Umeå University's logo

Broadened recruitment to higher education is on the agenda in many countries, and it is also widely recognized that the number of dyslexic students entering higher education is increasing. In Sweden, as in many other European countries, higher education institutions are required to accommodate students with dyslexia. The present study focuses on the study outcome for 50 students with diagnosed dyslexia, mainly in teacher education and nurses’ training, at three universities in Northern Sweden. The students trusted their own ability to find information on the Internet but mistrusted their own abilities in reading course books and articles in English and in taking notes. The mean rate of study was 23.5 European Credit Transfer and Accumulation System credits per semester, which is slightly below the national baseline of 26.7. The results show that more than half of the students are examined at a normal rate of study but that about one fifth have a very low rate of study.

Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att ”svara för genomförandet av validerade karläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet” (Utbildningsdepartementet, 2013). Kartläggningarna ska utgöra underlag för ”systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet, som regeringen avser att inrätta, kommer att ha i uppdrag att genomföra” (Utbildningsdepartementet, 2013). Denna rapport redovisar kartläggningen av området Läs- och skriv och syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten genom att visa på forskning som är praktiskt användbar i skolväsendet och därmed öka kunskaperna kring hur barn lär sig läsa och skriva.

Den allmänna teoretiska utgångspunkten var att läsning på ett förenklat sätt kan betraktas som produkten av ordavkodning och språkförståelse, den så kallade ”simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) och på motsvarande sätt betraktas skrivning som produkten av stavning och ideation/tankebyggande (Juel, Griffit & Gough, 1986; jfr även Skrivning = Inkodning X Budskapsförmedling, Hagtvet, 2009).

Syftet var att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud, förbättra deras läsflyt samt öka deras läsförståelse, kunskap om ord och lust att läsa och skriva och av användning av datorer vid läs- och skrivundervisning.

 Då antalet vetenskapliga artiklar med ett innehåll som är relevant för dessa frågeställningar är mycket stort beslöts att endast använda meta-analyser och systematiska översikter för att besvara dem. Genom sökningar främst via databaserna Ebsco, Scopous och Proquest fann vi ca 70 meta-analyser och systematiska översikter som tillsammans inkluderade drygt 4000 studier. Fokus har varit på sådana analyser och översikter som helt eller delvis behandlar läs- och skrivundervisning för åldersgruppen 6-12-åringar.

Kartläggningen visade att utveckling av fonologisk medvetenhet kan påverkas genom pedagogiska insatser och sådan verksamhet ger positiva effekter på läsutvecklingen under de första skolåren. Det kausala sambandet mellan träning i fonologisk medvetenhet och utveckling av ordavkodning är robust på så sätt att det verka gälla generellt över olika språk och alfabetiska skrivsystem och insatserna kan implementeras med varierande metoder och i olika utbildningskontext. Dock finns resultat som tyder på att införande och genomförande kräver kompetens och fungerar bättre under strukturerade förhållanden. Resultaten tyder på att träning i fonologisk medvetenhet har störst effekt när övningarna är explicita och när fokus ligger på fonemnivå (phonemic awareness, ungefär fonemmedvetenhet eller fonematisk medvetenhet). Stimulering av fonologisk medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning men effekten är aningen lägre när barnen är äldre.

