain areas could decrease negative impact on the most vulnerable habitats. Finally, new, environmentally friendly technology, and new financial instruments could be used to decrease negative impacts and create a more sustainable development of recreational boating. 

Abstract [sv]

Sveriges natursköna kust med vidsträckta skärgårdar erbjuder fantastiska förhållanden för fritidsbåtliv. Idag finns uppskattningsvis mer än 700 000 fritidsbåtar i Sverige, vilket är en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningsmängden. Kustens vågskyddade skärgård ger också goda förutsättningar att förvara fritidsbåtar vid bryggor, och idag täcks stora områden av bryggor och småbåtshamnar. Det stora antalet båtar och bryggor kan ge betydande effekter på miljön, men kunskapen om fritidsbåtlivets sammanlagda påverkan på Sveriges kustmiljöer har hittills varit bristfällig. Havsmiljöinstitutets mål med denna rapport har varit att sammanställa kunskapsläget kring hur fritidsbåtar påverkar grunda kustekosystem i Sverige, samt bedöma omfattningen av denna påverkan och om utveckling är hållbar. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av en mer hållbar förvaltning av fritidsbåtlivet genom att sammanställa vetenskaplig kunskap inom detta område på ett lättillgängligt sätt.

Sammanställningen visar att det finns ett starkt stöd i den vetenskapliga litteraturen för att fritidsbåtar ger upphov till många negativa effekter på kustmiljön. Med fritidsbåtslivet följer en rad olika fysiska strukturer och aktiviteter som var och en ger upphov till flera olika typer av miljöpåverkan. En ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden medför förluster av viktiga bottenmiljöer och leder ofta till en långvarig försämring av miljöförhållanden lokalt. Muddrings- och dumpningsaktiviteter leder till ökad uppgrumling och spridning av sediment, näringsämnen och miljögifter över stora områden, vilket bland annat påverkar bottenvegetation, fiskar och musslor negativt. Båttrafik och ankring leder till uppgrumling och erosion av sediment samt till skador på bottenmiljön. Undervattensbuller från båtarnas motorer stör också fiskar och däggdjur. Vidare medför användning av fritidsbåtar betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar från båtbottenfärger och förbränningsmotorer.

Drygt 60 % av alla bryggor och småbåtshamnar återfinns i grunda (<3 m), vågskyddade områden med mjukbottnar, trots att de endast utgör en fjärdedel av kustens totala grundområden. Dessa områden lämpar sig väl för båtförvaring, men är också en av kustens mest produktiva och värdefulla miljöer. Grunda mjukbottnarär en viktig miljö för olika kärlväxter och kransalger, som i sin tur utgör viktiga uppväxthabitat för många olika fiskarter och kräftdjur. Rapporten visar att dessa miljöer är extra känsliga för en majoritet av de störningar som fritidsbåtlivet ger upphov till. Sammantaget medför detta att fritidsbåtslivet i förhållande till sin omfattning genererar stora skador på miljöer med höga naturvärden.

Även om miljöpåverkan från enskilda båtar eller bryggor är begränsad, gör det stora antalet att den sammanlagda effekten av båtlivet blir betydande. Flyginventeringar visar att det idag finns nästan 110 000 bryggor längs Sveriges kuster som tillsammans täcker nära 200 mil botten. I jämförelse med 1960-talet har mängden bryggor ökat med nästan 160 %. Det är en ökningstakt som idag motsvarar cirka 1 700 nya bryggorper år. Svenska studier visar att vegetationens utbredning minskar dramatiskt när antalet bryggor och båtar i ett område ökar. Nya beräkningar visar att nästan 20 %av bottnarna i grunda vågskyddade områden kan vara negativt påverkade av fritidsbåtar idag; i Stockholms och Västra Götalands län bedöms runt 30 % av dessa miljöer vara negativt påverkade. Trots att man under de senast 20 åren vidtagit olika åtgärder för att minska utvecklingstrycket på kusterna, syns inga tecken på att exploateringstakten avtar.

