Umeå University's logo

Many rural areas in southern Europe have long suffered from outward migration but have recently been attracting new types of in-migration. This includes lifestyle migrant entrepreneurs (LMEs) seeking ways of improving their own quality of life and, at the same time, bringing new projects which aim to build on the potential and resources for rural tourism in their chosen destination place. Drawing on data from in-depth research interviews with LMEs and other stakeholders, this article stems from a research project focused on exploring tourism-related entrepreneurial lifestyle migration in the rural Algarve, in southern Portugal. Although this type of migration has often been identified as a potential driver for the sustainable development of both tourism activities and rural areas, this study focuses on the challenges identified, principally by the LMEs themselves, as regards the setting up, operationalisation and continuing activities of tourism-related businesses in rural areas of the Algarve. A variety of challenges were detected, at the micro-, meso- and macro-levels of the entrepreneurial migration process. The most recurrent problem faced is the level of bureaucracy and the difficulties encountered in legal processes. Although this is sometimes due to the language barrier, it is also related to the lack of clear information on procedures and the lack of specialised support. This finding points to the need for a greater level of cooperation and communication among the various stakeholders to ensure a more sustainable development of tourism in these rural areas.

This study focuses on local and regional governments using place branding strategies to attract intra-EU inward migration for demographic and/or economic purposes. This forms an important aspect of contemporary migration industries, whereby the interlinking of lifestyle, work and economic investment is pivotal. Taking the case of the Emigration Expo event in the Netherlands, it draws on interviews with the organizer and with public sector exhibitors to assess their purposes, roles and strategies when participating in the event. In addition, this paper examines to what extent public sector agents perceive this Expo as a viable physical event, contributing to a lifestyle migration industry. Findings suggest a shift in public sector strategies from attracting residents to recruiting skilled workers or lifestyle entrepreneurs and businesses. Exhibitors that maintain a recurring presence at the Expo over several years can build meaningful relations with each other and with prospective migrant visitors, providing practical information and integrated ‘packages’ to promote their destination as an attractive place to work and live. This supports the idea that (e)migration expos remain relevant physical sites of an evolving branch of the migration industry, including public-private partnerships involved in place and relocation branding as part of spatial planning strategies beyond growth.

Reappraisal of the local and living a rooted life are often highlighted by international advocates for sustainable and environmentally conscious lifestyles. The purpose of this study is to explore and theorize downshifters’ lifestyle changes, with a particular focus on their living environments and sense of place, and we draw on a theoretical framework that combines insights from previous research on downshifting and voluntary simplicity. We conducted 30 life story interviews with individuals in Sweden who consider themselves downshifters or advocates of a simpler life. These materials were analysed along the dimensions of (1) spatial adaptation and appropriation; (2) local and global scales; and (3) temporality of place. Our results emphasize the non-linearity of lifestyle changes towards simplicity where, whereby commitment to sustainability varies while personal goals rely on the previous experiences and everyday practices, values and knowledge that can improve both individual and global sustainability. Our analysis shows that sense of place is a dynamic process influenced by mobilities and flows, spatial inertia and context, and memories and emotions. Our research contributes to the recent more than- relational view on space and place with concepts from humanistic geography that further assist in understanding individuals’ sense of place.

De kommande tio åren kommer att vara avgörande om världen ska nå en hållbar utveckling. Hela samhällssystem, sektorer och branscher måste ställa om. Det krävs modiga politiska beslut, nya sätt att organisera, styra och planera våra samhällen, nya affärsmodeller och förändrade konsumtionsvanor. Inget av detta är lätt eller uppstår av sig själv.

