Umeå University's logo

Umeå universitet avstyrker förslaget till ny lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (LIV). De huvudsakliga skälen är att den omfattande promemorian inte övervägt människors grundläggande fri- och rättigheter och barns rätt enligt barnkonventionen i tillräcklig grad för införande av en ytterligare tvångslag avseende barn och familjer, att regleringen både i sig och i förhållande till angränsande regelverk (liksom parallellt pågående lagstiftningsärenden) innebär ett svårnavigerat och svåröverblickbart regelsystem.

Därtill kan lagförslagets mer spekulativa fördelar inte anses överväga de nackdelar och risker för barn och unga som, mera underbyggt och grundat på kunskap och forskning, visats i utredningen.

Sammantaget anser Juridiska institutionen att det finns ett behov av ett kunskapsbaserat och sammanhängande regelverk, till skydd och stöd för barn och unga som på olika sätt riskerar att fara illa. Juridiska institutionen instämmer därför helt i det av utredningen uttalade behovet att det fortsatta lagstiftningsarbetet måste samordnas, så att slutresultatet åstadkommer en samverkande lagstiftning.

Genom de lagändringar i föräldrabalken som började gälla den 1 juli 2021 har barn fått en stärkt rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade och dokumenterade i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Detta är ett tydligt genomslag av barnkonventionens artikel 12 och är samtidigt en förutsättning för att barnets bästa i frågan ska kunna bedömas. Numera har barn rätt att framföra åsikter i en vidare bemärkelse än att bara uttrycka en viss vilja eller inställning. Barn ska pratas med, för att frågorna ska kunna utredas, konstaterar Maria Forsman i sin analys av de nya reglerna.

For an elderly individual the chance to move into a publicly-provided elder care home can be crucial for a dignified life. The aim of this article is to scrutinize the right to such assistance under the Swedish Social Services Act. The legal regulation, as well as its application in lower courts, is analyzed using vulnerability theory. 

A goal of the Swedish elder care regulation is to make it possible for elderly persons to live safe, independent lives. If an elderly individual no longer can maintain a reasonable standard of living in his or her own home, he or she could be entitled to a place in an elderly care home. This requires – in practice – that around-the-clock-care is needed due to complex medical, psychological and social needs. The article’s analysis, starting from the responsiveness of the state and the autonomy and individuality of the elderly person, reveals legal shortcomings in the law and its application. A mixed set of determining sources for legal decisions, including local guidelines from Sweden’s municipalities, sets up for legal uncertainty and a weak position for the elder. Lastly, we offer some thoughts to inspire future research in re-thinking the needs and rights of the elderly. 

I detta bidrag sammanlänkas juridik och hållbar utveckling. Ambitionen är att synliggöra något om varför och hur juristutbildningen behöver förändras utifrån de krav som hållbar utveckling ställer på samhällsförändring. Ansatsen är allmänt hållen i förhållande till juridiken som ämne och profession, med fördjupande inslag rörande sociala aspekter och hållbart lärande.

I denna studie testas tillämpning av kritisk pedagogik i juridikundervisning på avancerad nivå. Med utgångspunkt i att högre utbildning ska främja självständighet och kritiskt tänkande hos studenter, har vi utvecklat en undervisningsdesign som ger studenterna möjlighet att självständigt och kreativt identifiera och utforska frågeställningar i samverkan med människorättsorganisationer. Strävan var att bidra till ett fördjupat lärande hos studenterna och samtidigt ge dem möjlighet att bidra till samhällsförändring.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om - och i så fall hur - läraktiviteter som bygger på teoretiska grundtankar om den högre utbildningens samhällsroll kan uppnå önskat genomslag i praktiken. Utgångspunkt har tagits i att utbildning och samhällsansvar ihop, och undervisningen utformats med medvetet fokus på studentens makt och möjlighet att – med sin kunskap – bidra till samhällsförändring. Centralt är också strävan att behandla studenterna som medskapande kunskaps- och förändringssubjekt (se t.ex.; Freire 1970; Giroux 2010; Janks 2013).

Studien utgår ifrån vad studenterna i ett avslutande reflektionsbaserat inslag (t.ex. Moon 2004) upplever sig ha lärt av samverkan med människorättsorganisationen och hur studenten ser på sin egen (kommande yrkes-)roll i förhållande till social rättvisa. Kursens examinationsuppgift bygger på att studenterna väljer en samhällsfråga och människorättsorganisation i världen att samarbeta med i utförandet av en rättslig undersökning och analys. I ett avslutande paper uppmanas studenterna att bland annat reflektera över ”vad extra” (om något) som praktisk samverkan gav till lärandet och om, och i så fall hur, de upplevde att de själva genom den utförda uppgiften bidrog till samhällsförändring.

Till resultaten hör att samverkan upplevdes som en ögonöppnare för sociala och juridiska orättvisor, och var inspirerande i hur små insatser kan göra stor skillnad. Ett flertal studenter ansåg sin studie ha bidragit till samhällsförändring främst genom den insikt och medvetenhet de själva nått om juridiken som verktyg och om sin egen roll. Studenterna upplevde att kursen stärkt, bekräftat eller inspirerat ett redan upplevt ansvar och en vilja att ge utsatta människor en röst. Sammantaget visar vår studie pedagogiska utmaningar med att få praktiskt genomslag för teoretiska ideal. Samtidigt ser vi tydliga drag av det som kritisk pedagogik vill uppnå i studenternas reflektioner. Teorin har komplexa lager, men är inte nödvändigtvis abstrakt eller utopisk (se t.ex. Ellsworth 1989); det framträder ett givande område för pedagogisk – och i förlängningen samhällsförändrande – utveckling.

According to Swedish law, a 'Special Representative for Children' is to be appointed for a child victim, where a crime against the child is suspected which may carry a prison sentence, and where the child's guardian (i.e. normally the parent) is the suspect, or where a guardian may, as a result of his or her relationship to the suspect, not protect the rights of the child. In this chapter, I analyse the act and the role(s) of the special representative for children in the context of Swedish Barnahus. The "child focus" in Barnahus is explored from a rights-based perspective. The potential of the child’s independent legal representative is highlighted, inter alia in having a close and thorough view of the child's needs and wishes.

The thesis concerns two pathways for legal intervention in cases of suspected child abuse at the hands of parents. One pathway is based on social law, where society's utmost tool is child protective custody. The other pathway is criminal law, where the abuse is investigated and enforced as a criminal offence. Sometimes only one of these pathways becomes relevant, sometimes both.

The purpose of the thesis is to examine and analyse the regulatory framework and its practical application, and to highlight what the two pathways of intervention can accomplish in relation to the child victim's rights and interests. In the case of child abuse, the (legal) relationship between parents and children - and between children, parents and society - is brought to a head. The study demonstrates that many complex legal issues arise when the person subjecting the child to violence and abuse is the same person who under family law answers for the child's protection, care and representation. It is inter alia noted that the concept "best interests of the child" is interpreted somewhat freely, which can risk overriding the legal rights of the child victim. It is concluded that, in order to secure the child victim's legal protection, the regulation needs many small enhancements, each tailored to the problem conditions.