Det stora antalet motorbåtar, trenden att motorerna blir allt större, samt det faktum att båtarnas förbränningsmotorer idag saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar ochv äxthusgaser. Nya beräkningar tyder på att utsläppen är betydande också i jämförelse med annan trafik och transporter. Utsläpp av giftigt koppar från fritidsbåtars bottenfärger är också betydande och bidrar till att halten av koppar i vattenmassan är över gränsvärdet för god miljöstatus i 85 % av alla klassade kustvattenförekomster.

Även om de flesta som vistas ute på havet med fritidsbåtgör detta för naturupplevelsen och värnar om en god havsmiljö, visar resultaten i denna rapport att dagens båtliv har en stor negativ miljöpåverkan, framför allt i känsliga vågskyddade grundområden. I dessa miljöer bedöms båtlivet och dess utveckling inte vara hållbara i stora delar av landet. Samtidigt visar rapporten att det finns sätt att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar. Genom att ändra sättet vi använder och förvarar fritidsbåtar, samt genom att förbättra förvaltningen ökar möjligheten för att kommande generationer ska få uppleva orörda skärgårdsvikar med klart vatten och ett myllrande växt- och djurliv. I rapporten diskuteras avslutningsvis nya möjliga åtgärder och lösningar för att initiera arbetet med att skapa ett mer hållbart båtliv. Dessa inkluderar bland annat att identifiera sårbara kustmiljöer och styra bort kustexploatering och båttrafik från dessa områden. Vidare kan förvaringen av fritidsbåtar på land minska behovet av bryggor, muddringar och giftiga båtbottenfärger. Sänkt hastighet och begränsad motortrafik i känsliga områden kan minska störningarna i de mest utsatta områdena. Slutligen kan ny miljövänlig teknik och nya styrmedel användas för att minska utsläpp och fysisk påverkan, vilket på sikt kan skapa ett mer hållbart båtliv.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havsmiljöinstitutet, 2019. p. 156
Series
Havsmiljöinstitutets rapport ; 2019:3
Keywords
Environmental Sciences, Miljövetenskap
National Category
Biological Sciences Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-196518 (URN)
Available from: 2022-06-14 Created: 2022-06-14 Last updated: 2022-07-01Bibliographically approved
Albertsson, J. (2017). Inventering och naturvärdesbedömning av fyra kustnära havsområden i Västerbotten: Tavasten, Ostnäs, Juviken/Lillhavet och Kinnbäcksfjärden. Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten
Open this publication in new window or tab >>Inventering och naturvärdesbedömning av fyra kustnära havsområden i Västerbotten: Tavasten, Ostnäs, Juviken/Lillhavet och Kinnbäcksfjärden
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En inventering och naturvärdesbedömning av fyra kustnära havsområden i Västerbottens län har genomförts. Inventeringen fokuserade på undervattensvegetation och består huvudsakligen av en visuell transektinventering genom video och dykning utförd av Umeå marina forskningscentrum 2007-2008. Kunskapsunderlaget har utökats genom att inkludera flera andra undersökningar. Totalt spänner underlaget över tidsperioden 1997-2012.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten, 2017. p. 44
Keywords
Naturvärdesbedömning, inventering, marin, grunda bottnar, Bottniska viken
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Conservation Biology; environmental science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-153870 (URN)
Available from: 2018-12-05 Created: 2018-12-05 Last updated: 2020-06-10Bibliographically approved
Holopainen, R., Lehtiniemi, M., Meier, H. E., Albertsson, J., Gorokhova, E., Kotta, J. & Viitasalo, M. (2016). Impacts of changing climate on the non-indigenous invertebrates in the northern Baltic Sea by end of the twenty-first century. Biological Invasions, 18(10), 3015-3032
Open this publication in new window or tab >>Impacts of changing climate on the non-indigenous invertebrates in the northern Baltic Sea by end of the twenty-first century
Show others...
2016 (English)In: Biological Invasions, ISSN 1387-3547, E-ISSN 1573-1464, Vol. 18, no 10, p. 3015-3032Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Biological invasions coupled with climate change drive changes in marine biodiversity. Warming climate and changes in hydrology may either enable or hinder the spread of non-indigenous species (NIS) and little is known about how climate change modifies the richness and impacts of NIS in specific sea areas. We calculated from climate change simulations (RCO-SCOBI model) the changes in summer time conditions which northern Baltic Sea may to go through by the end of the twenty-first century, e.g., 2-5 A degrees C sea surface temperature rise and even up to 1.75 unit decrease in salinity. We reviewed the temperature and salinity tolerances (i.e., physiological tolerances and occurrence ranges in the field) of pelagic and benthic NIS established in-or with dispersal potential to-the northern Baltic Sea, and assessed how climate change will likely affect them. Our findings suggest a future decrease in barnacle larvae and an increase in Ponto-Caspian cladocerans in the pelagic community. In benthos, polychaetes, gastropods and decapods may become less abundant. By contrast, dreissenid bivalves, amphipods and mysids are expected to widen their distribution and increase in abundance in the coastal areas of the northern Baltic Sea. Potential salinity decrease acts as a major driver for NIS biogeography in the northern Baltic Sea, but temperature increase and extended summer season allow higher reproduction success in bivalves, zooplankton, amphipods and mysids. Successful NIS, i.e., coastal crustacean and bivalve species, pose a risk to native biota, as many of them have already demonstrated harmful effects in the Baltic Sea.