   Explicit och systematisk undervisning om samband mellan bokstäver, språkljud och talade ord har mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk läsundervisning. Systematisk undervisning om bokstäver och ljud bör dock vara integrerad med annan läsundervisning (högläsning, språkliga aktiviteter etc.) för att skapa ett balanserat läsprogram. Undervisning om ords betydelsebärande delar morfem har tydliga och positiva effekter på ordläsning och stavning. Effekterna var starkare för elever med lässvårigheter än för elever utan sådana och när undervisningen var integrerad med annan undervisning. Att läsa med flyt är en viktig förutsättning för läsförståelse. Metoden ”upprepad läsning” med ledning och återkoppling leder till bättre flyt vid läsning av samma text. Det är dock osäkert om upprepad läsning med återkoppling leder till bättre läsning av en annan text. Ordkunskapsundervisning har större inflytande på läsförståelse hos barn med läsproblem än hos elever som inte har sådana problem. Ett antal undervisningsstrategier befanns förbättra läsförståelsen. Även kombinationer av strategier är effektivt. Klassrumsdiskussioner för att förbättra läsförståelsen var ofta effektiva i att stödja elevers bokstavliga förståelse och förmåga att dra slutsatser men relativt få av metoderna var speciellt effektiva i att stödja elevers kritiska tänkande, resonerande och argumenterande om texter. En metod som syftade till att öka elevers läsengagemang och därmed deras läsförståelse gav positiva effekter på deras läsmotivation, ledde till att de läste mer, var mer engagerade i sin läsning och läste klart bättre. Elevernas läs- och skrivutveckling bör noga följas och åtgärder vidtas när en elev råkar i svårigheter. Unga elever i risk för svårigheter bör ges explicit och systematisk undervisning om fonologisk medvetenhet och bokstav-ljud-kopplingar. En-till-en-interventioner kan leda till förbättrade läsresultat för många elever som annars riskerar att få lässvårigheter och misslyckas i skolan. Lite äldre elever i risk för svårigheter är mest betjänta av läsförståelseundervisning eller undervisning som kombinerar flera metoder. En förändrad kursplan ger oftast små effekter på elevers läsprestationer.

  De flesta sätt som undersökts vad det gäller skrivundervisning har mer eller mindre positiva resultat. Undervisning där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter tycktes vara mest effektiv. Däremot är det mer tveksamt om undervisning kring grammatik påverkar kvalitén på det som eleverna skriver. Skrivande verkar allmänt ha en positiv effekt på läsning och lärande i andra skolämnen.

Användning av datorer i samband med läs- och skrivundervisning ger i regel positiva effekter, men dessa effekter är oftast relativt små. Effekterna tycks vara större för skrivundervisning än för läsundervisning. När användning av datorer i skrivundervisning jämförs med andra former för skrivundervisning så ger många av dessa undervisningsformer, så som t.ex. undervisning om skrivstrategier, i regel bättre resultat än metoder med datoranvändning.

Vad som kan förändra elevers prestationer är strategier som i grunden förändrar vad elever och lärare gör tillsammans varje dag; ”interventions that change the core teaching practices of classroom teachers, using extensive training, coaching and follw-up to help teachers make effective and lasting changes in their daily teaching” (Slavin, 2013, s. 390). Lärares utbildning och yrkesskicklighet står i centrum och därmed lärarutbildningarnas ansvar att erbjuda de blivande lärarna adekvata kunskaper.

Att systematiskt söka efter meta-analyser och systematiska översikter och sammanställa resultaten från dessa, ger en möjlighet att få en snabb överblick över resultaten från ett stort antal vetenskapliga skrifter. En sådan överblick visar tydligare vad forskningen har att säga än vad enskilda artiklar kan visa. Det finns visserligen nackdelar med att använda sig av meta-analyser och systematiska översikter t ex brister i de ingående artiklarna men fördelen bedöms vara större än nackdelarna.

Utifrån den här genomförda kartläggningen rekommenderas den nya myndigheten, Skolforskningsinstitutet, att göra meta-analyser och systematiska översikter kring läsning och skrivning tillgängliga för en bredare publik. Eventuellt genom att länka till analyser och översikter på liknande sätt som gjorts av Dansk Clearinghouse for Uddannelseforskning och Kunnskapssenter for utdanning på deras webbplatser. Vidare kan Skolforskningsinstitutet initiera och stödja eller själv genomföra ett arbete med att fortlöpande ta fram översikter av forskning kring läs- och skrivundervisning samt att initiera eller genomföra sådana översikter inom områden som inte täckts av denna studie, men som är av intresse t.ex. läs- och skrivundervisning på andraspråk. Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk lärarutbildning och undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna utgöra en god plattform för fortsatt planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.

The national standardised literacy assessment (NSLA) for Swedish Language was introduced in 2009 as a grade-three compulsory assessment and includes the assessment of reading ability. It was introduced as a measure of relatively early identification of reading difficulties among nine-years old students. The primary objective of this study was to examine whether the NSLA is able to identify students with word decoding problems from a sample of third graders (N = 112; n = 57 girls; n  = 55 boys) attending six schools in a Swedish municipality. Eleven students (10%) performed below the cut-off value for word decoding ability in students of this age group. Only three of these students were identified as not achieving the goals posed by the NSLA. In contrast, eight students with low word decoding ability managed to meet the NSLA requirements. Gender differences were observed, since all of the students who passed the NSLA, notwithstanding having low performance in WD, were boys. Although the NSLA was specifically introduced at this level to identify weakness in reading at an early stage, the results of this study indicate that approximately three quarters of students with poor word decoding ability may remain unidentified by the NSLA. These findings call into question the validity of the NSLA in recognising pupils in need of additional support in reading.

The effects of a kindergarten training program in phonological awareness with 209 Swedish-speaking children were followed up until the end of Grade 9. Initial levels of letter knowledge and phonological awareness were positively associated with the level of decoding skill in Grade 3 but not with its growth afterward. The intervention group performed significantly better in decoding in Grade 3, and the difference was maintained until Grade 6. The trained children also scored higher in Grade 9 reading comprehension. Although the results give empirical support for a connection between early phonological awareness training, later word decoding development, and still later reading comprehension, the theoretical explanation for the link between especially word decoding and reading comprehension is far from clear.

Vad händer när personer med dyslexi blir universitetsstudenter? De allra flesta klarar studiemålen, men några har lägre studietakt. Det visar sig att studenter med dyslexi till stor del kan beskrivas som långsamma läsare. De hinner inte läsa allt som de borde läsa och de har svårigheter med att hinna anteckna och med att skriva tentor, rapporter och uppsatser.

De använder varierande hjälpmedel, både sådant stöd som universitetet ger och personliga metoder och strategier.

Bland universitetslärarna finns meningar om att studenter med dyslexi innebär merarbete och en viss oro över hur studenterna skall klara sig i sin framtida yrkesutövning efter examen. Positiva tecken är att flera relativt enkla detaljer i undervisningens upplägg som gynnar studenter med dyslexi också är värdefulla för samtliga studenter.

Projektet Dyslexi, lärande och undervisning inom högre utbildning har tittat närmare på vad som händer när personer med dyslexi blir universitetsstudenter. Målet breddad rekrytering gör att vi kan förvänta oss en ökande andel sådana studenter. Det visar sig att studenter med dyslexi till stor del kan beskrivas som långsamma läsare. De hinner inte läsa allt som de borde läsa och de har svårigheter med att hinna anteckna och med att skriva tentor, rapporter och uppsatser. De använder varierande hjälpmedel, både sådant stöd som universitetet ger och personliga metoder och strategier. De allra flesta klarar studiemålen, men några har lägre studietakt. Bland universitetslärarna finns meningar om att studenter med dyslexi innebär merarbete och en viss oro över hur studenterna skall klara sig i sin framtida yrkesutövning efter examen. Positiva tecken är att flera relativt enkla detaljer i undervisningens upplägg som gynnar studenter med dyslexi också är positiva för samtliga studenter.

Materialet Ord & Bild, Bild & Ord, avses mäta elevernas ordavkodningsförmåga i en tidig fas i läsutvecklingen. Idén är att de två grupptesten ska vara ett lättanvänt och lätträttat screeningmaterial för klassläraren som vill kunna följa elevernas ordavkodningsutveckling på grupp- och individnivå under de första skolåren, samt för att upptäcka elever som kan behöva extra stöd.