Umeå University's logo

Rapporten är ett resultat av ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun och Umeå Universitet. Syftet är att ta reda på vilka förhållanden som kan främja äldre invånares möjligheter att bo kvar hemma i eget boende och samtidigt möjliggöra förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet, ökad självständighet och ett förlängt steg till vård- och omsorg.

 Rapporten innehåller en narrativ litteraturöversikt, där målsättningen är att sammanfatta och diskutera empiriska och teoretiska studier på ett område där det saknas en etablerad översikt och kunskapsläget är oklart. Översikten genomfördes i fyra faser: 1) Inledande litteratursökning, 2) Fokuserad litteratursökning, 3) Översiktlig analys av identifierade publikationer, samt 4) Kompletterande sökning och slutlig analys. För att identifiera relevanta publikationer gjordes datorbaserade sökningar i vetenskapliga databaser och etablerade sökmotorer. Det empiriska materialet består av 99 publikationer som slutligen valdes ut och analyserades systematiskt i fem steg.

Resultaten presenteras i fem kapitel: 1) Förhållanden relaterade till den egna personen, 2) Social delaktighet, sociala relationer och nätverk, 3) Boende och bostaden, 4) Digital teknik, 5) Fysisk omgivning. Resultaten visar att för att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs ett holistiskt perspektiv som inkluderar både bostaden och den sociala och fysiska miljön utanför. Viktiga faktorer inkluderar självständighet, trygghet och säkerhet inom hemmet, samt att ta hänsyn till äldres egna uppfattningar om stöd och service. Det finns begränsat med forskning med fokus på att främja äldres boende i eget hem, och i rapporten betonas att det är en komplex fråga som kräver insatser från olika discipliner och sektorer. Att se de äldre som individer med varierande behov, och att använda ett personcentrerat förhållningssätt är centralt, trots att många insatser ofta utformas utifrån en homogen bild av äldre.

Baserat på resultaten diskuteras i det sista kapitlet tre huvudteman: Proaktiv bostads- och samhällsplanering, Social delaktighet och tredje rum, samt Digital teknik i den äldres vardag. Där belyses även bristen på studier som tar ett helhetsgrepp kring främjande av äldres vardag och självständighet i olika livssituationer.

I den här antologin beskriver ett antal författare socialtjänstens arbete med social hållbarhet utifrån olika nivåer och perspektiv. I det avslutande kapitlet sammanfattar vi de centrala aspekter som framkommer i bokens olika kapitel och som bidrar till ett klargörande av vad socialtjänstens arbete med social hållbarhet kan innebära. Vidare presenterar vi en sammanfattande tolkning av policylogiken bakom den planerade reformeringen av socialtjänsten och hur de olika insatser som diskuteras i boken kan förstås i relation till en sådan logik. Avslutningsvis diskuteras de behov, utmaningar och möjligheter, som mot bakgrund av bokens kapitel, är centrala för att kunna utveckla socialtjänstens arbete med social hållbarhet.

Den här antologin handlar om socialtjänstens arbete med social hållbarhet. Det är ett tema som per definition kan sägas vara betydelsefullt, men samtidigt är det oklart vad det innebär, både i teori och praktik. Vi förmodar att olika läsare närmar sig boken med skilda förväntningar och förkunskaper. Några frågor som antagligen kan infinna sig är: Vad är social hållbarhet? Vad finns det för koppling mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete? Är socialtjänstens arbete med social hållbarhet något nytt? Vilka behöver kunskap om socialtjänstens arbete med social hållbarhet och varför? I det här kapitlet för vi en introducerade diskussion i anslutning till dessa frågor. Därigenom läggs en grund för bokens övriga kapitel där olika aspekter av socialtjänstens arbete med social hållbarhet behandlas mer ingående.

Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet. I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.

Background: In Sweden and in many other countries, the proportion of older people will increase dramatically over the next ten years. Resources such as residential care will not be sufficient for the needs within the target group to the same extent as today. Organizations responsible for care needs to initiate new solutions to promote older people’s independence, active participation to extend the age of onset for elderly care interventions. This societal challenge was investigated through a scoping review with an overarching research question: What needs must be met for older people to be able to stay at home longer?

Review: Sub-questions were designed informed by Maslow’s hierarchy of needs. Which conditions make it possible for older people to stay at home longer regarding: 1) the person her/himself?, 2) the housing?, 3) the social relations?, 4) the surroundings? Several databases and search engines were used to search for a range of literature published 2000-2021, in English and Scandinavian languages. The search resulted in approx. 2500 abstracts of which 386 publications were selected.

Results: A preliminary assessment indicates that:

- the research area is heterogeneous (many different disciplines, target groups, questions, designs and theories).

- the publications include person-related factors (73%), environment-related factors (19%) and housing factors (8%).

- person-related factors include physical conditions (35%), psychological conditions (24%) and social relationships (13%).

We will present a compilation of preconditions that enable older people to stay at home longer, as well as demonstrate a model of how these preconditions are interrelated.

Studenters svårigheter med att leva upp till krav inom högre utbildning gällande språkkunskaper och skrivande har under senare år uppmärksammats (Garberding, 2019; Börjesson et al, 2021; Grönvall, 2015). Studentgrupperna är idag mer heterogena som en följd av bl.a. utbyggnad av högskolan samt breddad rekrytering. Under senare år har lärare vid institutionen för socialt arbete uppmärksammat att studenter behöver allt mer stöd för att kunna uttrycka sig på en godtagbar och förståelig svenska, samt i att skriva akademiska texter. Utöver det akademiska skrivandet måste studenterna kunna läsa, söka, värdera och kritiskt tolka relevant information, i enlighet med de krav som ställs för en kandidatexamen (SFS 1993:100) Dessa akademiska färdigheter är nära sammanlänkade med det akademiska skrivandet och studenterna behöver träna sig parallellt i båda delarna (Eklund-Heinonen et al., 2018; Eklund Heinonen & Sköldvall, 2015).

Socialt arbete har sedan länge ett samarbete med Studieverkstaden vid Umeå UB gällande undervisning i informationssökning. Under senare år har diskussioner förts om hur samarbetet kan utökas, då vi ser bristande kunskaper bl.a. i hanteringen av vetenskapliga källor, referenshantering och parafrasering. Det medför merarbete både för studenter, lärare och Studieverkstaden, det leder till misslyckanden i studierna och ibland också misstankar om plagiat.

Att ämnesintegrera undervisning om akademiskt skrivande har lyfts fram under senare år, men forskning om hur det kan ske på bästa sätt är ännu sparsam (Eklund-Heinonen et al 2018). Studier visar även att studenters lärande i informationssökning fungerar bäst när det är integrerat i kurser (Lokse et al., 2017; Smith, 2003) och att undervisning i informationssökning måste ske vid flera tillfällen (Kim & Sin, 2008). Sedan höstterminen 2020 har vi infört fler undervisningstillfällen i informationssökning och referenshantering på tre olika terminer. Alla undervisningstillfällen, där även ämneslärare ofta deltar, knyts till en specifik uppgift med koppling till kursens innehåll och bygger på aktivt studentdeltagande.

Granruth och Pashkova-Balkenhols (2018) studie visar att socionomstudenter som utvecklar sin informationskompetens (information literacy) också utvecklar sitt skrivande. Som ett led i att stötta studenterna i det akademiska skrivandet har även ett samarbete med Studieverkstaden inletts, där inslagen sker parallellt med undervisning i informationssökning i termin 1 och 3 och oftast knutet till samma uppgift. Presentationen kommer att konkretisera arbetet med att stötta socionomstudenterna i att utveckla sina akademiska färdigheter.

The main obejctive of the presentation is to highlight aspects of conformity and resistance as described in older women's oral life stories. The life stories are part of an ongoing dissertation project, at the Department of social work, Umea university, Sweden. The data consists of ten women's life stories, aged 75 to 85, living in the rural countryside in the county of Vasterbotten in northern Sweden and the region of Ostrobothnia on the west coast of Finland. The meaning of old age cannot be separated from the rest of the course of a person's life, and by conducting life story interviews ageing as a process is emphasised. Life stories not only give us information about the individual, but also about cultural and societal conditions in two similar, but still different countries. Hence, the purpose of the presentation is to make visible women's diverse circumstances during life course, at both a structural and individual level, and how these are articulated through different strategies of adaptation and/or opposition.

The women taking part in the study are all born and raised in an agrarian community. During the women's life course the society has undergone many transformations. The Second World War, modernisation and the development of the welfare state are some of the changes that have taken place during their life course, as well as reassessment about women's work and family life. Despite many similarities between the two countries, there are also disparities that must be considered when trying to understand and interpret the life stories of these women. The national economical conditions after the Second World War were completely different, which has also influenced political and ideological attitudes and values about men's and women's responsibilities and positions. How such circumstances have shaped strategies of conformity and resistance used by women in different situations, concerning i.e education, work and relationships is therefore of interest to investigate.