Umeå University's logo

En sjuksköterskeutbildning av god kvalitet och med god genomströmning är en viktig välfärdsfråga för att tillgodose hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsbehov. För att utöka antalet utbildningsplatser krävs platser för klinisk verksamhetsförlagd undervisning för den omfattande praktiska delen av utbildningen. Sådan verksamhetsförlagd utbildning sker på lärosätenas ansvar enligt den högskolerättsliga regleringen, men genomförs i hälso- och sjukvården. I denna artikel undersöks de komplexa rättsliga och pedagogiska förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeutbildningen i Sverige. En översiktlig utblick mot Danmark, Finland och Norge görs också. Undersökningen genomförs tvärvetenskapligt med rättsanalytisk metod samt genom analys av forskning om pedagogiskt utvecklingsarbete och lärosätenas lokala reglering. Här konstateras att förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning i de nordiska länderna styrs av avtal mellan lärosätena och hälso- och sjukvården. Detta kräver omfattande samverkan mellan parterna, inte minst ur studenternas rättssäkerhetsperspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning måste också vara anpassad till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv, som detaljreglerar sjuksköterskeutbildningen och innebär att minst hälften av utbildningens reglerade minimitid ska utgöra klinisk undervisning i direkt kontakt med patienter i hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att direktivet begränsar metoder för genomförande av verksamhetsförlagd utbildning såsom simulering, trots att sådana övningsmöjligheter förekommer i många av EU:s medlemsstater och kan vara motiverade både ur pedagogisk och patientsäkerhetsmässig synvinkel.

Nursing education of good quality and with a high throughput is an important welfare issue to meet the need for competence supply in health care. In order to increase the number of clinical training positions, access to health care organizations where the extensive practical part of the nurse education can be carried out is required. The universities have a responsibility to arrange clinical training for nurse students in accordance with law, however practically carried out in health care. This article examines the complex legal and pedagogical conditions for clinical training in Swedish nursing education. A brief overview of the conditions in Denmark, Finland and Norway is also presented. An interdisciplinary approach is applied, combining legal method and analysis of pedagogical development research and the local regulation of nursing education at the universities. The authors conclude that the conditions for clinical training in the Nordic countries are governed by agreements between the universities and health care institutions. This requires an extensive cooperation between the parties, not least from the perspective of legal certainty for students. Clinical training must also fulfil the requirements according to EU law, which regulates nursing education in detail and requires at least half of the stipulated educational duration standards to be carried out clinically in direct contact with patients in health care. The conclusion is that EU law restricts methods for carrying out clinical training such as simulation, even though simulation is applied in many of the member states and can be justified both from a pedagogical and patient safety perspective.

Legal security in public administration is one of the prerequisites for a legal state. It can be promoted through supervision by public authorities. The need of supervision has increased due to the development of public administration. EU law has also had a clear impact on the development of supervision and its regulation. Supervision can be of special value where formal decisions are rare and the individual has limited access to courts in order to gain access to justice.

The study examines how legal security in supervision relating to the rights of the individual has developed since the middle of the 20th century in five different areas: social services, health care, discrimination legislation, data protection and the general supervision of public administration carried out by the Parliamentary Ombudsman. The study also examines the purpose and function of supervision as a constitutional control tool in relation to the rights of the individual.

Effective supervision from a rule of law perspective should combine monitoring on a systematic level with investigation of individual complaints and well-functioning levels of supervision. The investigation of individual complaints can build trust and legitimacy and help supervisory authorities to detect relevant misconduct. Active participation by individuals can contribute to the implementation of supervision as a constitutional control tool, which may favour the individual, indivuals collectively and the legal state.

Diskrimineringsombudsmannens (DO) uppdrag är huvudsakligen att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen följs. För att ta tillvara sin rätt attinte bli utsatt för diskriminering kan den enskilde göra en anmälan till DO, men endast omkring en tiondel av anmälningarna resulterar i att tillsynsärendeninitieras och utreds. Detta aktualiserar allmänna förvaltningsrättsliga frågor, såsom anhängighetsverkan hos en anmälan och tillsynsmyndighetens åtgärder inom ramen för service-, utrednings- och motiveringsskyldigheten. I artikelndiskuteras huruvida den nya förvaltningslagen kan komma att stärka den enskildeanmälarens rättsliga ställning och/eller innebära att högre krav kan uppställaspå hur DO hanterar anmälningar jämfört med i nuläget. Slutsatsen som dras är att den nya förvaltningslagen inte i sig synes kunna bidra till att enskilda anmälningari högre grad kommer att utredas av DO. Däremot kommer sannolikt flertillsynsbeslut än i dag att omfattas av motiveringsskyldigheten, vilket kan gagna den enskildes möjligheter att ta tillvara sin rätt.