Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Pettersson-Strömbäck, Anita
Alternative names
Publications (10 of 24) Show all publications
Wahlström, V., Öhrn, M., Harder, M., Eskilsson, T., Fjellman-Wiklund, A. & Pettersson-Strömbäck, A. (2024). Physical work environment in an activity-based flex office: a longitudinal case study. International Archives of Occupational and Environmental Health
Open this publication in new window or tab >>Physical work environment in an activity-based flex office: a longitudinal case study
Show others...
2024 (English)In: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Objective: This study aimed to investigate and explore Occupational Health and Safety (OHS) management, office ergonomics, and musculoskeletal symptoms in a group of office workers relocating from cell offices to activity-based flex offices (AFOs).

Methods: The analysis was based on qualitative interview data with 77 employees and longitudinal questionnaire data from 152 employees.

Results: Results indicate that there was a need to clarify roles and processes related to the management of OHS. Self-rated sit comfort, working posture, and availability of daylight deteriorated and symptoms in neck and shoulders increased after the relocation and seemed to be influenced by many factors, such as difficulties adjusting the workstations, the availability of suitable workplaces, and age, sex, and individual needs.

Conclusion: Research on the long-term effects of physical work environments and management of (OHS) issues after implementing activity-based flex offices is sparse. This study demonstrates the importance of planning and organising OHS issue management when implementing an AFO, and to carefully implement office ergonomics among office workers.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Science+Business Media B.V., 2024
Keywords
Ergonomics, Flexible office, Occupational health and safety, Office design, Office workers, Work environment
National Category
Occupational Health and Environmental Health Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-224920 (URN)10.1007/s00420-024-02073-z (DOI)2-s2.0-85193300750 (Scopus ID)
Funder
AFA Insurance, 140308, 2014Region Västerbotten
Available from: 2024-06-03 Created: 2024-06-03 Last updated: 2024-06-03
Norström, F., Zingmark, M., Pettersson-Strömbäck, A., Sahlen, K.-G., Öhrling, M. & Bölenius, K. (2023). How does the distribution of work tasks among home care personnel relate to workload and health-related quality of life?. International Archives of Occupational and Environmental Health, 96(8), 1167-1181
Open this publication in new window or tab >>How does the distribution of work tasks among home care personnel relate to workload and health-related quality of life?
Show others...
2023 (English)In: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 96, no 8, p. 1167-1181Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: The work for Swedish home care workers is challenging with a variety of support and healthcare tasks for home care recipients. The aim of our study is to investigate how these tasks relate to workload and health-related quality of life among home care workers in Sweden. We also explore staff preferences concerning work distribution.

Methods: A cross-sectional study was conducted in 16 municipalities in Northern Sweden. Questionnaires with validated instruments to measure workload (QPSNordic) and health-related quality of life (EQ-5D), were responded by 1154 (~ 58%) of approximately 2000 invited home care workers. EQ-5D responses were translated to a Quality-adjusted life-year (QALY) score. For 15 different work task areas, personnel provided their present and preferred allocation. Absolute risk differences were calculated with propensity score weighting.

Results: Statistically significantly more or fewer problems differences were observed for: higher workloads were higher among those whose daily work included responding to personal alarms (8.4%), running errands outside the home (14%), rehabilitation (13%) and help with bathing (11%). Apart from rehabilitation, there were statistically significantly more (8–10%) problems with anxiety/depression for these tasks. QALY scores were lower among those whose daily work included food distribution (0.034) and higher for daily meal preparation (0.031), both explained by pain/discomfort dimension. Personnel preferred to, amongst other, spend less time responding to personal alarms, and more time providing social support.

Conclusion: The redistribution of work tasks is likely to reduce workload and improve the health of personnel. Our study provides an understanding of how such redistribution could be undertaken.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2023
Keywords
EQ-5D, Health care, Occupational health, QPSNordic, Sweden, Work environment
National Category
Occupational Health and Environmental Health Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-212245 (URN)10.1007/s00420-023-01997-2 (DOI)2-s2.0-85164466556 (Scopus ID)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2015-00647
Available from: 2023-07-20 Created: 2023-07-20 Last updated: 2023-12-22Bibliographically approved
Öhrn, M., Wahlström, V., Harder, M. S., Nordin, M., Pettersson-Strömbäck, A., Bodin Danielsson, C., . . . Slunga Järvholm, L. (2021). Productivity, Satisfaction, Work Environment and Health after Relocation to an Activity-Based Flex Office: The Active Office Design Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(14), Article ID 7640.
Open this publication in new window or tab >>Productivity, Satisfaction, Work Environment and Health after Relocation to an Activity-Based Flex Office: The Active Office Design Study
Show others...
2021 (English)In: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 18, no 14, article id 7640Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Implementation of activity-based flex offices (AFOs) are becoming increasingly common. The aim of this study was to evaluate the effects of an AFO on perceived productivity, satisfaction, work environment and health. Questionnaire data from the longitudinal, quasi-experimental Active Office Design Study was used. The study evaluates a public organization relocating staff to either an AFO or to cell offices. Measures from baseline, 6 and 18 months after relocation, were analyzed. Employees in the AFO experienced a decreased productivity and satisfaction with the office design. Lack of privacy as well as increased noise disturbance, less satisfaction with sit comfort and work posture were reported. Employees in the AFO with work tasks requiring a high degree of concentration experienced lower productivity while those with a high proportion of teamwork rated productivity to be continually high. No significant group differences were found between the two office types in general health, cognitive stress, salutogenic health indicators or pain in the neck, shoulder or back. The study highlights the importance of taking work characteristics into account in the planning and implementation process of an AFO. Flexible and interactive tasks seem more appropriate in an AFO, whereas individual tasks demanding concentration seem less fit.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI, 2021
Keywords
activity-based work, job performance, longitudinal study, new ways of working, occupational health, office worker
National Category
Occupational Health and Environmental Health Architecture
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-186923 (URN)10.3390/ijerph18147640 (DOI)000676147300001 ()34300090 (PubMedID)2-s2.0-85110122622 (Scopus ID)
Available from: 2021-08-26 Created: 2021-08-26 Last updated: 2024-07-02Bibliographically approved
Sjöberg, A., Pettersson-Strömbäck, A., Sahlén, K.-G., Lindholm, L. & Norström, F. (2020). The burden of high workload on the health-related quality of life among home care workers in Northern Sweden. International Archives of Occupational and Environmental Health, 93(6), 747-764
Open this publication in new window or tab >>The burden of high workload on the health-related quality of life among home care workers in Northern Sweden
Show others...
2020 (English)In: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 93, no 6, p. 747-764Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

OBJECTIVE: Previous studies have shown that high workload affects health negatively. However, studies are lacking among home care workers. The aim of this study is to examine the burden of perceived workload on health-related quality of life (HRQoL) among home care workers and to determine whether psychosocial factors modify such a relationship.

METHODS: A cross-sectional study was conducted in which 1162 (58% response rate) home care workers participated. The psychosocial factors were measured by QPSnordic. HRQoL was measured by EuroQol 5 dimensions, from which responses were translated into quality-adjusted life year scores (QALY). Propensity scores were used with absolute risk differences (RD). Stratified analysis was used to test the buffer hypothesis of the demand-control-support model.

RESULTS: Personnel with a high workload had a statistically significant 0.035 lower QALY than personnel with a normal workload. This difference was also statistically significant for the Visual Analogue Scale (RD 5.0) and the mobility (RD 0.033) and anxiety/depression scales (RD 0.20) dimensions of EQ-5D. For QALY, the effect of a high workload compared to a normal workload was higher, with low (RD 0.045, significant) compared with high (RD 0.015, non-significant) social support; while it was similar, and non-significant results, for low and high control.

CONCLUSIONS: Our study shows that lowered work burden would be beneficial for home care personnel. Furthermore, our results suggest that interventions aimed at increasing social support could reduce work-related illness.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2020
Keywords
Demand–control–support model, Propensity scores, Psychosocial factors, Quality-adjusted life years
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-168796 (URN)10.1007/s00420-020-01530-9 (DOI)000518305300001 ()32140826 (PubMedID)2-s2.0-85081631840 (Scopus ID)
Available from: 2020-03-10 Created: 2020-03-10 Last updated: 2022-09-23Bibliographically approved
Holm, J., Edström, Ö., Mannelqvist, R. & Pettersson-Strömbäck, A. (2019). Arbetsgivaren och den organisatoriska arbetsmiljön: Arbetsbelastning, juridiskt ansvar och upplevda problem. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 25(1), 49-67
Open this publication in new window or tab >>Arbetsgivaren och den organisatoriska arbetsmiljön: Arbetsbelastning, juridiskt ansvar och upplevda problem
2019 (Swedish)In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 25, no 1, p. 49-67Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Arbetsgivares juridiska ansvar för arbetsmiljö och ett hållbart arbete återfinns i en mängd olika bestämmelser av varierande karaktär, samt i domar och beslut från Arbetsmiljöverket, vilket inte underlättar vare sig överskådlighet och förståelse av regelverkets innebörd. Avsikten är att i den här artikeln dels analysera arbetsgivares juridiska ansvar för arbetstagares arbetsbelastning inom arbetsmiljörätten, dels undersöka hur problem med arbetsbelastning upplevs samt om, och i så fall hur, dessa problem hanteras inom såväl manligt och kvinnligt dominerade arbetsplatser som inom privat och offentlig verksamhet.

