Umeå University's logo

Syftet med detta praktiknära forskningsprojekt är att framställa och pröva ett läromedel förförskolan där dockor används som didaktiskt verktyg. Projektet är en del i ett forskningsprojektfinansierat av Lärarhögskolan i Umeå där ett läromedel, Den magiska dockteaterlådan, harframställts och sedan prövats på fem förskolor. Utprovningen har sedan utvärderats genom enenkät som besvarats av fyra förskolor. Utvärderingen visar att lådan har använts i både planeradoch spontan undervisning. Ett par förskolor har använt ”Learnings stories” (LS) och ser fördelarmed denna dokumentationsform. Flertalet pedagoger beskriver att dockornas utformning sombåde djur och människor samt olika storlekar har uppskattats av barnen. Även lådansutformning som en liten dockteaterscen, inspirerade både barn och pedagoger att användaläromedlet. Dock framhåller pedagogerna också att läromedlet behöver utvecklas med enklarepjäser och färre dockor, med för barnen kända berättelser samt att lådans konstruktion kanförbättras. En analys av resultatet utifrån sociokulturell teori indikerar att läromedlet kan stödjabarnens lek och fantasi och att dockorna kan ses som funktionella ”boundary objects” (BO)(gränsöverskridande objekt) mellan pedagogernas undervisning och barnens lek.

Research aim: The aim of this project is to develop and assess role play with artefacts about conflict management in preschool Teacher Education with the support of digital tools.

Theoretical framework: As theoretical underpinning experimental learning will be used (Kolb, 2014; Moon, 2004). Role play has been used in different areas of teaching in higher education (Westin & Svensson, 2022). Research also reveals that role play is an innovative and functional way to teach students about conflict management (Morrison et al., 2013). Artefacts, in form of physical objects, has a long tradition in education, and for young children it is important to use visual artefacts (Almqvist, 2008; Uitto et al., 2021). In today’s preschools digital artefacts (often tablets) are commonly used (Marklund, 2020). This study is about role play with artefacts, both physical and digital, concerning conflict management in preschool Teacher Education. These role plays will be developed in versions for campus and for online education, an increasing kind of Teacher Education. An important aspect in this project is to develop the assessment and assessment-criteria for the student´s practical skills with the support of digital tools.

Methodology: The developed versions of role play and assessment-criteria will be used as interventions in courses in preschool Teacher Education. The methods for data collection will be digital inquiries and interviews. 

Expected results: An important dimension in the project is that the use of role play as an innovative and playful method in Teacher Education will inspire the future preschool teachers. In preschools this type of teaching is close to children´s play world, and can hopefully inspire their play and the use of digital tools.

Relevance to Nordic educational research: Firstly, this research is relevant for those lecturers who teach conflict management in Teacher Education. Secondly, the research will offer examples how to integrate digital tools in Teacher Education. These two aspects are highly relevant for teacher educators both internationally and in the Nordic countries.

References

Almqvist, (2008). Artefaktanvändning i undervisningssammanhang – en  privilegieringsanalys. [On the use of artefacts in educational settings]. Utbildning & Demokrati, 17(3), 46-68.

Kolb, D. (2014). Experiential learning. Experience as source of learning and development. (2^nd ed.). FT press.

Marklund, L. (2020). Swedish preschool teacher´s experiences from pedagogical use of digital play. Journal of Early Childhood Education Research, 9(1), 1-20.

Moon, J. (2004). A Handbook of reflective and experiential learning.Routledge.

Morrison, M., Nilsson, E., & Lepp, M. (2013). Bringing the personal to the professional: Pre-service teaching students explore conflict through an applied drama approach. Applied Theatre Research, 1(1), 63-76.

Uitto, M., Lassila, E.T., Jokikokko, K., Kelthermans, G., & Estola, E. (2021). Using artefacts in narrative pedagogies: A case from beginning teachers´ peer group meetings. European Journal of Teacher Education, published online 18 Feb 2021.

Westin, J., & Svensson, J. (2022). Rollspelsövningar för undervisning av matematiska modeller på universitetsnivå [Role-playing excercises for teaching mathematical models at university level]. Högre Utbildning, 12(1), 38-46.

In 1977 teacher education (TE) in Sweden was integrated in the universities and was regulated by the university law (SFS 1977:218). This was also an introduction of explicit demands of a research-based TE, even if also preparation for the professional work also was emphasized. In the higher educational reform in 1992 the final thesis was regulated for 13 professional educations in higher education and for mainly different programs of TE (Råde, 2016). The length of the thesis was not regulated at that time but in the TE reform of 2001 the thesis was given 15 ects (Prop. 1999/2000:135). The reform of 2007, in connection with the Bologna reform, the length of the thesis was elaborated (SFS 1993:100). The thesis in TE in the first cycle, as preschool TE, got 15 ects, and TE in the second cycle, as for primary school TE, got a thesis of 30 ects or two theses of 15 ects each. In the regulation of today the final thesis is called “independent work” and is often understand as a small doctoral thesis (Mattsson, 2008, Råde 2016). During several years there as been a discussion by researchers in Sweden about the orientation of the final thesis in TE. Some researchers emphasise the scientific orientation of the TE (Beach & Bagley, 2013). Other researchers advocate the professional orientation of the thesis (Karlsudd et al., 2017; Mattsson, 2008; Wernersson & Hansen Orwehag, 2016) and some highlights the integration of the two orientations (Erixon & Erixon Arreman, 2018; Råde, 2019). One important factor that has highly influenced the importance of the final thesis in higher education in Sweden was the introduction of the thesis as a quality indicator of scientific quality in the government´s evaluations of higher education (Svärd, 2014). In recent years the final thesis is not the only quality indicator in these evaluations as they are combined with the universities self-evaluations. But still the final theses are quite important and if they are evaluated as having lacking research base the education program receive a rating as having low quality. The use of scientific rigour as a standard for evaluation of TE is problematic in that theses should integrate scientific and professional aspects. If this circumstance is not dealt with in a satisfactory manner the university can lose the right to operate this program. This has resulted in a more clearly focus on the scientific orientation of the final thesis in TE, which can reduce the professional orientation of the thesis. Despite this, ongoing research identifies the role of didactics in final theses, pointing towards predominance of subject-matter and a strong focus on topics related to professional work (Börjesson & Nyman, forthcoming).

Detta projekt syftar till att belysa betydelsen av rollspel med artefakter i högre utbildning för att träna konflikthantering.

I högre utbildning används rollspel för att få studenterna att aktivt träna på professionella färdigheter som är svårt att genomföra och examinera inom de högskoleförlagda delarna av utbildningen (Wigert et al., 2021). Rollspel används inom flertalet akademiska professionsutbildningar som omvårdnad och medicin (Westrup & Planander, 2013). 

Även om forskningen visar att drama och rollspel ger positiva resultat så har att användningen minskat inom lärarutbildningen Österlind et al., (2016). Inom förskollärarutbildningen finns få studier om rollspel inom utbildningen men några om att dramatisera med dockteater (Forsberg Ahlcrona & Östman, 2018). Inom förskolans profession finns studier som visar på möjligheten att kunna träna förskolebarnens sociala kompetens och konflikthantering genom rollspel med dockor (Choi & Md-Yunus, 2011). Även andra artefakter som föremål och bilder har visat sig vara funktionella i förskolans undervisning och används som stöd i till exempel tydliggörande pedagogik (Edfelt et al., 2019).

I detta projekt har en workshop om konflikthantering inom förskollärarprogrammet utvecklats. Tydligare fall har konstruerats, fler artefakter har lagts till, digitala verktyg i form av ipads har integrerats och bedömningssanvisningar har formulerats. För att på ett tillförlitligt och giltigt sätt utvärdera rollspelet, utvecklades en bedömningsmatris enligt de steg som Moskal (2000) beskriver och de riktlinjer som beskrivs i Mertler (2000), Moskal (2003) och Brennan (2006).

Pilotstudier har gjorts på två kurser inom förskollärarprogrammet under våren 2023, en i början och en i mitten av utbildningen. Under hösten 2023 har uppläggets reviderats något och genomförs åter på motsvarande kurser och utvärderas med hjälp av studentenkäter.

Preliminära resultat visar att studenterna uppfattar workshopen som inspirerande och lärorik. Artefakter, digitala verktyg och bedömningsanvisningar ses som stöd för lärandet, men även vissa hinder för lärandet uppmärksammas som svårt att förstå bedömningsanvisningar och vissa tekniska problem.