Keywords
Brackish water, Environmental tolerance, Climate change, Spionida, Mollusca, Arthropoda
National Category
Climate Research
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-126291 (URN)10.1007/s10530-016-1197-z (DOI)000382847100021 ()2-s2.0-84975165824 (Scopus ID)
Available from: 2016-11-08 Created: 2016-10-03 Last updated: 2023-03-24Bibliographically approved
Albertsson, J. (2016). Uppföljning av naturtypen 1140 blottade ler- och sandbottnar i Bottenviken och Södra Östersjön: En pilotstudie. Umeå universitet; Havs- och vattenmyndigheten
Open this publication in new window or tab >>Uppföljning av naturtypen 1140 blottade ler- och sandbottnar i Bottenviken och Södra Östersjön: En pilotstudie
2016 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå universitet; Havs- och vattenmyndigheten, 2016. p. 35
Series
Havs- och vattenmyndighetens rapport ; 2014:22
Keywords
Miljöövervakning, uppföljning, Natura 2000
National Category
Ecology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-129362 (URN)978-91-87025-68-6 (ISBN)
Available from: 2016-12-22 Created: 2016-12-22 Last updated: 2020-07-09Bibliographically approved
Albertsson, J. (2014). Miljöövervakning i Gaviksfjärden, Västernorrlands län: sammanställning och resultatanalys. Umeå: Länsstyrelsen i Västerbotten
Open this publication in new window or tab >>Miljöövervakning i Gaviksfjärden, Västernorrlands län: sammanställning och resultatanalys
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Länsstyrelsen i Västerbotten, 2014. p. 72
Series
Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie, ISSN 1403-624X ; Rapport 2013:10
Keywords
Miljöövervakning, marin, Bottenhavet, Gaviksfjärden
National Category
Environmental Sciences
Research subject
biology, Environmental Science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-112597 (URN)
Available from: 2015-12-10 Created: 2015-12-10 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Albertsson, J. (2014). Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken: En utvärdering av pågående undersökningar och underlag för vidareutveckling. Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten
Open this publication in new window or tab >>Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken: En utvärdering av pågående undersökningar och underlag för vidareutveckling
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten, 2014. p. 52
Series
Länsstyrelsen Västerbotten, meddelande, ISSN 0348-0291 ; 6:2014
Keywords
Miljöövervakning, marin, vegetation, grunda bottnar, Bottniska viken
National Category
Environmental Sciences
Research subject
biology, Environmental Science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-112596 (URN)
Available from: 2015-12-10 Created: 2015-12-10 Last updated: 2018-06-07Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications