Umeå University's logo

The paper describes national infrastructure planning in Finland, Sweden and Norway as well as the tools and guidelines which are used for cost-receipts analysis at the national level. Special focus will be directed towards cross-border infrastructure and the extent to which the national planning process permits national and cross-border infrastructure projects to be compared on the same terms and conditions. Given that national and cross-border infrastructure projects cannot be compared on the same terms and conditions with existing evaluation methods, the risk of sub-optimal infrastructure allocations is immediate.

Syftet med rapporten är att analysera konkurrenskraft, geografiskt marknadsområde och potential att attrahera långväga öst-västliga transitflöden till en intermodal transportkorridor i Botnia-Atlanticaregionen. Genom att utveckla en simuleringsmodell har effekter på godsflöden, transittrafik och långväga transitflöden längs det öst-västliga stråket analyserats. Centrala moment i processen har varit insamling, sammanställning och analys av befintlig statistik samt modellering och simulering av godsflöden och intermodala transportkostnader i norra Europa. En frågeställning som projektet försökt att besvara är vilken potential en förstärkt godskorridor från Nordland, genom Västerbotten, till Österbotten och vidare ner mot södra Finland, Baltikum och Ryssland har att attrahera långväga transitflöden.Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet SimLab East-West.

Denna studie är ett första försök att analysera godsflödeseffekter till följd av en fast förbindelse över Kvarken med Trafikverkets nationella godsflödesmodell Samgods. Samgodsmodellen använder en deterministisk kostnadsminimerande ansats där modellen väljer den transportkedja som minimerar den totala transportkostnaden.

För att simulera en fast förbindelse införlivas en väg- och järnvägsförbindelse över Kvarken i Samgodsmodellens infrastrukturnätverk. Den generella konsekvensen av ett utökat infrastrukturnätverk i en för övrigt oförändrad omgivning är minskade totala transportkostnader. Detta genom att vissa varuägare kan utnyttja den nytillkomna länken för mer gynnsamma logistiklösningar. Eftersom de tillagda länkarna är av internationell karaktär relateras minskningen av transportkostnader i huvudsak till gods som betecknas som svensk import respektive export.

Det nationella transportarbetet i Samgodsmodellen överskattas med cirka 24 procent vid en jämförelse mot tillgänglig statistik. Detta kan tas som en fingervisning kring möjliga felmarginaler i Samgodsmodellen. Det är framförallt efter väg och till sjöss som denna överskattning noteras medan transportarbetet för järnväg stämmer relativt väl överens med statistikuppgiften.

Vid en fast förbindelse sker två typer av omfördelningseffekter. En geografisk omfördelning inom transportslagen utefter det förändrade infrastrukturnätverket och en omfördelning mellan transportslagen.

Den tydligaste geografiska omfördelningseffekten sker utefter "Haparandabågen", det vill säga E4 norr om Umeå och E75 mellan Tornio och Jyväskylä, där en stor del av vägtransporterna flyttas till den fasta förbindelsen. Vidare sker i modellen en stor överflyttning av godstransporter från färjelinjen mellan Kapellskär och Åbo. Den senare förändringen innebär också en omfördelningseffekt mellan transportslagen från sjöfart till vägtrafik. Transportarbetet på järnväg uppvisar minst förändring. Till följd av en fast förbindelse minskar de nationella logistikkostnaderna i Samgodsmodellen med cirka 1,5 miljard kronor årligen vilket motsvarar cirka 0,4 procent av de totala logistikkostnaderna i modellens basscenario.

Det finns flertalet möjliga felkällor i modellen. Informationen i basmatriserna kring transitering av gods är bristfällig, vilket innebär att den fasta förbindelsens fulla potential inte går att analysera. Vidare behandlar modellen inte endogenitet eller trängsel och modellerar resultat på regional nivå bristfälligt. Det finns också frågetecken kring konsolidering och kostnadsberäkning av tomtransporter.

Utifrån de brister som föreligger bör ändå omfördelningseffekter, oberoende av magnitud, vara relativt trovärdiga. I begreppet omfördelningseffekter innefattas omfördelning mellan transportslag och lastbärare, men också geografisk omfördelning. De kostnadsberäkningar som Samgodsmodellen genererar ger en grov hänvisning om storleksordningen på varuägarnas kostnadsförändringar till följd av modifiering av modellens parametrar. Kostnadsförändringen behöver dock kvalitetssäkras ytterligare för att kunna ligga till grund för en samhällsekonomisk analys.

Sverige och Västerbotten befinner sig i en återhämtningsperiod sett till den ekonomiska och sysselsättningsmässiga utvecklingen. På medellång och lång sikt står Västerbotten, i likhet med flertalet andra län i Sverige, inför relativt stora utmaningar när det gäller matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Mer specifikt kan detta beskrivas som en kompetensmatchningsutmaning, som i Västerbotten bland annat beror på en åldrande befolkning och en förändrad efterfrågan på arbetskraft med specifika kompetenser. Situationen innebär en påtaglig risk att vissa yrken, givet att utvecklingen fortsätter i den riktning som den gjort det senaste decenniet, kommer att uppleva kraftiga utbudsbrister eller omvänt en risk för överskott. Dessa scenarion reser ett antal viktiga frågor: Hur många inom olika yrken kommer att gå i pension? Vilka kompetenser kommer att behövas? Vilka branscher växer och vilka minskar? Hur klarar utbildningssystemet att svara mot arbetsmarknadens behov av kompetens? Kort sagt, hur kan kompetensförsörjningen förbättras så att regionen står väl rustad inför den framtida utvecklingen? Dessa och liknande frågor ska diskuteras och åtminstone delvis besvaras inom ramen för de regionala kompetensplattformar som på regeringens uppdrag etableras i respektive län. I Västerbottens län ansvarar Region Västerbotten för uppbyggnaden av den regionala kompetensplattformen.

Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att åstadkomma en ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Arbetet ska leda till ökad kunskap, översikt och samordning inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Uppdraget består av att dels utarbeta kunskapsunderlag och dels av att kommunicera dessa med arbetslivets företrädare och med utbildningsanordnare. Den föreliggande rapporten är en del i arbetet att skapa ett kvantitativt kunskapsbidrag kring framtida rekryteringsbehov i Västerbottens län.

Rapportens tidshorisont sträcker sig till 2020 med ett nedslag 2015, där rekryteringsbehovet på medellång sikt beskrivs. Syftet med föreliggande rapport inbegriper att dels på ett mer generellt sätt beskriva Västerbottens arbetsmarknads- och branschstruktur, och dels belysa rekryteringsbehoven för respektive yrkesgrupp och bransch i länet. Särskilt fokus läggs vid branscher och yrken som härrör till turism, tillverkning och utvinning, företagstjänster, samt vård och omsorg. Rapporten skapar också ett underlag för att spegla näringslivets och arbetsmarknadens inneboende dynamik och förändring över tid.

Sysselsättningsframskrivningarna utgår från den grundläggande frågeställningen kring regionalt utbud och efterfrågan på arbetskraft. Utbudet på arbetskraft bottnar i en individs beslut om arbetskraftsutbud, om individen skall arbeta och i sådant fall hur mycket. Detta beslut bestäms i stor utsträckning av individens syn på lönsamheten i att arbeta i termer av nytta. Deltagandet på den regionala arbetsmarknaden påverkas i sin tur av regionens efterfrågan på arbete. Värt att notera är att arbetskraftsutbudet inte alltid är den enskilde individens beslut, utan många gånger ett gemensamt val för hushållet.

Efterfrågan på arbetskraft bestäms på kort sikt av arbetsgivarens beslut om hur många individer som ska anställas samt vilken kompetens som behövs utifrån ett lönsamhetsperspektiv. På lång sikt förklaras emellertid efterfrågan på arbetskraft i stor utsträckning av teknisk utveckling och internationell konkurrens. Den tekniska utvecklingen påverkar produktivitets- och produktutveckling, vilket på sikt förändrar branschers relativa positioner och efterfrågan på olika typer av arbetskraft. Intåget av datorer i produktion och organisation är ett tydligt exempel som förändrat både produktion och produkt samt vilken typ och kvantitet av arbetskraft som efterfrågas. I sammanhanget kan detta också ses som en del av den pågående strukturförändringen i den svenska ekonomin.

Strukturella förändringar innebär en förskjutning av ekonomisk verksamhet mellan och inom ekonomins olika sektorer och påverkar vilken typ av arbetskraft som efterfrågas. Från 1970-talet pågår i Sverige en utveckling som innebär att tjänstesektorns relativa storlek ökar och industrisektorn minskar. Också inom respektive sektor pågår en påtaglig utveckling, där exempelvis innehållet i en tjänst eller produkt för 5-10 år sedan i många fall inte alls är jämförbart med dagens innehåll. Tredimensionella biografvisningar och mobiltelefonapplikationer utgör tydliga exempel på detta. Samtidigt utvecklas industrisektorn mot en allt mer högproduktiv produktion som innefattar ett allt större kunskapsinnehåll. Strukturomvandling och förskjutningar inom näringslivet tydliggör det faktum att den kompetens som efterfrågas av arbetsmarknaden ständigt förändras och understryker därför behovet av en kontinuerlig matchningsprocess.

Kommunernas uppgiftsfält i Sverige, Finland och Norge är liknande, då kommunen svarar för en stor del av de uppgifter som kan sägas förverkliga välfärdspolitiken. I Finland saknas dock folkvalda strukturer för den regionala nivån, vilken i Sverige och Norge utgörs av landsting respektive fylkeskommuner, varför delar av den regionala nivåns traditionella uppgifter tillfaller kommunnivån i Finland. Den kommunala verksamheten i länderna finansieras framförallt med kommunal inkomstskatt.

De utmaningar de svenska kommunerna står inför inom kommunal kompetensförsörjning delas i stor utsträckning med kommunerna i grannländerna Finland och Norge. Trenden pekar mot förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar de kommande åren. Detta kan få till följd att kommunerna får problem att bibehålla en tillräcklig kompetensbas.

Visualiseringen av den kommunala kompetensbredden på kommun- och LA-regionsnivå visar att kompetensbredden ökar markant när kommunerna aggregeras till LA-regioner. Men framförallt bland Norrlands inlandskommuner uteblir regionförstoringseffekten, vilket beror på att dessa kommuner utgör solitära LA-regioner.

I rapporten skapas i ett fiktivt exempel Arvidsjaur, Storumans och Vilhelmina Kommunala Samverkansregion (KS-region). Effekten av regionbildningen blir störst i Arjeplog kommun. Även övriga kommuner i de fiktiva KS-områdena ökar sin kompetensbredd i exempel-scenariot. Detta indikerar att kommunerna sinsemellan har relativt diversifierade yrkes-kompetenser och att det sålunda kan finnas förutsättningar för samarbete.

Kommuner kan samarbeta genom att dela tjänster och på så vis få tillgång till en tidigare saknad yrkeskompetens. För exempelyrkena SFI-lärare, byggnadsingenjörer, fritids- och turistchefer samt räddnings- och brandchefer jämförs kompetensintensiteten i Sveriges kommuner och LA-regioner. För att beräkna regionförstoringseffekten överförs LA-regionens förutsättningar till de ingående kommunerna. Störst effekt av regionförstoringen uppvisar byggnadsingenjörer, men kompetenskvoten ökar för alla fyra exempelyrkena.