Umeå University's logo

Syfte och mål: Genom att ta del av de erfarenheter som gjorts när det gäller Peer Observation i främst Storbritannien (Goldsmith & Roger-Wards, 2003, Bennet & Barp, 2008, Swingelhurst, 2006, Tonkin & Baker 2003, Bennett & Santy, 2009) och begreppet ”kritiska vänner” i Sverige och Norge (Handal, 1999, Dahlgren m.fl., 2006) har Universitetspedagogiskt centrum vid Umeå universitet utformat en observationsmodell direkt inriktad mot nätbaserad undervisning och s.k. Blended learning.

Vi har kallat modellen KVOL – Kritiska Vänner Online. Modellen är utformad för att ge både den som blir observerad och den som utför observationen möjlighet till reflektion, gemensam förståelse och konstruktiv feedback. Modellen utgick från erfarenheter gjorda vid University of Hull (Bennett, Lynch & Lee, 2009).

Många högskole- och universitetslärare är nya inför nätbaserade undervisning och kanske inte själva varit studenter i liknande miljöer eller är ovana vid webben gör att det finns ett behov av att få ta del av andras erfarenheter och råd när det gäller pedagogik, planering, genomförande och utvärdering av nätbaserad utbildning.

Nyfikenhet på hur kommunikation, samarbete och kritisk granskning mellan likar kan främja lärande har studerats när det gäller studenters lärande online (Hult, Liljeström & Stödberg, 2008).). Inom detta projekt fokuserade vi hur kollegial observation upplevs av lärare som verktyg för reflektion och lärande när det gäller nätbaserad utbildning.

Metod: Lärare inbjöds att delta i en serie verkstäder där deltagarna tog med en kollega för att i par observera och ge feedback på varandras nätbaserade kurser. Efter en teoretisk genomgång av regler för observation och feedback presenterades, loggade lärarna in i varandras nätbaserade undervisningsmiljöer för att under några timmar studera och reflektera över sin kollegas problemområde. På eftermiddagen samlades deltagarna för diskussion och feedback på varandras kurser. Efter verkstäderna utfördes intervjuer med samtliga deltagare om deras upplevelser av kollegial observation på nätet.

Resultatet av projektet (så här långt): Kollegial granskning av nätbaserade kurser är en kraftfull modell för att uppmuntra till reflektion och lärande lärare emellan. Att få tillfälle att diskutera kursstruktur, pedagogiska strategier och val av verktyg uppskattades av deltagarna. Lärarna som deltog i verkstäderna tyckte att de fick relevant och användbar feedback tillbaka av observatören. Det visade sig att feedbackprocessens utformning var central för att möjliggöra positiv upplevelse av kollegial observation. Ytterligare fynd visar att modellen är minst lika givande för den som utför observationerna av undervisningen som för den som blir observerad. Möjliga hinder för en framgångsrik kollegial observation har också sammanställts.

Podcasting eller poddsändningar är en metod för att prenumerera på ljud och/eller video över Internet. Poddsändningar utvecklades ursprungligen från bloggvärlden för att sedan spridas till de flesta former att nyhetsförmedling på Internet. I dag används poddsändningar också inom den högre utbildningen. Poddsändningar ger studenterna möjligheter att ladda ned en föreläsning, kommentarer eller information i form av en ljud- eller videofil till sin dator och automatiskt överföra den till sin bärbara mediespelare. De kan sedan lyssna eller titta på innehållet oberoende av tid och plats. Poddsändningar skapar nya möjligheter när det gäller organisering av undervisningen; tiden i klassrummet kan användas till andra aktivister än föreläsningar, studenter kan ta del av innehållet i poddsändningarna ett obegränsat antal gånger. Innehållet kan bli åtkomlig ”just in time” eller i miljöer där datorer av olika anledningar inte lämpar sig eller är tillgängliga.Intresset för poddsändningar inom högre utbildning kan ses mot bakgrund av en förändrad syn på universitetens roll i samhället. Högre utbildning har blivit en allt viktigare del av den nationella konkurrenskraften och då förutsättningarna för högre utbildning ser väldigt olika ut mellan länder har en global utbildningsmarknad utvecklats. Andelen människor, över hela världen, som förväntas genomgå högre utbildning ökar kraftigt samtidigt som universiteten alltmer påverkas av många olika avnämares intressen. Den konkurrenssituation som uppkommit inom högre utbildning tillsammans med den allt vanligare synen på studenten som ”kund” har lett till ett stort behov av flexibla utbildningsmodeller. Utvecklingen inom IKT erbjuder idag en stor mängd tekniska lösningar som stöder flexibel utbildning och poddsändningar är en av dem. De utvärderingar som gjorts av poddsändningar inom högre utbildningar har främst intresserat sig för de möjligheter till flexibilitet som tekniken ger. Man har fokuserat frågor om teknik, tillgänglighet och nyttjandegrad. Få studier har gjorts för att undersöka hur användningen av poddsändningar stödjer studenternas lärande, påverkar lärarnas undervisning eller vilka effekter poddsändningar har på studenternas studieresultat. Poddsändningarnas roll i undervisningen beror i hög grad på sammanhang och tillämpning och är svår att bedöma utan att samtidigt närmare studera kvaliteten i undervisningen och lärandet. Kritiker har också påpekat lärarnas utsatthet när det gäller oavsiktliga brott mot upphovsrätten och att universiteten ignorerar lärarnas upphovsrätt till sina egna föreläsningar.