Statistikmyndigheten SCB (2023) visar att 14774 människor födda i Nederländerna bodde i Sverige 2022 vilket var mer än tre gånger så många som år 2000. Befolkning från Tyskland och Schweiz ökade också, och många av dem bosatte sig i avlägsna landsbygdsområden eller isolerade byar (Carson & Carson, 2018; Eimermann, 2015a). Migranterna gör ofta så i hopp om att kunna komma ifrån karriärhetsen och det hektiska stadslivet och i stället kunna ägna sig åt utomhusaktiviteter i orörd natur och lugn omgivning samtidigt som de kan spendera mer tid med familjen (Carson m.fl., 2018; Eimermann, 2013). Dessa före-ställningar om det goda livet på Sveriges landsbygd motsvarar många internationella livsstilsmigranters motiv (Benson & O’Reilly, 2009, 2016). Utifrån detta kommer vi att kortfattat introducera livsstilsmigration som en teoretisk ram och interkulturell kommunikation som ett mer praktiskt verktyg för att förstå våra empiriska data, innan vi nyanserar myten om att dessa européer lätt integreras i de svenska värdsamhällena.

Denna bok är en översatt och omarbetad version av boken Dipping in to the North: Living, Working and Traveling in Sparsely Populated Areas, utgiven på engelska av Palgrave Macmillan förlag (år 2020). Redaktörerna för den boken är Linda Lundmark, Dean B. Carson och Marco Eimermann. Boken är utformad som en samling kapitel runt tre teman: i) vilka som lever, ii) vilka som arbetar och iii) vilka som reser inom det glest befolkade norr. Inom varje tema fokuserar kapitlen på olika former av mobilitet, migration och icke mobilitet och placerar individer som lever, reser och arbetar i norr i relation till aktuella frågor för området samt inom deras historiska och samtida kontext. Boken nyanserar vanligt förekommande myter som porträtterar glest befolkade områden som att de antingen ständigt kämpar med flertalet utmaningar eller som en tidlös lantlig idyll.

Om du har plockat upp denna bok är du förmodligen en av många som ä rintresserad av Norrland. Du kanske arbetar med utveckling i norr, samhällsprojekt på lokal, regional, nationell eller annan myndighetsnivå, eller kanske inom privat näringsliv. Kanske är du en del av en grupp studenter eller akademiker som formar och bidrar till de olika debatterna kring nordlig utveckling i eller utanför Sverige. Om du är intresserad av demografi, ekonomi, geografi, historia eller statsvetenskap kommer du att se att dessa är centrala för innehållet i denna bok.

There are vast economic, social, and demographic inequalities between different regions within the EU. The out-migration of highly educated youth to urban areas has become a particular concern to some regions that are eager to attract and retain talent as a regional economic development strategy (Carson et al. 2021, Makkai et al. 2017). As a result, there is an increasing drive to find policies and best practices that can be used to draw and keep talent in regions facing demographic decline. 

This article considers whether and how new approaches to housing provision can be used to attract and retain talent in regional areas. Taking a qualitative approach, it begins by reviewing the literature on the role of housing in influencing regional attractiveness. It then discusses specific ways that the development of housing and, more generally, residential areas, can be used to attract and retain talent by way of an illustrative case study approach that presents examples from Sweden, Italy, and the Netherlands. The paper concludes with a discussion highlighting the key takeaways from the article and suggestions for future research. 

Du har kanske hört talas om den holländska historikern Rutger Bregman? Han medverkade i internationella tv-program och sociala medier efter sitt framträdande på World Economic Forum (WEF) 2019. Hans enkla one-liners och direkthet provocerade WEF-publiken som bestod av miljardärer och miljonärer. "Det känns som att jag är på en konferens för brandmän där ingen får tala om vatten", sa Bregman och hävdade att om de superrika på denna jord skulle betala mer skatt så skulle världens människor leva mer jämlika och hållbara liv. Hans bok "Utopia förrealister" (2018) utvecklar denna idé och relaterar till omdebatterade socioekonomiska frågor som universell basinkomst, öppna gränser och 15-timmars arbetsvecka. En annan av Bregmans one-liners indikerar ett möjlighetsfönster när han citerar Oscar Wilde på holländsk tv (DWDD, 31januari 2019): "Starkare än tusen arméer, är en idé vars tid har kommit”.