Keywords
arbetsmiljö, arbetsmiljölag, arbetsplatsundersökning, rättspraxis
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-163403 (URN)
Available from: 2019-09-18 Created: 2019-09-18 Last updated: 2023-08-28Bibliographically approved
Holm, J. & Pettersson-Strömbäck, A. (2019). Arbetsgivarens organisatoriska ansvar – i rätten och i praktiken. In: FALF 2019: Book of Abstracts. Paper presented at FALF 2019, "Hållbar utveckling i organisationer", Arbetets museum, Norrköping, Sweden, 19-12 juni, 2019 (pp. 145-146). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Arbetsgivarens organisatoriska ansvar – i rätten och i praktiken
2019 (Swedish)In: FALF 2019: Book of Abstracts, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019, p. 145-146Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019
National Category
Social Sciences
Research subject
Law; Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-167812 (URN)978-91-7685-016-9 (ISBN)
Conference
FALF 2019, "Hållbar utveckling i organisationer", Arbetets museum, Norrköping, Sweden, 19-12 juni, 2019
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2020-02-04 Created: 2020-02-04 Last updated: 2020-02-05Bibliographically approved
Holm, J., Pettersson-Strömbäck, A., Edström, Ö. & Mannelqvist, R. (2018). Ett hållbart arbetsliv: arbetsgivares rättsliga ansvar och faktiska åtgärder för förebyggande av ohälsa och rehabilitering. In: Per Lindberg (Ed.), FALF KONFERENS 2018: arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö? : program och abstracts. Paper presented at FALF KONFERENS 2018: Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?, Gävle 10-12 juni 2018 (pp. 126-127).
Open this publication in new window or tab >>Ett hållbart arbetsliv: arbetsgivares rättsliga ansvar och faktiska åtgärder för förebyggande av ohälsa och rehabilitering
2018 (Swedish)In: FALF KONFERENS 2018: arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö? : program och abstracts / [ed] Per Lindberg, 2018, p. 126-127Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-149332 (URN)9789188145284 (ISBN)
Conference
FALF KONFERENS 2018: Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?, Gävle 10-12 juni 2018
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2018-08-08 Created: 2018-08-08 Last updated: 2020-08-19Bibliographically approved
Nordin, M. & Pettersson-Strömbäck, A. (2018). Projekt Norräng 2.0 Arbetsmiljö i skolan efter införande av klassmentorer: Delrapport I: Resultat från baslinjemätning, ettårsuppföljning och fokusgruppsintervjuer.. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Projekt Norräng 2.0 Arbetsmiljö i skolan efter införande av klassmentorer: Delrapport I: Resultat från baslinjemätning, ettårsuppföljning och fokusgruppsintervjuer.
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2018. p. 41
National Category
Applied Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-159486 (URN)
Available from: 2019-05-28 Created: 2019-05-28 Last updated: 2019-06-12Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A., Bodin Danielsson, C., Nordin, M., Öhrn, M., Harder, M., Olsson, T., . . . Slunga-Järvholm, L. (2018). Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun: Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun: Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.

I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.

De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.

Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.

Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.

Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.

Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.

Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.

En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.

Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2018. p. 65
Series
Yrkes- och miljömedicin rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2018:2
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-148549 (URN)
Available from: 2018-06-08 Created: 2018-06-08 Last updated: 2024-07-02Bibliographically approved
Pettersson-Strömbäck, A. (2016). Gender transition in the Swedish mining industry: challenges and opportunities. International Journal of Circumpolar Health, 75, 17-17, Article ID 33200.
Open this publication in new window or tab >>Gender transition in the Swedish mining industry: challenges and opportunities
2016 (English)In: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 75, p. 17-17, article id 33200Article in journal, Meeting abstract (Refereed) Published
National Category
Gender Studies Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-134308 (URN)10.3402/ijch.v75.33200 (DOI)000396153800049 ()
Available from: 2017-05-04 Created: 2017-05-04 Last updated: 2018-09-06Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications