Umeå University's logo

Framing

Svenska yrkeselever genomför stora delar av sin utbildning som APL, men elevernas möjligheter varierar stort och samarbetet mellan skola och arbetsplats är ofta otillräckligt (Skolinspektionen, 2017). I detta samverkansprojekt mellan skola och universitet utvecklas AI-stödda lärandeguider för att tydliggöra progression och lärandemål samt öka yrkeselevernas delaktighet. Projektet inkluderar även yrkeslärarstudenter. Syftet är att undersöka hur lärandeguiderna utvecklas, används och erfars samt hur detta påverkar elevers och lärares lärande. Analys sker genom teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al. 2014) samt begreppen situated learning och Communities of Practice (e.g., Wenger, 1998).

Methodology

I projektet genomförs en praktiknära forskningsstudie (jfr Skolforskningsinstitutet, 2024). Den baseras på skolans utvärdering av påbörjad del av utvecklingsarbete om lärandeguider, semistrukturerade intervjuer med yrkeslärare och handledare samt deltagande observationer vid en forskningscirkel. Dessutom genomförs en enkät med yrkeslärarstudenter som deltar i workshops med skolans yrkeslärare, samt analys av trepartssamtal mellan elev, lärare och handledare.

Results or expected outcomes

Preliminära resultat från en första del av utvecklingsarbetet visar att kvaliteten på lärarnas kollegiala lärande har stärkts, att elevernas delaktighet har ökat samt att krav och förväntningar gällande trepartssamtal har tydliggjorts. Genom vidare datainsamling (intervjuer, observationer, enkät) förväntas svar på hur lärandeguiderna utvecklas och stödjer undervisning och lärande, hur lärarnas samarbete fortlöper, samt hur lärandeguider kan stödja yrkeslärarstudenter i sin utveckling.

This article addresses the mismatch in Sweden between youth interest in industrial and technology education and labour market demands. It examines the digital marketing strategies of Teknikcollege (TC), a certification concept for upper secondary vocational education, aimed at attracting students, educational providers, and employers. Using critical discourse analysis of TC’s website, the study explores how discursive strategies construct social identities, relationships, and power structures, interpreted through gender system theory. The findings indicate that an overarching industrial discourse permeates all target groups, while additional discourses are often contradictory. Marketing directed at students, especially young women, emphasises autonomy and challenges traditional gender norms within industrial professions. Communication aimed at educational providers reflects responsibility and inclusivity discourses. In contrast, employer-oriented messaging relies on traditional masculine ideals, positioning students as production resources. Although TC seeks to increase sector attractiveness, its marketing fails to address underlying power dynamics and tensions, thereby maintaining the existing mismatch.

Symposium general abstract

Yrkesläraren befinner sig i ett spänningsfält mellan utbildningssystemets styrning och organisering samt arbetslivets förväntningar och yrkeskulturer. I en samtid präglad av snabb utveckling och omställning ställs ytterligare krav och förväntningar på läraruppdraget. Detta är utgångspunkterna för ett samnordiskt komparativt projekt med intresse för och fokus på yrkeslärares profession, professionsutövning, kompetensbehov och kompetensutveckling. VEN (Vocational Education in the Northern Regions), är ett samarbete mellan yrkeslärarutbildningarna vid de nordligt belägna lärosätena Nord universitet och Høgskulen på Vestlandet (Norge), Umeå universitet (Sverige), och Åbo Akademi (Finland). Samarbetet avser bidra med insikter i yrkeslärares arbete och dess utmaningar genom både fördjupningar i och jämförelser mellan de olika nationella kontexterna.