Läroplanens krav på att förskolans innehåll och arbetssätt skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att förskolans didaktiska verktyg behöver få stöd av forskning. Då lek har en central plats i förskolan kan en utveckling av ett lekfullt verktyg som dockor vara motiverat. Därför syftar denna studie till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan. En systematisk granskning har genomförts av 29 vetenskapliga artiklar. Fyra områden med möjligheter för dockor som didaktiskt verktyg identifieras, förskolebarns sociala kompetens, kommunikation, ämneslärande och barns lek. Vidare framkom två områden med utmaningar, pedagogiska och kontextuella, relaterat till dockor som didaktiskt verktyg. Diskussionen berör både möjligheterna och utmaningarna med dockor som didaktiskt verktyg. Dockor konstateras ha en potential som didaktiskt verktyg i förskolan.

The curriculum requirement that the teaching in preschools is based on science and proven experience entails the pedagogical tools of preschools to have a base in research. As play is a central part of the curriculum in preschool, a development of the playful tool of puppets can be motivated. Therefore, this study aims to scrutinize research on the possibilities and challenges with puppets as pedagogical tool in preschool. A systematic review has been conducted of 29 scientific articles. Four areas with opportunities for puppets as pedagogical tool is identified, preschool children’s social skills, communication, subject learning, and play. Furthermore, two areas with challenges, pedagogical and contextual, related to puppets as a pedagogical tool are identified. The discussion highlights both the opportunities and the challenges with puppets as pedagogical tool. Puppets are found to have a potential as a didactic tool in preschool.

The aim is to develop, prove and assess role play with artefacts about conflict management in preschool teacher education. Research reveals that role play is an innovative and functional way to teach students about conflict management (Morrison et al., 2013). Artefacts, in form of physical objects, has a long tradition in education, and for young children it is important to use visual artefacts (Almqvist, 2008; Uitto et al., 2021). In today's preschools digital artefacts (often tablets) are commonly used (Marklund, 2020). This study studies role play with artefacts, both physical and digital, concerning conflict management in preschool-teacher education. These roleplays will be developed in versions for campus and for online education, an increasing kind of teacher education and also more common in the covid-19 pandemic situation. As theoretical underpinning experimental learning will be used (Kolb, 1984; Moon, 2004). An important aspect in this project is to develop the assessment and assessment-criteria for the student's practical skills with the support of digital tools. The methods for data collection will be digital inquiries and interviews. The EECERA ethical code will be followed concerning informed consent, confidentiality, non-discriminatory, feedback and respecting the well-being of the participants as subjects with human rights. An important dimension in the project is that the use of role play as an innovative and playful method in the teacher education will inspire the future teachers. In preschools this type of teaching is close to children's play world, and can hopefully inspire their play and teach social values.

Förskolans läroplan lägger vikt vid att förskolans undervisning skall stödja barns aktiva deltagande, utveckling av empatisk förmåga och inlevelse i andra människors situation. Detta är också i linje med barnkonventionens paragraf två, att alla barn är lika värda, paragraf 12 om barns rätt att uttrycka sin mening och paragraf 13 om barns yttrandefrihet. Studier har visat att förskolebarns kommunikation med andra barn kan underlättas av att de får pedagogers stöd för att använda sig av dockor, figurer, leksaker och andra föremål i sin lek.  Andra studier har visat att pedagogers undervisning med dockor kan påverka förskolebarns intresse och engagemang samt stödja olika kompetenser hos barnen som till exempel kommunikativa och sociala färdigheter. I ett planerat forskningsprojekt om konflikthantering i förskolan är syftet att utveckla och pröva rollspel med artefakter på förskolor. Projektet ämnar studera om förskolebarns lärande och aktiva deltagande kan gynnas av undervisning med didaktiska artefakter som är nära barns världs som dockor, figurer, teckningar, leksaker mm. En del i projektet är även att i samband med utvärderingen av barnens lärande i projektet utveckla pedagogiken för barnsamtal där artefakter skall ingå i något som skulle kunna ses som ”Samtalets pedagogik”.

Syftet med denna studie är att belysa möjligheter och utmaningar med dockor som innovativt verktyg i rollspel om konflikthantering i förskollärarprogrammet. I detta program ingår undervisning om konflikthantering, vilket ingår i övriga lärarprogram och flertalet andra akademiska professionsutbildningar. För blivande förskollärare har denna undervisning fått större betydelse då den reviderade läroplanen för förskolan framhåller vikten av att träna barnen i konflikthantering samt att förskolläraren fått ökat ansvar som pedagogisk ledare (Lpfö18, 2018). I denna rapport så har studenternas uppfattningar studerats genom deras skriftliga inlämningsuppgifter efter genomförd workshop från åren 2019 till 2020, och för fem kurstillfällen. Resultatet visar på både möjligheter och utmaningar kopplat till denna form av rollspel i en akademisk professionsutbildning.