Umeå University's logo

Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagningtill universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång påhösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur mångagånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatetsom gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem åroch efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter)till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högstaresultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt ellersvårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsiktenmed föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargruppen hösten2011 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenterasför provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hurnormeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen.Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén,högskoleprovets systemchef.

Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) hasbeen used as an instrument for selection to higher education. The test isadministered twice a year, once in spring and once in autumn, and it isallowed to take the test several times. The test scores are valid for fiveyears, and for test-takers with more than one test result the best valid resultis used for admittance. After each test administration the raw score is transformedto a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is thebest result. The aim of the standardization is to equate the scores betweendifferent test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get acertain standardized score on one test occasion as on another. The aim ofthis report is to describe the group of test-takers in autumn 2011 regardingcomposition and results. Results are presented for test-takers of differentgender, age and background education. Further a description is given of theequating procedure and the outcome of the standardization. The resultspresented in the report are based on data processing performed by MatsHamrén, head of the data management of the SweSAT.

Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargruppen våren 2011 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.

Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the group of test-takers in spring 2011 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, age and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.

Högskoleprovet har sedan 1977 fungerat som ett komplement till gymnasiebetyg vid antagning till universitets- och högskolestudier. Under åren har provet genomgått vissa förändringar, varav den senaste infördes hösten 1996. Sedan dess har provet bestått av fem delprov: tre som på olika sätt mäter verbal förmåga med totalt 80 uppgifter och två som mäter kvantitativ förmåga med totalt 42 uppgifter. År 2006 fick högskoleprovsgruppen vid Institutionen för Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet i uppdrag av Högskoleverket att utveckla och utpröva nya delprov för högskolprovet. Syftet med detta utvecklingsarbete var att hitta komplement till de nuvarande verbala och framför allt de kvantitativa delproven för att göra det möjligt att få en jämn fördelning mellan antalet verbala och kvantitativa uppgifter. Detta skulle göra provet mer flexibelt genom att de två delarna skulle kunna poängsättas var för sig och därigenom göra det möjligt för olika utbildningar att använda provresultaten på olika sätt. Sedan 2006 har utveckling och utprövningar av ett flertal olika typer av provuppgifter genomförts. År 2009 framlades ett förslag till utformning av ett förändrat högskoleprov och hösten samma år utprövades detta provförslag i samband med det reguljära högskoleprovet. I denna rapport redovisas resultaten av utprövningarna av detta provförslag. Rapporten består av tre delar. I del I redovisas utfallet av försöksutprövningarna på uppgifts- och delprovsnivå. I del II redovisas konsekvenser av den nya provsammansättningen för olika undergrupper av provdeltagare och i del III redovisas effekter av upprepat provdeltagande. I bilaga finns jämförande data från en motsvarande utprövning våren 2009, efter vilken provförslaget modifierades något inför höstens utprövning.

Since 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been as an instrument for selection to higher education. The test has been changed a couple of times, and the last change took place in 1996. Since then the test has consisted of five subtests: three of which measure verbal ability with a total of 80 items, and two which measure quantitative ability with 42 items. In 2006, the group responsible for the development of SweSAT, at the Department of Educational Measurement, Umeå University, was assigned, by the National Agency for Higher Education, to develop and pre-test new subtests for the SweSAT. Since then several different types of test-items have been developed and pre-tested. In 2009 a proposal for a new SweSAT was submitted, and the same year this proposed test was pre-tested in connection with the regular tests. In this report the results of the pre-testing, performed in autumn 2009 is presented. The report consists of three parts. In part I the outcome of the trials are presented on item-level as well as on sub-test-level. In part II the expected consequences, of the changes, for different sub-groups of test-takers, are presented. In part three the effects of repeated test-taking, is presented. In appendix comparative data are presented from the pre-testing in spring 2009, after which minor changes were made.

Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargrupperna våren och hösten 2010 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.

Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the groups of test-takers in spring and in autumn 2010 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, age and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.

Högskoleprovet har nu i drygt 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargrupperna våren och hösten 2009 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.

Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) hasbeen used as an instrument for selection to higher education. The test is administeredtwice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowedto take the test several times. The test scores are valid for five years, and fortest-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance.After each test administration the raw score is transformed to astandardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result.The aim of the standardization is to equate the scores between different testoccasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardizedscore on one test occasion as on another. The aim of this report is todescribe the groups of test-takers in spring and in autumn 2008 regardingcomposition and results. Results are presented for test-takers of differentgender, age and background education. Further a description is given of theequating procedure and the outcome of the standardization. Finally someresults are presented of the effects of repeated test-taking. The results presentedin the report are based on data processing performed by MatsHamrén, head of the data management of the SweSAT.

Högskoleprovet har nu i 30 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet att göra provet hur många gånger man önskar. Vid mer än ett provresultat är det alltid det bästa resultatet som gäller vid urval till en studieplats. Provresultaten är giltiga i fem år och efter varje provtillfälle överförs råpoängen (antal rätt besvarade uppgifter) till en normerad poäng, på en skala från 0.0 till 2.0, där 2.0 är det högsta resultatet. Denna normering görs för att säkerställa att det är lika lätt eller svårt att erhålla en viss normerad poäng oavsett prov och provgrupp. Avsikten med föreliggande rapport är att beskriva provdeltagargruppen våren och hösten 2007 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provdeltagare med olika kön, ålder och utbildning. Vidare beskrivs hur normeringen av provresultaten genomförs och utfallet av normeringen. Slutligen presenteras några resultat avseende effekterna av att genomföra provet flera gånger. Resultaten i rapporten grundas på databearbetningar gjorda av Mats Hamrén, högskoleprovets systemchef.

Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the group of test-takers in spring and in autumn 2007 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, age and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.

Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been used as an instrument for selection to higher education. The test is administered twice a year, once in spring and once in autumn, and it is allowed to take the test several times. The test scores are valid for five years, and for test-takers with more than one test result the best valid result is used for admittance. After each test administration the raw score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0, where 2.0 is the best result. The aim of the standardization is to equate the scores between different test occasions, i.e. it should be just as easy or difficult to get a certain standardized score on one test occasion as on another. The aim of this report is to describe the group of test-takers in spring and in autumn 2006 regarding composition and results. Results are presented for test-takers of different gender, age and background education. Further a description is given of the equating procedure and the outcome of the standardization. Finally some results are presented of the effects of repeated test-taking. The results presented in the report are based on data processing performed by Mats Hamrén, head of the data management of the SweSAT.

The Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) presently consists of five subtests with a total of 122 items. Each correct answer gives one point, and these points are summed to a total score. After the test, the total score is transformed to a standardized score on a scale from 0.0 to 2.0. Three of the subtests measure verbal ability (vocabulary with 40 items, Swedish reading comprehension with 20 items, and English reading comprehension with 20 items) and two subtests measure quantitative ability (data sufficiency with 22 items and interpretation of diagrams, tables and maps with 20 items). Hence the verbal part of the test amounts to 66 percent of the total test. It has been suggested that the predictive power of the test might be improved if the test was composed of two separately scored parts, one measuring verbal and the other measuring logical ability. These parts could be weighted differently for application to different educational programs. In order to examine the effect of a changed weighting of the parts of SweSAT for different subgroups of examinees a simulation study was performed. Two different weighting models were used. In one weighting model the verbal part constituted 59 percent, and the logical part constituted 41 percent of the total test. In the other model the verbal part constituted 49 percent and the logical part 51 percent. These models were used on the results of the 62 700 examinees, who took part in the test, administered in spring 2000. The results regarding gender were, as expected, that the weighting models favoured males. Regarding age groups, the younger examinees (below 25 years) were favoured. Regarding different educational groups those with low education and those with higher education were disfavoured, while the big group of examinees who had finished upper secondary school and nothing else, were favoured. And finally regarding social groups the weighting of the two parts hardly changed the results at all. The conclusion was that a changed weighting of different parts of the test would not have any unduly unfavourable consequences.