De studier som ingår i symposiet undersöker och problematiserar yrkeslärares samhällsuppdrag i en alltmer komplex samtid, genom olika infallsvinklar på deras förståelse av sitt demokratiuppdrag, förhållningssätt och hantering av normkritisk kompetens och införandet av ett nytt ämnesövergripande (tverrfaglig) temaområde med syfte att hantera elevers livsutmaningar. Yrkeslärares specialpedagogiska upp-drag studeras dels utgående från styrdokumentsanalys, dels i form av specialpedagogiska anpassningar under elevers praktikperioder. Vidare klarläggs yrkeslärares vardagspraktiker, de kompetenser arbetet förutsätter och former för kompetensutveckling (Antera, 2021).

Methodology

Symposium contributions.

Contributing abstract 1: Yrkeslärarens profession - med betoning på ett demokratifrämjande- och specialpedagogiskt uppdrag

Yrkeslärarens profession kan förstås som två sammanhängande dimensioner: uppdraget att utbilda skickliga yrkesutövare och det bredare samhällsuppdraget - att bidra till en inkluderande yrkesutbildning som stärker elevernas förutsättningar för delaktighet och påverkan i arbetsliv och samhälle. I symposiets första del fokuserar vi på den senare dimensionen genom att belysa norska, finländska och svenska yrkeslärares förståelse av sitt demokratiuppdrag av Johannessen, Kärnebro, Björk-Åman, Ledman & Stenmark, samt genom en styrdokumentanalys av yrkeslärarens specialpedagogiska uppdrag i samma länder av Björk-Åman, Forsberg, Rondestvedt & Ström.

Med utgång i styrdokumenten konstateras i den förstnämnda studien om yrkeslärarens demokratiuppdrag av Johannessen et al. att det i den förnyade svenska läroplanen, Lgy25 , finns en tydlig betoning på kunskaper, värden och förmågor som krävs för aktivt och etiskt samhällsdeltagande. I Norge tydliggörs motsvarande uppdrag bland annat i det tvärfagliga temat Demokrati og medborgerskap i LK20, medan uppdraget i Finland formuleras mindre explicit i de övergripande styrdokument, även om demokratifrågor behandlas i särskilda kurser. Mot denna bakgrund analyseras i studien yrkeslärarens demokratifostrande roll utifrån Biestas teori om kvalificering, socialisering och subjektifiering.

I en komparativa WPR-analys (Bacchi, 2009) av specialpedagogiska styrdokument av Björk-Åman et al. väcks bland annat frågor om vad det innebär att Norge avvecklar begreppet specialundervisning i styr-dokumenten samtidigt som Finland återinför det. Norge ger samtidigt lärarna ett tydligt gruppansvar genom tilpasset opplæring, medan Finland individualiserar stödet och i Sverige läggs det största ansvaret på yrkeslärarna genom extra anpassningar. I studien problematiseras och diskuteras hur dessa nationella skillnader formar yrkeslärarnas specialpedagogiska uppdrag och ger det skiftande form och innehåll i de tre länderna.

Contributing abstract 2: Yrkeslärarens professionsutövning - ett utsnitt av yrkeslärarnas praktiska arbete

Under temat yrkeslärarens professionsutövning presenteras två studier varav den första håller oss kvar inom det specialpedagogiska området med tematiken arbetssätt och anpassningar under yrkeselevernas praktikperioder av Olovsson, Hansson, Wickman & Markgren och den andra riktar Backström-Widjeskog blicken mot hur yrkeslärarna kan stödja yrkeseleverna att hantera personliga och praktiska livsutmaningar på bästa möjliga sätt.

Olovsson et al. fokuserar i sin studie på specialpedagogiskt stöd under arbetsplatsförlagt lärande (APL) i svensk yrkesutbildning. Här undersöks yrkeslärares och handledares arbetssätt och hur anpassningar formas i praktiken. Resultaten visar att kulturellt-diskursiva föreställningar om den ”önskvärda eleven” påverkar vilka elever som inkluderas eller exkluderas i arbetsplatsens sociala gemenskap och vilka förväntningar som riktas mot dem. Stödinsatserna framstår ofta som informella och individberoende, vilket kan skapa ojämlikhet mellan elever. Även om studien är baserad på svensk data har den en nordisk ingång.

Backström-Widjeskog sätter i sin studie fokus på det tverrfaglige temaområdet folkehelse og livsmestring som år 2019 introducerades i den norska läroplanen med syftet att hjälpa elever att lära sig hantera personliga och praktiska livsutmaningar på bästa möjliga sätt (Utdanningsdirektoratet, 2019). I studien sätts ändå det studerade temat in i en nordisk kontext med data insamlat bland norska och finlands-svenska yrkeslärare. Utifrån modellen ”Arkitekturen för att främja handlingskraft och bemästrande” identifieras i resultaten fem dimensioner – trygghet, mod, mening, motståndskraftigt ägarskap och stolt-het – som centrala när yrkeslärare arbetar för att stärka elevers sociala och personliga utveckling.

Contributing abstract 3: Yrkeslärarens Professionskompetens och -utveckling

Yrkeslärares kompetens studeras i relation till yrkespraktiker och kompetensutveckling. I Salo, Johan-nessen, Olovsson, Hansson och Jacobssons studie används praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014) för att studera yrkeslärares arbete och kompetensutveckling. Arbetet framträder genom teman som undervisning och elevsamspel, samverkan med kollegor och arbetsliv, samt skolorganisation och resurser. Kompetensutvecklingen tar form både som formell fortbildning och som informellt kollegialt erfarenhetsutbyte och individuellt lärande via praktiserande av yrkesfärdigheter. Central är aktiviteten att ge och få stöd i relation till elever, kollegor och arbetslivsrepresentanter.Bjørngaard, Kärnebro och Wiklund-Engbloms studie fokuserar på yrkeslärares normkritiska kompetens, utgående från NORM survey. Studien är teoretiskt förankrad i normkritisk pedagogik och normmedve-tenhet som professionell kompetens (Blomberg, 2020). Den normkritiska kompetensen omfattar fyra dimensioner: förmåga att agera normkritiskt, medvetenhet om normers påverkan, kollegialt stöd och öppenhet samt kollegial normmedvetenhet. Studien visar att kompetensen är mångdimensionell och påverkas av lärarutbildning, yrkeserfarenhet och nationell kontext. Yrkeslärare i Finland och Norge uppvisade större handlingsförmåga i normkritik, medan svenska lärare visade högre grad av normmedvetenhet och kollegial normativ medvetenhet. Kollegialt stöd var liknande i alla tre länder.

Johannessens studie viser hvordan yrkespedagogisk utviklingsarbeid styrker yrkesfaglærerstudenters profesjonskompetanse, særlig deres endrings- og utviklingskompetanse. Studien bygger på en Deweys (2013) forståelse av prosjektarbeid, Johnsen (1985) sine kriterier for godt utviklingsarbeid og Illeris’ helhetlige læringsmodell (2012). Resultatene viser at arbeidsformen fremmer selvinnsikt, helhetlig forståelse, meningsskaping og dannelse, men i mindre grad læring om kultur og samfunn. Prosjektarbeidet oppleves som meningsfullt, men er svakt koblet til andre studentgrupper og praksisfellesskapet. Studentenes motivasjon preges mest av ønsket om egen læring og utvikling, og mindre av relevans for praksisfelt og samfunn.

References

Antera, S. (2021). Professional competence of vocational teachers: A conceptual review. Vocations and Learning, 14(3), 459-479.18

Bacchi, C. L. (2009). Analysing policy: What's the problem represented to be? Pearson Australia.

Blomberg, H. (2020). Norm awareness in education: Operationalising professional competence. [Un-published manuscript].

Illeris, K. (2012). Læring. Gyldendal Akademisk.

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing practices, changing education. Springer.

"Life questions" (livsfrågor) was inserted in religious education in the Swedish curriculum for comprehensive school in 1969. This was in line with the democratisation aspirations of one school for all, in which both modernisation and secularisation were important aspects. In relation to this, the National Board of Education commissioned a large experimental research project on teaching methodology in religious education that was later followed by a series of projects focusing on children’s life questions. This article explores the history of three of these projects and their knowledge production and discusses how the recontextualisation of religious education and the pedagogic interest in life questions related to school reforms during 1960–1990s. Life questions as a student-centred pedagogical model had its peak in the 1980s but lost its central role in the new prescriptive model of knowledge that was launched in the curriculum of 1994. Life questions aspired to the ambitions of democratisation through individualisation and can be seen as a continuation of earlier school reforms aiming at the individualisation of religious practice.

During the 1960s, the Swedish Religious Education subject underwent a complete transformation. The former Lutheran Christian education was criticised and something new was demanded. In the syllabus for compulsory school (nine school years for all Swedish children) launched in 1969, ‘livsfrågor’, existential issues, were introduced to open the subject to students’ own questions. ‘Livsfrågor’ has had a place in Swedish RE syllabi ever since.

This chapter provides a background to the changes of the 1960s and traces the concept of ‘livsfrågor’ through the curricular transformations for compulsory school of 1980, 1994, 2011 and 2022. The concepts of ‘small’ and ‘grand narratives’ by Jean Francois Lyotard are used for analysis. In 1980, the narrative of ‘livsfrågor’ became the ‘grand narrative’ with considerable space for students’ questions and ‘livsfrågor’assuming the integrating pedagogical role of the RE subject. However, this role was lost in the next curricular transformation to become a ‘smaller narrative’.

The authors discuss the concept of ‘livsfrågor’ in relation to challenges such as the plurality of worldviews, the changing views on children and youth giving more authority to them, and secularism. Although the curricular changes of the last decades have not been favourable to ‘livsfrågor’ the authors note how Lyotard emphasises that change can open up for small narratives to replace dominating ones. 

I deltagande forskning utvecklas ömsesidig respekt och relationer mellan forskare och andra deltagare där alla bidrar med sin expertis som är nödvändiga i forskningsprojektet (Tuhiwai Smith, 2021). I denna följeforskningsstudie analyseras och jämförs intervjumaterial i två olika språkdidaktiska deltagande forskningsprojekt[1]. Syftet med följeforskningen är att ge kunskap och förståelse för de lärprocesser som den här typen av deltagande samverkansprojekt genomgår. Intervjuerna med 6 lärare och 7 forskare analyseras utifrån teorier om praktikgemenskap (Lave & Wenger, 1991). Preliminära resultat diskuteras utifrån fyra teman som träder fram: tillsammansperspektivet, tilltroperspektiv, tidsperspektivet och teoriperspektivet.

Referenser

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge:

Cambridge University Press.

Tuhiwai Smith, L. (2021). Decolonizing methologies: Research and indigenous people. 3 uppl. London: Zed Books.

 [1] Skrivande som näring för demokratin, 2019–2021

Att knäcka läskoden: undervisning i alfabetisk avkodning och morfologisk kunskap för grundskoleelever med lässvårigheter, 2022-07-01 – 2026-06-30

Contrary to curricular objectives, vocational education and training programmes in Sweden and elsewhere do not appear to foster all students’ willingness and abilities to participate actively in society. Furthermore, previous research into students’ perspectives on such education is both limited and inconclusive. The aim of this study is to add to current knowledge about Swedish vocational students’ perspectives on education for active participation in society and their expectations of such participation in the future. The study was a part of a joint research and development project, focused on developing citizenship education in the subject areas of history, religious education, science studies, and social studies in Sweden. A questionnaire about the perceived importance of citizenship education and expected future participation in society was distributed to all students in grade three of all vocational programmes in one Swedish municipality (n = 140). Most participants favoured citizenship education, but their expectations of future participation in society varied substantially, depending on the activity in question. Differences in views between students on different vocational programmes were minor. The results are discussed in relation to established types of citizens and action (individual, collective, direct, and indirect).