Umeå University's logo

Artikeln undersöker hur påskens djur har blivit symboler som fått en lekfull och dekorativ roll i högtiden samtidigt som deras verkliga livsvillkor osynliggörs. Den beskriver hur dessa symboler har vuxit fram historiskt och förändrats i olika kulturella sammanhang. Särskilt kontrasteras den romantiserade bilden av påskharen och kycklingen mot djurens faktiska existens i modern djurindustri. Spänningen mellan symbolik och verklighet diskuteras och hur kommersiella traditioner kan dölja djurens faktiska liv och lidande.

Artikeln behandlar hur skogssamernas närvaro i Västerbotten framträder – eller snarare uteblir – i Sara Lidmans och Torgny Lindgrens författarskap. Med utgångspunkt i läsningar av centrala verk och i relation till senare skildringar av samisk historia diskuteras hur denna frånvaro kan förstås som en kulturell och litterär blind fläck. I texten diskuteras hur skogssamer osynliggörs genom berättarperspektiv, tematiska fokus och litterära traditioner, samt hur detta speglar bredare föreställningar om norra Sverige som ett självklart svenskt rum. Artikeln belyser också hur nya tolkningar kan synliggöra det som tidigare förblev osagt.

Artikeln behandlar den svenska traditionen att gå påskkärring och dess förändrade ställning i samtiden. Med utgångspunkt i folktro och kulturhistoria diskuteras hur seden har gått från att vara ett etablerat inslag i lokalsamhället till att bli allt mindre synlig. I texten diskuteras orsaker till tillbakagången, såsom förändrade sociala villkor och konkurrens från mer kommersiella högtider som Halloween, samt hur traditioner omformas och kan återfå relevans i nya sammanhang.

I artikeln undersöker jag hur utflyttade tornedalingar upprätthåller sin platstillhörighet genom att behålla och återvända till hus i sina hembyar i Tornedalen. Analysen bygger på fältarbete, kommunala utvecklingsprojekt samt 15 intervjuer med personer som flyttat från regionen men fortfarande äger hus där. Resultaten visar att husen fungerar som materiella och känslomässiga ankare som bidrar till identitetsskapande, minnesarbete och bevarandet av ett personligt och lokalt kulturarv. Samtidigt belyser studien en konflikt mellan kommunala initiativ som syftar till att öka inflyttningen genom att få ägare att sälja eller hyra ut så kallade ”tomma hus” och de utflyttades önskan att behålla sina fastigheter som en del av sin kulturella och personliga förankring. Genom begrepp som diaspora, mobilitet och platstillhörighet diskuteras hur återkommande resor mellan bostadsorten och Tornedalen utgör en central del av en tornedalsk identitet. Studien visar att husägandet inte enbart handlar om boende eller ekonomi utan även om kultur, tillhörighet och rätten att upprätthålla relationer till hembygden över tid och rum.